Sträcka nära stålutmanaren saknas i jättesatsningen på Malmbanan

Malmbanan är den avgörande länken för LKAB:s malmtransporter. Men fler än den statliga gruvjätten är helt beroende av den 50 mil långa sträckningen från Luleå till Narvik.

På grund av banans dåliga skick kan malmtåg idag inte köras med full last – och i perioder har inga tåg gått på grund av urspårningar.

“En av LKAB:s största utmaningar”

Samtidigt står en hel rad nya industrisatsningar på kö för att transportera sitt gods på banan.

Ett exempel är Per Geijer, Europas största av fyndighet av sällsynta jordartsmetaller. Utan ökad kapacitet stannar metallerna i marken, enligt LKAB.

“Kapaciteten på Malmbanan är fortsatt en av LKAB:s största utmaningar”, skrev bolaget i Q4 på onsdagen.

I samma veva meddelade infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) kapacitetsökning på 30% på Malmbanans södra del, som löper mellan Gällivare och Boden.

“Åtgärderna på Malmbanan kommer stärka kapaciteten avsevärt”, sa han på en pressträff där 18 byggstarter presenterades.

Vid första anblicken kan det låta som ett drömbesked för en annan stor industrisatsning i norr, som i flera år efterfrågat bättre infrastruktur. Nämligen ståluppstickaren Stegra (tidigare H2GS) i Boden.

Stegra planerar produktionsstart 2026, men har slitit för att säkra svensk malm till produktionen. Malmbanans bristande kapacitet har pekats ut som huvudorsak till att Stegra istället tecknat avtal för importerad malm från Kanada och Brasilien.

“Det är inte praktiskt möjligt att leverera”, har LKAB:s VD Jan Moström sagt.

Sträcka nära Stegra saknas

Stegra efterfrågar mer än vad regeringen presenterat. Presschefen Karin Hallstan noterar att sträckan Sävastklinten–Norra Sunderbyn utanför Boden saknades när regeringen meddelade byggstarter.

Trafikverket ska utreda frågan vidare om en ny mötesplats och dubbelspår vidare, heter det i beslutet.

“Vi vet för lite i dagsläget för att förstå varför det är uppskjutet, men det är förstås inte bra med förseningar och vi räknar med att inblandade parter jobbar hårt för att lösa ut frågetecknen snarast”, skriver Karin Hallstan i ett mejl till Afv.

“Inte beroende”

Enligt regeringen ska huvuddelen av arbetena påbörjas under 2025–2027, vilket innebär att kapacitetsökningarna lär synas först på 2030-talet.

“Jo, det har varit en del turer. Men på kortare sikt är vi inte beroende av att de angivna förbättringarna kommer till och jobbar hela tiden med lösningar som skapar flexibilitet i vår logistik”, uppger Karin Hallstan som också efterlyser besked om dubbelspår från regeringen.

“Vi kan bara upprepa det vi tidigare sagt om hur viktigt det är att en satsning på dubbelspår mellan Boden–Luleå ges högsta prioritet, sett i det längre perspektivet.”