Styrelserna klarar inte bolagskoden

Anmärkningsvärt är att över 40 procent av dem som svarat i undersökningen menar att styrelsen bara delvis eller i mindre grad beslutar om bolagets etiska riktlinjer (se stapel 1 nedan). Ett resultat som förvånar med tanke på de senaste årens debatt om etik och moral i näringslivet. Den nyinstiftade bolagskoden (se faktaruta intill) tycks alltså ännu så länge haft marginell påverkan på ledamöternas etikarbete.

Kodens mål om förbättrat corporate governance eller bolagsstyrning tycks även det ha gått många styrelser förbi. Över 45 procent uppger att styrelsen i begränsad omfattning eller inte alls fattar beslut om hur bolaget ska styras (stapel 2).

– Resultatet är alarmerande. Beslut om principer om hur företaget ska styras är startpunkten för att styrelsen ska kunna ta sitt ägaransvar, säger Torbjörn Kihlstedt, ordförande för konsultbolaget Booz Allen Hamiltons nordiska verksamhet.

Där det saknas tydliga principer för styrning ökar risken för kaos, enligt Kihlstedt. Omvänt kan alltför tydliga och ensidiga principer få katastrofala följder. Ett tydligt exempel är den kollapsade energikoncernen Enron. Bolagets finansiella styrning handlade i praktiken bara om en sak: att driva upp värdet på aktier och optioner i bolaget. Principen spreds sedan ner på alla ledningsnivåer i företaget.

Apropå maktbalans mellan styrelse och verkställande ledning är koden tydlig med att inte bara vd-posten utan även andra nyckelbefattningar bör diskuteras i styrelsen. Godkännande av utnämning av exempelvis finanschefen bör enligt konsulter på Booz Allen ingå i sådana diskussioner. Enligt undersökningen säger dock 40 procent att så bara sker i begränsad omfattning eller inte alls. I praktiken är det fortfarande vd som bestämmer om vem ska ingå i hans team.

Styrelsens och ledamöternas arbete ska enligt koden utvärderas på ett systematiskt sätt. Men nästan hälften av ledamöterna uppger att styrelserna brister i frågan (stapel 3). Till skillnad från i USA är utvärdering av enskilda ledamöter en känslig fråga i Sverige. Svenska ledamöter är helt enkelt ovana vid att bli betygssatta. Än mindre är ledamöterna vana vid att få sin kompetens ifrågasatt.

När det gäller kodens krav på introduktionsutbildning och uppdatering av ledamöternas kunskaper återstår även här en hel del arbete. Hela 62 procent menar att utbildningen är delvis eller helt otillfredsställande (stapel 4 ).

Exemplen är bara några i raden av frågor där många styrelser står långt ifrån att uppfylla koden. Och det börjar bli bråttom. Den nya koden införs i år från den 1 juli i Stockholmsbörsens regler och gäller för samtliga svenska bolag på A- och O-listorna med ett marknadsvärde över 3 miljarder kronor. Senast inför bolagsstämmorna 2006 ska berörda börsbolag börja tillämpa koden.
Senfärdigheten är dock inget som oroar näringsdepartementet som varit med att driva fram bolagskoden.

– Jag känner ingen oro för de statliga bolagen. Men jag förväntar mig att även de privata företagen kommer att efterleva koden, säger Sven-Eric Söder, statssekreterare på näringsdepartementet med ansvar för den statliga ägarpolitiken.

________________

Skandaler födde krav på nya regler

Den svenska koden för bolagsstyrning har tagits fram av den så kallade kodgruppen bestående av representanter från näringsliv, intresseorganisationer och politik.

Kraven på nya regler uppkom efter företagsskandaler i bland annat Skandia. Syftet med koden är att återskapa förtroendet för näringslivet och att kodifiera vad som kan betraktas som god sed för bolagsstyrning.

Kodens regler ska framför allt främja en aktiv ägarroll och skapa en maktbalans mellan ägare, styrelse och ledning. Koden bygger på självreglering och bolag som avviker från koden ska motivera varför.