Svårt för jurister att hänga med

Det pågår en ökad judikalisering i samhället. Inte bara i Sverige, utan i världen. Regelverken blir allt mer komplexa då fler regler, bilaterala avtal och direktiv ska implementeras. Avtalen blir längre och detaljstyr i allt större grad vad som ska hända vid en eventuell tvist.

Juristens standardsvar är avvaktande och den rutinerade ber att få återkomma i ärendet. En jurist som säger sig kunna allt om lagen är sannolikt vårdslös med sanningen. De flesta jurister kryper därför gärna ner i ett nischat juridiskt hål och gräver allt djupare för att bli bäst på just sitt område.

Det går nämligen inte att ha koll på all svensk speciallagstiftning med dess förarbeten och ständigt nya prejudikat. Ingen kan heller på egen hand överblicka de 167 Europakonventioner Sverige genom subsidiaritetsprincipen är skyldiga att följa eller de 231 FN-konventioner Sverige ratificerat. Vidare är Sverige part i cirka 7 000 internationella multi- och bilaterala avtal. Allt detta tillsammans med doktrin och praxis utgör det svenska regelverket. Lagen är lokal men handeln är global, varför även utländsk rätt spelar en viktig roll i dagens globala handel. Med andra ord är juridiken extremt komplex.

För att nå högre juridisk kompetens i denna allt mer komplexa värld sker därför sammanslagningar och expansion på juristmarknaden. Eversheds gick nyligen ihop med Södermark. Finska byråer som Roschier och Hannes Snellman etablerar kontor i Stockholm och mindre byråer ansluter sig till de stora internationella som Linklaters.

Och i och med att byråerna blir allt större och biträder allt fler klienter blir jävsproblematiken ett dagligt problem. Malmökontoret blir tvunget att säga nej till klientens uppdrag för att hans motpart har anlitat Stockholmskontoret. Ett annat vanligt skäl är att firman på något sätt företräder en tredje part som kan ha intresse i frågan.

Som en reaktion på detta bryter erfarna jurister sig loss från storbyråerna och öppnar eget. De ser affärsmöjligheten att ta de fall storbyråerna tvingas säga nej till. Och så skapas specialistbyråer. Vi har nyligen sett flera utbrytningar av det slaget, som till exempel A1 Advokater och Frank.

För att anpassa sig till en tuffare, mer konkurrensutsatt marknad samt öka effektiviteten och omsättningen har advokatbyråerna börjat likna de bolag de företräder sett till struktur och organisation. Allt fler engelska förkortningar smyger sig in i titlarna på de svenska byråerna som mp (managing partner) och hr (human resources).

Även affärsjuristens affärsområde växer till följd av den ökade judikaliseringen. Råden handlar i dag inte endast om juridik, utan har utvidgats till att även behandla risk och strategi.

Den avtalsrätt som i dag lärs ut på de svenska juristutbildningarna består i att skriva korta avtal. Men denna metod korrelerar inte längre med praktikernas vardag, som är starkt inspirerad av den anglosaxiska traditionen som gärna bjuder på detaljerade 150-sidorsavtal. Däremot ser juridikstudenterna det ökade behovet av specialkompetens bland byråerna, vilket leder till att många väljer att specialisera sig redan under sin utbildning.

Den observante undrar vart generalisterna tar vägen. En sådan är Johan Hirschfeldt, före detta president i Svea hovrätt, som i en krönika på Affärsvärlden Affärsjuridik skrev så här:

“Att finna sin nisch som jurist blir alltmer nödvändigt. Men ett är säkert: specialisten med djupa kunskaper och erfarenheter på ett område, som till exempel skatterätt eller arbetsrätt, ställs förr eller senare inför frågor som inte kan lösas inom den särskilda ramen. Det behövs en bredare eller mer generell ansats för att komma vidare med problemet. Då gäller det att finna ingångar till en lösning eller till mer läsning som kan leda tanken till en lösning.”

Om trenden håller i sig kommer Sverige att få två typer av byråer, Fullservice-Goliat och Specialist-David. Allt på grund av den ökade judikaliseringen.

Röster om judikaliseringen

“Det sker en ökad judikalisering i samhället. Det ropas efter fler regler och kunskaper inom olika specialområden.

Professor Boel Flodgren, tidigare prefekt för Lunds universitet och utredare för Högskoleverket.

“Livet blir tyvärr inte enklare. Det borde inte vara så komplicerat. […] Men det kanske inte gagnar den enskilde juristen som ska leva på sin rådgivning.

Skatteverkets rättschef Vilhelm Andersson.

“Jag tror att behovet av jurister snarast kommer att öka. Tillvaron blir i allt större utsträckning regelstyrd och reglerna blir alltmer komplexa och detaljerade. Det är inte lätt för människor utan juridisk kompetens att hitta svar på frågor om hur man ska agera.

Agneta Bäcklund, justitieråd i Högsta domstolen.

“Det finns mycket som talar för att branschen kommer att växa ytterligare i takt med ökad regelstyrning och alltmer komplexa transaktioner.

Johnny Herre, justitieråd i Högsta domstolen.

“Jag tror antalet byråer i mellanstorlek, 50 till 100 jurister, kommer att öka, för där synes lönsamheten och effektiviteten vara störst.

Advokat Peter Törngren.

“Jag tror att behovet av jurister kommer att växa. Vi har traditionellt sett varit väldigt juristglesa i Sverige. I Danmark finns det, om jag minns rätt, tre gånger så många jurister per capita som det finns här.

Professor Christina Ramberg, Göteborgs universitet.

“Ett stort skäl till att juristmarknaden har vuxit är det anglosaxiska sättet att jobba. De är världsmästare på att strula till saker och ting. Avtalen blir 150 sidor vilket är en stil som numera dominerar hela västvärlden.

Advokat Rolf Åbjörnsson.

“Jag tror det pågår en utveckling där vi blir mer lika andra tjänstekonsulter. Affärsjuristen blir mer lik andra rådgivare inom affärslivet.

Advokat Maria Ingelsson.

* Läs veckans krönika signerad advokat Mattias Hedwall om varför ett internationellt

nätverk blir allt viktigare för advokatbyråerna på www.affarsvarlden.se/affarsjuridik.