Svårt förena IT och miljö

I ökad grad kopplas informationstekniken ihop med miljön. Visst borde IT-användandet leda till en bättre miljö? Utsläppen från transporterna minskar ju om folk kan arbeta hemma i stället för att ta bilen till jobbet varje dag. Affärsresor kan ersättas med videokonferenser. Studenter kan utbilda sig på distans. Med elektronisk handel undviks långa resor till stormarknaderna. Tidningar kan läsas på nätet, snart också böcker. Bank- och postärenden sköter många redan via internet.

Stor potential

Så utan tvekan finns en stor potential till miljöförbättring med IT, inom de flesta områden. Men sambanden är inte så enkla. IT är inget universalredskap i miljöarbetet. En ökad IT-användning kan till och med leda till försämringar för miljön.

Det beror på att det normalt är helt andra faktorer än miljöhänsyn som driver fram IT-användandet. Drivkraften är att hitta system som är bättre än de nuvarande: billigare, bekvämare, pålitligare. I flera fall medför det också förbättringar för miljön, men långt ifrån alltid.

Ökat distansarbete verkar inte alls leda till minskade transporter och därmed färre utsläpp. Visserligen minskar de korta resorna till jobbet, i gengäld ökar annat resande på fritiden. Folk väljer att bosätta sig i områden längre ut från stadskärnorna. Det minskar underlaget för kollektivtrafiken. Bostäderna byggs ut för att rymma hemmakontoret. Större ytor ska värmas upp. En geografisk spridning av boendet kan därför leda till en växande resursförbrukning.

Den elektroniska handeln i hushållssektorn ger heller inga positiva miljöeffekter, så som det ser ut idag. Kunden har vant sig vid att kunna köpa från hela världen, och handlar kanske mindre per gång men vid fler tillfällen och ställer krav på att varorna ska levereras vid en viss begränsad tidpunkt. Det ökar transporterna och leder till behov av nya plock- och mellanlager.

Vardagsresor

På samma sätt som telefonen inte bidrog till minskade transporter, så finns ingen anledning att tro att modern IT kommer att leda till en nedgång i resandet. Tekniken bidrar till att kontaktytorna vidgas och behovet av att så småningom träffas ökar. Den vardagliga resandet minskar förmodligen på sikt, men i stället förefaller långresorna att bli fler.

IT kan effektivisera transporterna med så kallad transportinformatik: styrning, information, vägvisning, hastighetsanpassning, med mera. Men effektiviseringar ger vinster i tid och körsträcka och lägre kostnad per transport. Därmed ökar efterfrågan och det blir marginella miljövinster.

Växthuseffekten

Transporterna är vårt kanske största miljöproblem eftersom de svarar för en stor del av koldioxidutsläppen, den viktigaste växthusgasen som påverkar vårt klimat. Även om det finns en betydande osäkerhet kring växthuseffekten så är de flesta ense om att man av försiktighetsskäl bör försöka begränsa utsläppen. Problemen är bara hur.

Det är för billigt att släppa ut koldioxid. Men det är också svårt att styra användningen eftersom det innebär impopulära politiska ingrepp i form av regleringar eller ekonomiska styrmedel (alltså skatter). Dessutom måste det ske samordnat med andra länder eftersom utsläppen ger globala effekter. Därför är det kontraproduktivt att exempelvis lägga på höga koldioxidskatter i ett land som Sverige, där utsläppen per invånare redan är låga och skatterna är bland de högsta i världen. Att vara ett föredöme för andra länder blir mycket dyrt.

IT erbjuder ingen lösning på problemet med växthuseffekten eller andra miljöhot. Tekniken kan visserligen användas för mycket. Men i slutändan handlar det inte om teknik utan om vilka prioriteringar vi gör.

Hur viktig är miljön? Är den värd uppoffringen, i form av tid och pengar, för att nå vissa uppsatta miljömål? Ska jag bidra till att minska koldioxidutsläppen genom att dra ned på transporterna och minska bilresandet och avstå semesterresan till Seychellerna?

Om större vikt ska läggas vid miljöaspekten i IT-utvecklingen krävs förmodligen traditionella politiska ingrepp, exempelvis mindre förmånliga resetraktamenten och bilersättningar och attraktiva mötestraktamenten för att uppmuntra video- och telekonferenser.

Det är alltså inte så lätt att förena verksamheter som IT och miljö. Förutsättningarna skiljer sig åt markant.

IT-branschen, å ena sidan, är internationell. Företagen ingår ofta i globala nätverk. Företagsledarna har djärva visioner. Förändringstakten är hög. Ett år är en evighet. Lönerna är upptrissade. Och ordet miljö är i många fall ett icke-begrepp i IT-branschen.

Saknar visioner

Miljövården har en helt annan kultur; den är i stora delar lokalt inriktad och långsiktig. Miljö förknippas med problem. Lockelsen hos de som jobbar med miljön är inte att tjäna mycket pengar. Det finns andra drivkrafter. Miljövården saknar de visionärer som IT-branschen har så gott om. I dag är miljövård ett ganska grått vardagsarbete.

Därför kan det bli svårt att få ut något av ett närmare samarbete mellan IT-folk och de som arbetar med miljövård. Sverige har annars ett bra utgångsläge eftersom vi betraktas som en världsledande IT-nation. På miljöområdet har vi tappat terräng – i alla fall har vi inte fått fram några succéföretag kring miljö- och energiteknik trots stora satsningar. Våra grannar i Danmark och Norge har varit mer framgångsrika.