Svegfors ska ta tag i den sjuka vården

Men denna höst är något annorlunda. Det är sista hösten med den gamla ordningen. I vår lägger landshövdingen i Västmanlands län, Mats Svegfors, fram sin utredning av den svenska förvaltningen. Sjukvården lär få sin beskärda del.

– Huvudpunkten kommer att handla om att vi måste söka strukturlösningar och ansvarsfördelningar som främjar utvecklingskraften i offentlig sektor, vilket är samma sak som produktiviteten, säger han.

Enligt Svegfors krävs en radikal ökning av handlingsutrymmet på lokal nivå för att få fart på effektiviteten. Han jämför med att man i näringslivet måste kunna råda över alla olika delar i ett företags organisation, inte bara över en enda.

– Systemet är så jättelikt. Det är en enorm utmaning att organisera så att man får incitament till utveckling. Sjukvården är närmare en tredjedel av den offentliga verksamheten. Varje övervägande om hur den offentliga verksamheten ska vara organiserad måste nästan omfatta sjukvården.
Han tycker samtidigt att en del av brösttonerna i debatten är överdrivna. Mats Svegfors menar att vi har en hyfsat effektiv sjukvård, men punktvis finns stora problem.

Han får medhåll från själva Landstingsförbundet.

– Ibland är det organisationen som styr snarare än patientens behov. Det finns processer som inte fungerar och det skulle gå att få flödet att fungera på bättre sätt, säger Lena Eckerström, ansvarig för ledarskapsfrågor på Landstingsförbundet.

– Det fungerar bra på de flesta håll. Men visst finns det också stela, hierarkiska system inom vården som försvårar förnyelse.
Kanske är det också något annat, nämligen det politiska dribblandet, som tröttar ut chefer som helst av allt vill producera bra sjukvård. Från Landstingsförbundets hemsida:

“Målen i offentlig sektor är betydligt mer mångfasetterade. Ledare måste kunna hantera den komplexa rollen gentemot politikerna. Cheferna måste vara lyhörda och kunna ‘känna av’ och hantera det politiska spelet.”

Mats Svegfors fråga om organisationen i det stora har därför en motsvarighet i det lilla. Där är frågan om det är så att det är den inarbetade sjukvårdsmodellen eller patienten som är i centrum.
Och är inte sjukvården underkastad samma organisatoriska lagar som allt annat? Det senare menar i vart fall Bengt Karlöf, namnkunnig managementkonsult.

– Inom sjukvården finns det sju nivåer från undersköterska till landstingsdirektör. Som organisationsteoretiker kliar det i fingrarna. Man skulle ju vilja se vad alla dessa olika nivåer verkligen tillför, säger han.

Går det att känna av och anpassa verkligheten efter det politiska spelet?
– Planekonomin, vilket det rör sig om i det här fallet, klarar bara av att ta emot anslag uppifrån. Det finns inget naturligt incitament att skapa effektivitet. Man skulle vilja göra ett intellektuellt reningsbad och börja om med ett blankt papper. Hur skulle man göra om man hade sjukhusen och patienterna, men inte var belastad av en massa annat? säger Bengt Karlöf.

Mats Svegfors pekar i sin tur på
de stora frågorna, nämligen att sjukvården ständigt ställs inför nya krav. Och att vi svenskar inte lägger särskilt mycket pengar på vården; 8,5 procent av BNP mot 13,5 procent i USA. Därför behövs antagligen mer pengar till vården.

Men den som tror att Mats Svegfors ska argumentera för att lägga ned landstingen är fel ute:

– Ser man landstinget som finansierings- och styrsystemet för svensk sjukvård, då är det inte så lätt att säga att man ska lägga ned landstingen. Vad ska man ha i stället? frågar sig Mats Svegfors retoriskt.

Därför är det heller inget konstigt med prioriteringar menar han, så har det ju alltid varit.

– När min fru började som sjuksköterska på en dialysavdelning en gång i tiden kom hon hem och berättade att läkarna bestämde över liv och död. Prioriteringar sker redan i dag, men det kommer aldrig att bli accepterat att politiker bestämmer över liv och död.

Nu lägger Mats Svegfors fram sin utredning i vår. Vad händer sedan? Knappast mycket i det korta perspektivet. Bengt Karlöf tror att det kommer att ta decennier att förändra den svenska sjukvården.

– Sådan här processer tar en enormt lång tid. Men man kan vara hoppfull eftersom det verkar som om medborgarna börjat få upp krismedvetandet.
I en sådan här förändring måste folket vara med på noterna.Sverige nia på sjukvårdstoppen

Sverige är hyggligt med i sjukvårdsligan. Men i många länder ingår även åldringsvården i siffran, i Sverige är den utlagd på kommunerna. Dessutom är svenska sjukvårdslöner låga i en internationell jämförelse, vilket sammantaget indikerar en högre placering än den nuvarande.

Sjukvårdens kostnader (2000)

Placering; Land;
Per capita, dollar;
Andel av BNP;
Andel offentliga medel, procent

1 USA;
4 499; 13; 44,3
2 Schweiz;
3 573; 10,7; 55,6
3 Japan
2 908; 7,8; 76,7
4 Norge;
2 832; 7,8; 85,2
5 Island;
2 729; 8,9; 84,4
6 Luxemburg;
2 514; 5,8; 91,9
7 Danmark;
2 512; 8,3; 82,1
8 Tyskland ;
2 422; 10,6; 75,1
9 Sverige;
2 179; 8,4; 77,3
10 San Marino
2 127; 11,7; 85,7
11 Kanada;
2 058; 9,1 ; 72
12 Frankrike;
2 057; 9,5 ; 76
13 Israel;
2 021; 10,9; 75,9
14 Belgien;
1 936; 8,7; 71,2
15 Holland ;
1 900; 8,1; 67,5

Källa: WHO