Sun-chef fick dagsböter

Lars Högberg, idag nytutnämnd VD på IT-distributören DNS, fastnade i skattemyndighetens nät vid en granskning av optionsförmånerna i Suns svenska dotterbolag där han var en av cheferna fram till 1999.

Lars Högberg eftertaxerades med drygt 112 000 kronor och fick också betala skattetillägg. Totalt stannade notan på nästan 160 000 kronor för de felaktigt redovisade personaloptionerna.

Men det tog inte slut där. Lars Högberg anmäldes till Ekobrottsmyndigheten av skattemyndigheten. Efter förundersökningen accepterade Lars Högberg ett strafföreläggande utan domstolsförhandling. I förra veckan kom straffet som blev 70 dagsböter på totalt 35 000 kronor.

”Jag trodde att det var avklarat i och med att jag hade betalt straffskatten. Det var som att man fick en smäll på fingrarna igen två år senare och det tycker jag är lite märkligt”, kommenterar Lars Högberg bötesstraffet.

Att det inte blev rätt i deklarationen från början förklarar han med sin egen slöhet att sätta sig in i reglerna men också på bristande information från skattemyndigheten.

”Det har varit otroligt luddigt och vagt från myndighetssidan hur det här ska redovisas. Jag säger inte att jag döljer mig bakom det till hundra procent men det var otroligt luddigt och vagt”, säger han.

För hans egen del blev optionsprogrammet ingen storvinst.

”Gick man plus minus noll på den här resan så får man väl vara nöjd med det”, säger Lars Högberg.

Det är många personer som fastnat i skattemyndighetens optionsrazzia som tycker att beskattningen både är orättvis och felaktig, det framgår inte minst av de många inlagor som syns i skattebesluten. Att det finns oklarheter runt de gällande reglerna återkommer ständigt som en förklaring till de felaktigt redovisade optionerna.

”Jag vet av egen erfarenhet att det har varit svårt att redovisa korrekt. Man vet inte hur man ska redovisa men man har försökt och så har det blivit fel uppgifter. Ska man använda nettobelopp, bruttobelopp, dollar eller svenska kronor? Det är mycket sånt här som har blivit fel beroende på att det inte har funnits några klara regler fram till mitten av 1998”, säger Thomas Rundin, marknadschef på Dell där ett stort antal anställda har fått skattetillägg de senaste åren.

Thomas Rundin säger att läget har klarnat betydligt med de nya reglerna från den första juli 1998 och att företaget idag kan hjälpa den anställde med en större del av redovisningen av optionsförmånerna.

Anette Bleckert som ansvarar den projektgrupp på skattemyndigheten som granskar optionsprogrammen håller med om att det funnits brister i skattemyndighetens information.

”Vi kommer att lägga fram några förslag på ändringar till Riksskatteverket. Det har inte varit lätt att hitta information även för den som vill göra rätt för sig och så ska det inte vara”, säger hon.

Även om företagen idag ofta kan hjälpa den anställde med att redovisa optionsinnehav och försäljningar vilar systemet fortfarande på att varje person tar upp optionsvinster i deklarationen.

”Det har blivit bättre eftersom många företag försöker hjälpa till och har styrt upp sina rutiner, men de har fortfarande ingen kontroll på den som inte är ärlig”, säger Anette Bleckert.

Alla som eftertaxeras och får skattetillägg av skattemyndigheten riskerar att bli föremål för en förundersökning hos Ekobrottsmyndigheten. För närvarande pågår ett 15-tal sådana förundersökningar men bedömningen är inte enkel.

”Vi gör den straffrättsliga bedömningen och de gör den skatterättsliga och den går inte alltid hand i hand alls. De behöver ju inte bevisa något brottsligt uppsåt vilket vi ska göra och då blir det genast svårare”, säger Per-Olof Nilsson kammaråklagare på Ekobrottsmyndigheten.