STRATEGIER: Viktigast välja rätt aktie

Det finns två huvudlinjer för den som vill försöka överträffaindex vid placeringar i aktier internationellt. Den ena kallastop-down och går ut på att man först väljer rätt land, sedanrätt bransch och till sist rätt aktie. Tyngdpunkten ligger påmakroekonomiska förhållanden, valutastrategier ochbranschanalyser.Den andra går under beteckningen botten-upp. Härhandlar det om att hitta rätt bolag och, inte minst, skickligledning och en affärsidé som håller.

TOP-DOWN MEST RATIONELLTTop-down har varit det traditionella verktyget. Det är intekonstigt, eftersom den här metoden är mest rationell. Fåförvaltare kan hålla reda på tusentals börsbolag; däremot kan deflesta ha en uppfattning om hur olika nationella och regionalamarknader kommer att utvecklas. Fondbolagen är ocksåorganiserade efter och marknadsför sig enligt denna modell. Mendet finns undantag. Ett av dem är Franklin Templeton, som haftstora framgångar med sina tillväxtmarknadsfonder. Dessaförvaltas konsekvent enligt konceptet botten-upp. Det kostarmånga arbetstimmar att åka runt och analysera bagerier iBotswana och textilföretag i Thailand, men Templeton menar attdetta ger bäst resultat på sikt.

Vem har rätt? Det beror på. Men det visar sig faktiskt attbotten-upp är ett mer effektivt analysinstrument iindustriländerna än på tillväxtmarknaderna – i alla fall om manfår tro Barra, ett konsultföretag inom kapitalförvaltning. Barrahar studerat hur stor andel av aktieavkastningen som i dag berorpå nationella faktorer, på branschfaktorer samt påaktiespecifika faktorer (se tabell nedan).

Det finns intressanta skillnader mellan industriländer ochtillväxtmarknader. Uppenbarligen är det så att landspecifikafaktorer betyder mycket mer i Asien, Latinamerika och andraregioner än i USA, Japan och Europa. De svenska banker ochförvaltare som avråder kunderna från att köpa riskabla exotiskaaktier och i stället föreslår regionala tillväxtmarknadsfondergör alltså helt rätt.

Men Templeton är inte helt ute och seglar. Landspecifikafaktorer väger förvisso tungt, men de vägde sannolikt ännutyngre för några år sedan.

Då spelade det inte någon större roll vilken peruansk aktie manköpte, eftersom nästan alla bolagen gick åt samma håll. Det ärofta likadant i Östeuropa i dag.

I industriländerna betyder däremot land och bransch ganska litet.Nästan hälften av avkastningen har att göra med respektive bolagoch aktie. Det är oväntat högt. Fred Ellis vid SkandiaInvestment Management i New York citerar en annan studie från1980-talet som gjordes av forskare vid University of Chicago.Där visade det sig att 50 procent berodde på respektive land, 30procent på branschen och bara 20 procent på aktien.

PORTFÖLJANALYS ALLT VANLIGAREHur skall man förklara skillnaderna? Viktigast är nog attportföljanalysen gått fram så starkt de senaste åren. Nuförtidenär de stora börserna genomanalyserade och även påtillväxtmarknaderna har analytikerna börjat lära sig vad somstyr kursutvecklingen för enskilda bolag.

Det finns dock ett viktigt moment som Barra av naturliga skälundersökningen avser ju globala placeringar – inte tar upp.Nämligen valutorna. För en svensk sparare är valutaeffektenextremt viktig. En aldrig så stark kursutveckling på en utländskbörs kan raderas ut av en uppgång i kronkursen mot respektivevaluta.

Men för den som vill placera på decennielång sikt är botten-uppen bra metod. Om man valt rätt aktie i rätt land brukarvalutarelationerna förr eller senare gå åt rätt håll (det villsäga placeringar i ett land med god tillväxt och godkonkurrenskraft gynnas också så småningom en allt starkarevaluta).