Storebröder som ser dig

Den tidigare Google-chefen Eric Schmidt lät ovanligt orolig när han i ett tal i vintras förklarade att Kina håller på att gå förbi USA när det gäller artificiell intelligens.

– Lita på mig, de här personerna vet vad de håller på med. De kommer att använda den här tekniken för såväl kommersiella som militära ändamål, sa Eric Schmidt vid ett tal i Washington DC i slutet av november.

Kinas regering hade då precis lanserat en ambitiös strategiplan för att bli världs­ledande inom artificiell intelligens under de kommande tio åren. Den ackompanjerades i vanlig ordning med storskaliga investeringar i forskning, utbildning och direkt stöd till de teknikföretag som leder den inhemska utvecklingen inom ai.

I Silicon Valley är det samtidigt allt fler som klagar på att de stora teknikjättarna har fått en så enväldig makt över sina respektive sektorer att de slår ut nya konkurrenter och uppstickare, vilket skadar innovationen. I Kina borde problemet vara värre, med tanke på att staten står så nära de ledande teknikföretagen. Men Kina tycks i stället vara på god väg att hinna ikapp USA när det gäller nystartade teknikföretag. 40 procent av världens så kallade unicorns, startup-företag som värderats till en miljard dollar, finns nu i Kina. På många områden tycks de också ha blivit världsledande. Det gäller i synnerhet artificiell intelligens. Enligt konsultfirman McKinsey kommer Kinas enorma ai-offensiv att ensam bidra till att landets BNP höjs med ytterligare en procent om året under 2020-talet. Landets patent på ai-produkter har tredubblats mellan 2010 och 2014. Nu satsar de stora teknikjättarna i Kina, som Baidu, Alibaba, Tencent och Toutiao, på att skapa världens mest sofistikerade ai när det gäller exempelvis ansiktsigenkänning, röstassistenter och konversationsbottar.

Enligt flera färska analyser är Kinas teknikföretag redan världsledande inom röststyrda assistenter. Eftersom det generellt tar längre tid att skriva kinesiska tecken på mobilen jämfört med vårt alfabet har kinesiska mobilanvändare varit snabbare med att börja använda rösttjänster. Det innebär att teknikföretagen redan har fått tillgång till stora mängder röstdata, vilket snabbat på utvecklingen av förbättrade rösttjänster. Även när det gäller bildigenkänning tycks Kina dominera. De senaste åren har de vunnit en global tävling, Image Net, där företag och forskningsinstitut från hela världen tävlar om bildigenkänningsteknik. I den senaste tävlingen var mer än hälften av deltagarna från Kina.

Det är ingen slump att Kina har valt att prioritera just ai. Sökmotorn Baidu, Kinas motsvarighet till Google, var länge känt som en plågsamt undermålig version av den amerikanska förlagan. Men numera anses Baidu hålla jämna steg med Google och andra amerikanska teknikjättar när det gäller ai. Kina har i dag mer än 730 miljoner internetanvändare och Baidus tillgång till persondata från dessa användares sökhistorik och konsumtionsmönster är en ovärderlig tillgång när de investerar i nya ai-projekt. Enligt flera riskkapitalister i Silicon Valley förväntas Baidu snart bli världsledande när det gäller ai för självkörande bilar.

På Baidus högkvarter i Peking används ansiktsigenkänning för att komma in i byggnadens olika avdelningar, och den som beställer en kaffe eller en kopp te från automaterna i samlingsrummen betalar genom att titta in i en kamera. Utländska besökare på kinesiska teknikföretag i dag får lätt känslan av att befinna sig i en nära framtid.

I det globala kampen om att utveckla banbrytande ai har Kinas teknikföretag en fördel, eftersom regeringen i princip inte reglerar eller begränsar hur de nyttjar användarnas persondata. Det betyder att många teknikföretag här har fritt fram att använda persondata från de drygt 730 miljoner internetanvändarna i Kina. I en bransch där persondata är den viktigaste råvaran har Kina därmed ett tydligt försprång.

Bland kinesiska teknikexperter nämns även tre andra skäl till att de kan bli världsledande. Dels det statliga stödet och investeringarna i ai-industrin. Dels att den nationella marknaden till stor del avskärmats från utländska aktörer och konkurrenter, vilket gör det lättare för kinesiska teknikföretag att växa och etablera sig. Till sist har Kina nu sannolikt fler begåvade ingenjörer än något annat land i världen. Enligt flera beräkningar har de gått förbi USA när det gäller utexaminerade ingenjörer och färdigutbildade inom tekniska utbildningar överlag. Kinas tekniksektor håller samtidigt på att tämja problemet med att många av de mest begåvade ingenjörerna länge flyttat till Kalifornien så fort de får en chans. Kinesiska företag anses ha blivit mer attraktiva arbetsplatser för teknikeliten. Lönerna är fortfarande lägre än i Silicon Valley i absoluta tal, men pengarna räcker betydligt längre i Shenzhen eller Shanghai än i Palo Alto, där det numera är svårt att hitta en hyreslägenhet under 4 000 dollar i månaden.

Många av de områden där Kina går i bräschen för artificiell intelligens är dock inte inom konsumentprodukter eller områden som resten av världen nödvändigtvis kommer att inspireras av.

I den statliga planen för att bli världs­ledande på ai var de tydliga med att det även gäller militära och säkerhetspolitiska initiativ. I en analys för Council for Foreign Relations i New York skriver Adam Segal att ”Kinas militära och kommersiella ambitioner i artificiell intelligens gör dem till det första verkliga hotet mot USA:s teknologiska överlägsenhet sedan Sovjetunionen”.

Kina utvecklar nu exempelvis ett av världens mest omfattande system för så kallat prediktivt polisarbete. I regionen Xinjiang i nordöstra Kina, där myndigheterna ständigt kritiseras av människorättsgrupper för att ägna sig åt förföljelse, våld och trakasserier mot den stora muslimska befolkningen, har polisen redan börjat använda dessa metoder. Enligt Wall Street Journal har Xinjiang-polisens prediktiva polisarbete resulterat i att tusentals muslimer i regionen kastats i fängelse under vintern, för det som myndigheterna menar är uppsåt till brott. Här samverkar massiv datainsamling och ansikts­igenkänning för att skapa ett system som kritikerna beskriver som ”digital leninism”.

Kinas största plattform för sociala medier, Wechat, som nu har en dryg miljard användare, har utvecklat sofistikerad ai som förmodligen gör dem världsledande på censur. För tio år sedan var det få som trodde att Kinas myndigheter skulle lyckas tämja dissidenter och protester på internet och sociala medier. Men Wechats moderbolag Tencent har i samarbete med kinesiska staten investerat stora summor i artificiell intelligens för censurändamål och de kan nu blixtsnabbt blockera allt regimkritiskt innehåll.

Wechat har även en så kallad ”heatmap”, som använder mobiltelefoners geografiska data för att visa områden där stora folksamlingar skapats, vilket myndigheterna sägs använda för att förhindra möten och demonstrationer bland regimkritiker.

Kinesiska staten har även fått mycket uppmärksamhet för ett omfattande nytt system för datainsamling om alla medborgare. Där kombineras all din data från konsumtion, läkarbesök, resor och sociala medier till en enhetlig ”social profil”, som bedömer såväl din kreditvärdighet som din eventuella risk för samhällets politiska stabilitet.

Med tillgång till dessa oanade summor data kommer den kinesiska staten och deras favoriserade teknikbolag sannolikt att kunna skapa ett enormt försprång när det gäller artificiell intelligens. Hur den kommer att användas återstår att se.