Stor kartläggning av affärsjuristerna: Här är byråerna som drar in mest

Artikeln har uppdaterats och tillfogats en rättelse.

Varje år sammanställer Affärsvärlden hur det går för Sveriges affärsjuridiska byråer. Aldrig tidigare har de 60 byråerna dragit in så mycket pengar som under fjolåret. Med drygt 14 miljarder kronor i arvodesintäkter gjorde branschen ännu ett rekordår i fjol, men den kraftiga tillväxten man såg under 2021 har avstannat.

Sammantaget växte branschen med 3,8% under 2022 – att jämföra med 2021 då arvodesintäkterna steg med hela 15,3%. Inbromsningen är tydlig. Maria-Pia Hope, verkställande partner på advokatfirman Vinge, tycker dock året blev “förvånansvärt bra”.

”Även internationellt är man överens om att vi såg en transaktionsaktivitet som vi aldrig hade sett tidigare år 2021 och kanske inte får se igen. Fjolåret var ändå ett förvånansvärt bra år under omständigheterna, vårt näst bästa år någonsin”, säger hon.

Trots kriget i Ukraina, global spänning mellan Kina och USA, tilltagande inflation och stigande räntor så var det en bra marknad 2022. Men det var – och är – en annan typ av aktivitet i det svenska näringslivet vilket återspeglar sig i den juridiska rådgivningen. Få förvärv i large cap-segmentet och färre börsnoteringar gjorde avtryck.

Het fastighetsmarknad – för juristerna

Även om transaktionerna är färre och mindre så finns andra typer av frågor som aktualiseras nu. En bransch som är övertydlig i det skiftet är fastighetsbranschen.

”På fastighetssidan ser vi en tydlig nedgång i transaktioner eftersom man inte lyckas mötas kring värderingar. Fastighetsbranschen genererar samtidigt andra typer av uppdrag, som kapitaliserings- och finansieringsuppdrag. Det tar sig uttryck på olika sätt och spänner alltifrån omförhandling av avtal till ren så kallad krisjuridik”, säger Maria-Pia Hope.

Att de affärsjuridiska byråerna lever på en annan typ av rådgivning syns även hos Baker McKenzie. Likt flera andra advokatbyråer delas verksamheten in i tre delar: transactional, advisory (allmän affärsjuridik och skatt) samt tvister.

”Det senaste året har transaktionsmarknaden bromsat in något även om vår beläggning har varit fortsatt bra. Tvistedelen har varit ganska konstant medan advisory-delen har ökat. Vi har en bra beläggning men vi har fått en annan mix”, säger Anders Fast, också han verkställande partner, men på Baker McKenzie i Stockholm.

Upptagna med ryska exits

Det som har sysselsatt byrån är bland annat att hjälpa bolag med olika sanktions- och handelsfrågor kopplade till Ryssland och att bistå klienter med att göra Ryssland-exits.

”Globalt sker också omstruktureringar i stora bolag vilket har lett till mycket arbete bland annat med arbetsrättsrelaterad rådgivning. Vi fortsätter växa kontoret med fler antal jurister och vi ser en fortsatt stor efterfrågan. Men under 2023 ser vi en fortsatt inbromsning.”

På byrån tror man att M&A-aktiviteten förblir lugn även under andra kvartalet, men spår att det tar fart igen efter sommaren. Inte minst eftersom flera stora PE-firmor har rest stora fonder. Det finns mycket pengar som ska investeras, men i en nedåtgående marknad så tar transaktionerna längre tid.

Även om de traditionella noteringarna är färre så hände nyligen en spektakulär deal. Nyligen aviserade investmentbolaget Bure att dess SPAC-bolag ACQ gör en ”de-SPAC” genom förvärvet av Yubico – en affär som värderar Yubico till cirka 8,3 miljarder kronor (se intervjun med Bures VD på sida 56). Den ovanliga affären kommer att leda till en börsnotering av Yubico på First North. Framför allt Vinge företrädde Yubico, medan Cederquist var rådgivare till ACQ, där Fredrik Lundén är ansvarig delägare:

”Det är positivt att transaktionen sker och förhoppningsvis kan den vara värdedrivande för alla parter. För vår del som legala rådgivare till ACQ har det varit särskilt glädjande att vara med eftersom det är en av de första de-SPAC-transaktionerna i Norden och det inte funnits någon upptrampad stig att följa. Därtill finns förstås en komplexitet i det att Yubico har många aktieägare och optionsinnehavare både i Sverige och utomlands”, säger han.

Ökad global konkurrens

För att återgå till inbromsningen i advokatbranschen kan tilläggas att under 2021 hade nio av de tio största byråerna tvåsiffriga tillväxttal – vilket var historiskt unikt. I fjol, däremot, växte endast två av de tio största byråerna tvåsiffrigt: DLA Piper och White & Case.

White & Case har specialiserat sig på private equity-klienter och vuxit kraftigt de senaste åren då man bland annat har rekryterat hela team från andra byråer. Det är också den byrå som drog in mest pengar per delägare i fjol: 54 miljoner kronor, följt av Roschier med 34 miljoner. Men siffran ska också ses i ljuset av hur en byrå organiserar sig, hur många delägare som finns per jurist, etcetera.

Även om det går framåt för internationella advokatbyråer med kontor i Stockholm så ser man också ökad konkurrens från andra globala byråer, utan lokala kontor, men med svenska jurister och advokater. De kommer från byråer som Freshfields, Latham & Watkins, Kirkland & Ellis och är ömsom konkurrenter, ömsom samarbetspartners till lokala advokater i olika projekt.

Mannheimer drar ifrån rivalen

Dock är det fortsatt så att de två största affärsjuridiska byråer förblir svenska. De senaste åren har det varit otroligt jämnt i toppen men i fjol backade Vinge något samtidigt som rivalen Mannheimer Swartling drog in 4% mer i arvodesintäkter.

”Vi hade något mer att göra under Q1 och Q2 än resten av året, och möjligen såg vi något av en inbromsning i slutet av året men totalt sett blev det vårt bästa år någonsin”, säger Jan Dernestam, verkställande partner på Mannheimer Swartling.

”Det är även kul att se att vi gjorde riktiga affärer så arvodesintäkterna speglar inte krisrelaterad rådgivning.”

Undantaget för krisjuridik rör rådgivningen runt flygbolaget SAS Chapter Eleven-förfarande i USA. Där har Mannheimer Swartling ett stort team som arbetar mycket.

Topp fem arvodesintäkt per delägare

“Finns gott om opportunister”

Hur som helst är de två största advokatbyråerna en bra temperaturmätare på hur det svenska näringslivet mår just nu och båda byråerna uppger att de har haft mer att göra under det här årets första kvartal men att framtiden är oviss.

”Det sker få börsnoteringar, å andra sidan finns det gott om opportunister som under rådande omständigheter är beredda att lägga bud på svenska bolag, bland annat för att kronan värderas så lågt. Hittills har det varit mest snack men det kanske tar fart snart. PE-bolagen förväntas också göra affärer och förhoppningsvis finns det även industriella köpare. De svenska industribolagen går ju fortsatt bra”, säger Jan Dernestam.

Världsläget gör det förstås helt omöjligt att gissa hur året kommer att sluta, men det som Dernestam tror kommer att ge störst tillväxt för byrån framöver är allt som har med grön omställning att göra.

”Där arbetar vi med enormt stora projekt och det fortsätter att komma nya projekt hela tiden. Denna typ av projekt är mycket komplexa och resurskrävande och vi arbetar med allt ifrån miljöprövningar, andra tillstånd, finansiering samt uppförande och drift.”

Hela listan

Så gjordes undersökningen

För 32:a året i rad listar Affärsvärlden Sveriges största affärsjuridiska byråer. En enkät skickades ut under våren 2023, där byråerna fick ange arvodesintäkter, antal anställda, med mera. Listan utgörs av advokatbyråer och bolag som i huvudsak är verksamma inom affärsjuridik. Undersökningen har genomförts och bearbetats av researchern Theo Örtengren. Den som vill fördjupa sig i fler siffror för enskilda byråer och branschen i sin helhet kan beställa Branschrapport Affärsjuridik. För mer info, kontakta Stefan Andersson på stefan.andersson@affarsvarlden.se eller 073-300 12 14.

Rättelse: I en tidigare version visade tabellen felaktigt antal jurister och intäkt/jurist för några affärsjuridiska byråer.