Svart guld på djupt vattendjupt vatten

Är det läge att köpa olja? Jodå, helt säkert – för den som endast är ute efter spänning och omväxling.

Den tragiska olyckan i Mexikanska golfen, som innan den inträffade ansågs vara helt osannolik enligt BP, är det senaste exemplet på hur oförutsägbar råvaran är. Några andra hållpunkter i oljeprisets utveckling illustrerar dramatiken (se faktaruta).

För den som vill göra en lönsam investering är det mindre givet om det är köpläge eller inte. Den som är allvetande nog, eller bara tillräckligt korkad för att våga ha en åsikt, kan bestämma sig genom att svara ja eller nej på följande frågor:

Är dollarpriset är på väg ner?

Är Europakrisen snabbt avklarad och därmed orsak till blott en tillfällig dipp i oljepriskurvan?

Är världskonjunkturen på väg att förbättras, med ökad konsumtion och produktion som följd?

Kommer kineserna att fortsätta köpa bilar?

Har de stora oljeproducenterna tillräckligt med resurser för att utvinna olja som hittills varit för svåråtkomlig (av tekniska, miljömässiga eller politiska skäl), för att på så sätt kunna fylla på i faten när de gamla källorna sinar?

Kommer oljan att inom en överskådlig framtid att vara bränslet nummer ett, ohotat av nya bränslen?

Klarar Opec och andra oljeproducerande länder att hålla koll på produktion och efterfrågan – och begränsa utvinningen i exakt rätt tid för att undvika långvarigt prisfall?

Svarat ja på alla frågorna? Köp några fat olja direkt! Är du osäker på hur någon eller några av faktorerna kommer att slå mot oljepriset? Då kan du ta del av tre ledande oljeanalytikers syn på prisutvecklingen.

Sammanfattningsvis är samtliga positiva till oljan, på lång sikt. Ingen underskattar svårigheterna i att bedöma utvecklingen på kort sikt, ingen har en stark åsikt om denna.

Inte ens när minst 160 kilometer av Louisianas kuststräcka drabbats av klibbig, ödeläggande olja från BP är det uppenbart hur det påverkar prisutvecklingen.

– Det är alldeles för tidigt att säga vad de långsiktiga effekterna av Macondo-spillet blir.

– Redan ser vi några ogenomtänkta, reflexartade reaktioner hos en del oljeproducerande länder. I teorin kan olyckan leda till att oljan blir dyrare att utvinna – men det är helt enkelt för tidigt att säga om det blir så och hur det kommer att påverka priset, säger David Ernsberger, chef för oljeavdelningen på globala energianalysfirman Platts.

Mike Fitzpatrick, mäklare inom energisektorn på MF Global i New York, tycker att det finns bättre investeringar än oljan just nu. Skälet till det är att han tror att en deflation är på ingång. Svårt att få jobb, svårt att betala lån – folk kommer inte att ha råd att köpa nya saker i första taget, befarar han.

– Visst visar mätningar att privatkonsumtionen har gått upp litet, men det mesta pekar på att det handlar om att ersätta gamla saker, inte att köpa nya varor som man inte haft förut. Därför tror jag att oljan inte är den optimala investeringen just nu.

På lång sikt är det ingen tvekan om att olja är en bra investering, menar han.

– Fossila bränslen kommer att vara bränslevalet nummer ett framöver. Även om man kommer att leta efter alternativ, speciellt om oljepriset går upp, säger han utan att precisera hur lång tid som menas med “framöver” .

Han ser också faktorer som håller priset uppe, även i dagsläget. Han menar att den flytande råvaran med den svårförutsägbara priskurvan faktiskt kan betraktas som en hyfsat trygg tillgång.

– Så här “post-Lehman”, verkar råvaror kunna spela rollen som surrogatpengar… Det verkar som att investerare vill ha hårda tillgångar, i stället för papperstillgångar.

Thina Margrethe Saltvedt, oljeanalytiker på Nordea i Oslo, delar synen på att oljepriset kommer att gå upp på lång sikt. Men håller inte alls med Mike Fitzpatrick om att råvaran uppfattas som trygg.

– Rädslan för att Greklands problem ska sprida sig och skapa en ny global kris leder till att investerare lämna riskabla tillgångar som euro och olja, säger hon.

Klart är i vart fall att dollarn känns trygg för många just nu. Och när dollarn går upp, går oljepriset ned. Det inverterade sambandet mellan dollarn och oljepriset gäller nu och har, med få undantag, gällt även historiskt. När det ser illa ut för konjunkturen behövs inte så mycket olja, samtidigt som investerare söker sig till den trygga hamn som valutan dollarn innebär. Sambandet var tydligt bland annat i slutet av 2001, när dotcom-bubblan spruckit. Då nådde dollarn sin topp efter sex års uppgång – samtidigt som oljepriset bottnade.

– På kort sikt är det främst dollarn som förklarar nedgången för oljepriset vi ser nu. Sedan spelar förstås oron i Europa också in. Är konjunkturuppgången tillfälligt dämpad eller är det en långvarig kris, det är 100 000-dollarsfrågan…, säger Anne Gjøen, analytiker på Handelsbanken Capital Markets i Oslo.

Den uppmärksamme läsaren kanske saknar peak oil-teorin bland de ovan nämnda faktorerna som påverkar oljepriset. Men kanske kan man säga att debatten om huruvida, eller snarare när oljeproduktionstoppen är nådd, inte är av omedelbar betydelse för oljeinvesterare. Frågan om hur, när och till vilket pris nya oljekällor ska kunna utvinnas är mer avgörande.

– Det tar 45 dagar att borra en brunn i Nordsjön, men 13 månader i havet vid Brasilien, säger Anne Gjøen.

Det är inte bara djupt vatten som gör att de nya källorna är svåra att utvinna, som i de rekordstora nya oljefyndigheterna Guará, Tupi, Iara och Parque das Baleias i Brasilien, där det lär ta tio år innan utvinningen är i full gång. Många nya oljekällor ligger i politiskt oroliga områden. Andra kräver stora anpassningar för att klara miljökraven, som oljesand och oljeskiffer som det finns mycket av i USA och Kanada.

Det finns bara en sak som kan få de stora oljebolagen att ta sig för att borra djupare, på mer otillgängliga platser och att utveckla teknik som vaskar från olja från gyttja. Ett högre oljepris.

– Hittills har det inte varit tillräckligt lönsamt. I dag ligger breakeven på 70 dollar per fat. För att göra investeringar som krävs för att utvinna mer olja måste priset gå upp, kanske till 100 dollar, säger Anne Gjøen.

3 dollar per fat på 60-talet

1869 kostade ett fat olja över 70 dollar (mätt i dollarvärdet 2008), men pressades ner till tio dollar tjugo år senare.

1920-talet inleddes med prisökningar, men ökad produktion svarade mot behovet från ett ökat antal bilar.

Oljan höll sig mellan 14 och 19 dollar mellan 1958 och 1970 (i dagens dollarvärde runt 3 dollar).

1973 steg priset kraftigt som en följd av oktoberkriget, en trend som stärktes några år senare av oroligheter i Iran.

Under 1980-talet gick priset ned mot 20 dollar. Från början av 1980-talet föll oljan kraftigt.

I slutet av 1990-talet stöttades priset upp av Opec-regleringar, till drygt 30 dollar. Från 1999 och fram till finanskrisen ökade priset från 12 till 95 dollar.

Nu har Europakrisen dragit ner priserna, i början av maj låg fatpriset på 86 dollar, nu (i fredags) har det rasat till runt 70 dollar. WTI-oljan (första termin) till 69,40 dollar per fat, Brentoljan (första termin) till 70,93 dollar.