Styrelsefrågan i Ericssons blir bara mer infekterad

För ett ögonblick förra veckan verkade det som om något trots allt var på väg att förändras i Ericssons styrelsearbete, hittills lamslagen av en terrorbalans mellan de två maktblocken Investor och Industrivärden.

En nomineringskommittén ska enligt ett förslag på stämman tillsättas och bestå av Anders Ek, Robur, Lars Otterbeck, Alecta, Percy Barnevik, Investor, Bo Rydin, Industrivärden och Lars Ramqvist från Ericssons styrelse. Den kan börja sitt arbeta med att utvärdera ledamöter omedelbart efter stämman.

Glöm den. Efter beskedet att Föreningssparbanken och SEB planerar en fusion tvekar Anders Ek, VD för Föreningssparbankens fond-och sparbolag Robur. I en intervju med Dagens Industri säger han att han ska stämma av med de andra institutionerna om han på ett trovärdigt sett kan agera som oberoende representant i kommittén. Investor är storägare i SEB.

Fondchefer som vågar gå emot sin arbetsgivare är en sällsynt art i Sverige. De får dessutom ofta sparken. William af Sandeberg stod som VD för Nordbankens fonder emot när bankledningen försökte få honom att köpa Nordbanksaktier inför återintroduktionen på börsen. Det bidrog till att han senare lämnade banken. Peter Thelin på dåvarande S-E-Banken fonder fick stor uppmärksamhet då han drev på för att stjälpa Volvo-Renaultaffären. När Thelin vid ett senare tillfälle gav sig på styrelsen i S-E-Banken fick ägaren dock nog och slängde ut honom.

Tydligt är att Anders Ek inte hyser liknande planer på uppstudsighet. I så fall borde han ju inte tveka kring om hans engagemang i nomineringskommittén skulle kunna misskrediteras.

Beskedet från Anders Ek är förödande för kommitténs arbete. Lars Otterbeck på Alecta kan omöjligt ensam agera trovärdigt. Hittills är det bara Skandias fondschef Gunnar Blix och SPPs (numera Alectas) före detta VD Bo Eklöf som offentligt vågat ifrågasätta styrelsens kompetens. Men nämnde Blix är sannolikt diskvalificerad från kommittéarbetet eftersom Skandias ordförande heter Lars Ramqvist. Resten av förvaltarna har valt den anonyma ansiktslösheten.

Nya möjligheter att uttala stöd/missnöje mot Ericssons styrelse kommer dock hela tiden. Vad tycker exempelvis Ericssons institutionella ägare, liksom det blågula Aktiespararna, om att Ericssons ordförande Lars Ramqvist i en intervju med Wall Street Journal på torsdagen, för övrigt den första på arton månader, skyller en del av fjolårets förluster på att Sverige inte är med i EMU. Samma budskaå upprepades i dagens intervju i Svenskan.

DNs ekonomikommentator Johan Schück gav i lördags sin bild av EMUs betydelse för Ericssons affärsverksamhet. Schück framhöll, med stöd av Handelsbankens ekonomer, att den fallande Ericssonaktien bar en stor skuld till kronans försvagning under fjolåret.

Den institutionella aktieägare som tycker att EMU är en prioriterad Ericssonfråga just nu, när mobiltelefonernas problem fortfarande är olöst och hela 3G-affären skakar, borde räcka upp en hand.

Andra institutionella kapitalförvaltare borde snarast återremittera frågan om vilket förtroende de har för Ericssons styrelse till sina egna styrelser. Det rör allt från livbolagen, försäkringsbolagen, fondbolagen och de nya AP-Fonderna.

Anders Eks osäkerhet och Lars Ramqvists politisering tyder på att frågan om Ericssons nuvarande styrelse är långt ifrån utagerad.