STORA: Otacksam uppgift

Storarapporten andas viss optimism. Men frågan är omeffektiviseringarna och investeringarna räcker för att hävda sigi den mogna skogsbranschen.
13 augusti 1997 08:00

Det skall f-n vara chef för mogna verksamheter. Storas Lars-ÅkeHelgesson börjar bli färdig med sex års storstädande och 18miljarder kronor i investeringar och konjunkturen är på väg attrepa sig. Vad blir marknadens reaktion? Skepsis och krav på flerrationaliseringar.Bakgrunden är förstås att det bara finns tvåsätt att tjäna pengar i skogsbranschen; vänta på prisuppgångareller skära kostnader. Och skär kostnader det gör konkurrenternaockså. I juni tillkännagav jätten International Papers attbolaget skulle minska antalet anställda med tio procent. Och destora effektiviseringar som Stora gjorde mellan de tvålågkonjunkturåren 1992 och 1996 har helt ätits upp avkonkurrenternas rationaliseringar (vinstförbättringen motsvarasungefär av kronförsvagningen).

Lars-Åke Helgesson vidhöll dock på presskonferensen i sambandmed halvårsrapporten att det nu mest återstårvardagsrationaliseringar och att koncernen står väl rustad föratt möta den hårdnande konkurrensen. Han har röjt upp efter 1980–talets köp av Papyrus, Billerud och tyska Feldmühle. Nu skallbland annat en ny stor kartongmaskin i Skoghall och en nyjournalpappersmaskin i Nova Scotia och trimning av andraanläggningar leverera god avkastning.

Halvårsresultatet överraskade något litet positivt.Valutautvecklingen, särskilt dollaruppgången, gynnarskogsföretagen. Men Storachefen kunde också presenteraytterligare några strukturåtgärder. Ett kartongbruk i tyskaArnsberg har sålts. Problembarnet tekniska kontorspapper skallsäljas. Ett finpappersbruk i Danmark baserat på returpapperkommer eventuellt att avyttras.

Resultat efter finansnetto minskade från 1.610 till 1.224miljoner kronor, en följd främst av att lägre priser drog nedresultatet med hela 2.600 miljoner kronor. Prisfallenkompenserades dock till stor del av framförallt tre positivafaktorer. Leveranserna ökade vilket innebar ett plus på 1.000miljoner kronor. Valutaförändringarna bidrog positivt med 450miljoner kronor. Lägre insatspriser med mera ledde till attkostnaderna minskade med totalt 900 miljoner kronor.Finansrörelsen tjänade under andra kvartalet betydligt mer änvanligt, 255 miljoner kronor, varav huvuddelen härrör frånavslutade långfristiga placeringar. Å andra sidan drasresultatet ned med 200 miljoner kronor för omstruktureringarinom framförallt kartongrörelsen. Det pågåendeinvesteringsprogrammet drog ned finansnettot från -273 till -387miljoner kronor.Rapporten bekräftade att konjunkturen nu saktaverkar vara på väg uppåt.

Volymerna tog fart första kvartalet. Andra kvartalet kom ocksåpositiva prissignaler. Första kvartalet sjönk fortfarandepriserna i svenska kronor på Storas papper- och kartongprodukter(ungefär 60 procent av koncernens omsättning) med 13 procent,men mellan första och andra kvartalet ökade de med två procent.Lars-Åke Helgesson säger att han tror att den nedgång i massa-och papperspriserna som pågått sedan slutet av 1992 brutits.Utvecklingen i Europa har gradvis förbättrats, heter det irapporten. En bidragande orsak är den starka dollarkursen, sommedför ökad export därifrån. Marknaden för sågade trävaror,papper och kartong har förbättrats volymmässigt, skriverStora.De stora resultatförsämringarna första halvåret stårtryckpapper, kartong- och förpackningspapper för. Mentryckpappers resultat förbättrades mellan första och andrakvartalet. Basverksamheterna kraft, skog, sågade trävaror ochmassa redovisade bättre resultat, liksom finpapper som gicksämre andra kvartalet än första.

Den positiva valutautvecklingen hittills i år innebär attAffärsvärlden lägger på några hundra miljoner kronor påhelårsprognosen till 2.400 miljoner kronor. Ett litet orosmomentär dock finpapperslagren. Leveranserna av bestruket finpapperökade första halvåret med 13 procent i Europa. En så stor ökningkan inte förklaras av konjunkturen utan måste delvis bero pålageruppbyggnad påpekar Stora i rapporten.

Hur det går på längre sikt beror också på hur bolaget kommer attpositionera sig i den omstrukturering av branschen som allaväntar på efter lågkonjunkturåren. Störst är förväntningarna påaffärer i den europeiska finpappersbranschen som lider avöverkapacitet och för många små spelare. Ingen enskildtillverkare har mer än 12 eller 13 procent i marknadsandel.Stora är Europas tredje mest finpappersexponerade bolag. Enannan huvudbry för Storaledningen är hur bolaget skall ta sig inpå den snabbväxande sydostasiatiska marknaden. Den är viktig ombolaget skall kunna prestera den lönsamhet som huvudägarenInvestor sannolikt kräver.

FAKTARUTA: Valutavinster

Stora, 6 månmkr 1995 1996 1997Nettooms 29271 24041 22023Resultat före avskr 6198 3639 3643Engångspost 272 71 -150Avskrivningar -1856 -1827 -1882Finansnetto -546 -273 -387Vinst 4068 1610 1224

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

Relaterade artiklar

OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.