Svart guld – grönt tvivel

Ian Lundin pratar en svenska som anstår Sveriges ende riktige oljemagnat; med en tydlig amerikansk brytning.Han ger ett stelt och litet oengagerat intryck när Affärsvärlden möter honom på Grand Hotel i Stockholm. Det verkar som om tankarna far i väg inne i huvudet med den obligatoriska direktörsbrännan. Kanske är han trött efter många och långa resor och anspänningen på den nyss avslutade bolagsstämman i Lundin Petroleum. Kanske har han svårt att släppa tanken på det skenande oljepriset och de möjligheter, och miljarder, det ger.

I flera år har han spått en brist på olja, med kraftigt stigande priser som följd. Han har fått rätt. Oljepriset noterar ständigt nya rekord, men Ian Lundin tror inte att det har nått toppen.

– Jag tror att det vi nu ser är en del av efterfrågechocken. Det finns helt enkelt inte tillräckligt med olja i marknaden. Det är därför vi tidvis kan se väldigt stora ryck i prissättningen. Oljepriset kan mycket väl komma att nudda 200 dollar inom en inte allt för snar framtid, svarar han på frågan vart priset ska ta vägen härnäst.

Varför har ni pratat om stigande oljepriser så länge, långt innan andra riktigt vågade?
– Vi följer och sitter mitt i marknaden, och verkar dessutom på väldigt många platser runt om på jorden. Då är det lättare att se vilka problem det faktiskt finns. Hur svårt det är för industrin att hitta och producera nya oljefält, och det är denna kris som händer just nu.

Ligger det mycket spekulationen bakom när priserna nu ligger på drygt 130 dollar per fat?
– Marknaden är inte dum. Olja är en ganska enkel produkt att använda och transportera där den behövs som mest. Det är därför som prisuppgången ändå är rätt sansad. Priset har inte dubblats över en natt. Priskorrigeringen sker trots allt under kontrollerade former. Efterfrågan går upp. Men det är inga chocker som vi ser på matpriserna, där folk bara köper och stoppar i källaren. Det går inte att jämföra med tiden runt 1973, när oljepriset gick upp till 40 dollar fatet. Då bunkrade folk olja, eftersom man trodde att den höll på att ta slut. Världen håller successivt på att vänja sig vid högre oljepriser. Jag tror inte så mycket på spekulation längre. Folk vågar inte ta den typen av bet på marknaden. Riskerna är för stora.

Hur mycket av prisuppgången kan relateras till den kraftigt försvagade dollarn?
– Dollarn är helt klart en del av förklaringen. Det är svårt att sätta någon siffra på det, eftersom det ligger en stor mängd psykologi i det hela. Men tittar man på oljepriset i euro så motsvarar det cirka 70-80 dollar per fat.

Så om dollarn återhämtar sig kanske det är där priset på olja egentligen ska ligga?
– Så kan det mycket väl vara.

Hur mycket av uppgången på råolja kan bolagen egentligen tillgodoräkna sig? Och hur mycket försvinner genom högre produktionskostnader?
– Vissa saker har blivit rejält mycket dyrare, upp till 3-4 gånger priset bara jämfört med för något år sedan. Ibland är det inte ens en fråga om pris. Det går helt enkelt inte att få tag någon utrustning. Vi får vänta 12-18 månader på leveranser som i vanliga fall borde ta 2-3 månader. Investeringstakten i marknaden är väldigt hög just nu. Det är svårt att kompensera sig för de ökade kostnaderna.

Finns det en risk att det blir som i skogsindustrin, att det blir en ketchupeffekt av överinvesteringar som straffar sig senare?
– Det är väldigt mycket utrustning som byggs just nu, men det kommer att ta flera år innan den är ute på marknaden. Det är klart att det kan vara lite upp och ned, men jag tror inte att det kommer att räcka för att tillgodose efterfrågan i alla fall.

Lundin Petroleums aktie har visserligen gått betydligt bättre än index det senaste halvåret, men den står ändå inte högre än för två år sedan. Starten för viktiga prospekteringar i Sudan och Ryssland har ständigt dragit ut på tiden, samtidigt som bolaget dras med förseningar i det norska fältet Alvheim. Som en konsekvens har Lundin Petroleum varit notoriskt dåligt på att infria sina prognoser. Och när vd Ashley Heppenstall i senaste delårsrapporten behöll produktionsprognosen för 2008 möttes det med misstro av marknadens aktörer.

– Problemet är att allt tar längre tid än vad man hade förväntat sig, eftersom det är svårt att få tag på utrustning. För varje månad som det dröjer att få i gång produktionen i Alvheim så förlorar vi 1 000 fat per dag på årsbasis. Vi ligger redan två månader efter, vilket alltså motsvarar cirka 2 000 fat per dag i utebliven produktion. Men det är inte olja som vi har tappat. Den finns fortfarande kvar i marken, och vi kommer att producera den i framtiden.

Aktiekursen har åkt jojo när förseningar och besvikelser har varvats med hopp när borrningarna har kommit i gång i Sudan och i Ryssland. Båda områdena har pekats ut som potentiella guldägg. Men när de första två borrningarna i Wan Machar i Sudan visade sig vara torra, sjönk kursen kraftigt i början på maj. Nya prisrekord för olja och en efterlängtad borrstart i Ryssland gjorde att kursen återhämtade sig. Att riskerna nu har ökat i inte minst Sudan råder det inget tvivel om.

– Vi är inte färdiga i Sudan ännu. “We are down, but we are not out.” Vi har två hål kvar att borra i år, och kommer att ändra lite på vår strategi och inte borra exakt där vi tänkte från början. Vi kommer samtidigt att utvärdera de tidigare hålen för att öka chanserna att hitta något.

Efter era licensproblem med ryska myndigheter, tycker du att investerarklimatet i Ryssland har hårdnat?
– Både ja och nej. När det handlar om industrier som de upplever som strategiska, vill ryssarna helt klart ha kontroll. Dit hör stora oljefält, och det betyder att de måste ha minst 50 procent. Men det ska sägas att om vi hittar något, så hade vi gjort något med Gazprom ändå. Den positiva biten är att man kommer att se över den ryska exportskatten som kommer att justeras nedåt.

Var det inte ren tur att avknoppningen av Viking Oil inte blev av med tanke på hur beroende Lundin Petroleum i dag är av den norska produktionen?
– Ett Lundin Petroleum utan Norge hade varit mycket mer beroende av vad man lyckas åstadkomma i Sudan och Ryssland. Delvis kan man säga att vi faktiskt hade lite tur som inte knoppade av Viking Oil. Marknaden tyckte då att vi var lite väl aggressiva, men med facit i hand var vi inte det. Sedan måste man komma ihåg att vi trots allt skulle ha behållt 50 procent av bolaget.

Din bror Lukas Lundin har sagt i en intervju med Affärsvärlden att det ideala vore att ni har ett olje/gas-bolag, ett gruvbolag och ett tredje bolag med övriga lite mindre investeringar. Vad kommer att hända, vilka bolag kommer att försvinna?
– Sedan han sa det har han startat ytterligare några bolag, haha. Det är bra om man kan konsolidera. Fast det är oftast bättre att sälja helt och hållet i så fall, i stället för att hålla på och slå ihop en massa Lundinbolag.

Vilka mindre prospekteringsbolag kommer inte att vara kvar?
– Vi kommer aldrig att slå ihop exempelvis Tanganyika med ett annat Lundinbolag, men en försäljning kommer alltid att vara möjlig. En försäljning är det bästa sättet att få fram ett korrekt värde på bolaget. Slår man ihop bolag vet man aldrig vem som gör den bästa affären i slutändan. Att Lundin Petroleum köper Tanganyika skulle aldrig hända.

Familjen Lundin har gjort en hel del affärer med Stenbecksfären på senare tid. Hur är din relation med Cristina Stenbeck? Kan vi vänta oss fler samarbeten?
– Stenbeckarna är affärsmässiga och Cristina Stenbeck är väldigt trevlig. Jag har faktiskt träffat henne i dag. Relationen är väldigt bra, och något som vi gärna kan tänka oss att utveckla. Jag hoppas på fler gemensamma projekt i österled.

Tror du på växthuseffekten?
– Tror jag på den? Det är lite som att fråga om jag tror på Gud. Det är ett ganska emotionellt ämne. Vad man måste fråga sig är hur mycket människan påverkar, och hur mycket som påverkas av naturliga variationer. Jag tror att de naturliga variationerna har en större inverkan än människan.

Vad ska vi göra åt den?
– Det är möjligt att människan har en påverkan, men tittar man på vulkanisk aktivitet och skogsbränder och liknande, känns det som vi trots allt har haft en begränsad inverkan. Vi ska ta hand om miljön, men man ska heller inte överdriva problemen. Sedan tror jag det kan vara bra att analysera situationen ytterligare för att inte riskera att vi investerar i fel sektorer. En stor miljöbov är energisektorn.

Vilket Lundinbolag kommer att ha den bästa kursutvecklingen under de kommande tolv månaderna?
– Jag tror att Lundin Petroleum har en väldigt stark situation just nu. Bolaget har ett starkt borrprogram, men kortsiktigt är aktiekursen lite pressad av dåliga nyheter. Det känns som det är bra tider att köpa Lundin Petroleum.

Och efter att intervjun genomfördes har aktiekursen i Lundin Petroleum stigit med nästan 20 procent…

Ingen höjdare i språk

Ålder:47.
Utbildning:Oljeingenjör.
Karriär:Företaget Wintershall i Grekland. Började efter 1 år jobba för Lundingruppen i Egypten. Därefter 12 år i Dubai. Vd för International Petroleum, Lundin Oil i 12 år, ordförande i Lundin Petroleum sedan 2002.
Familj:Hustru samt två barn på 20 och 22 år.
Bor:Utanför Genève.
Okänt intresse:Tycker om att åka vattenskidor.
Bästa/sämsta skolämne:Fysik/språk.

nullnullnull