Stockholm ohotad etta

Stockholm har förutsättningar att behålla rollen som landets främsta tillväxt-motor, trots IT-kris och stora neddragningar vid Ericsson. Biotekniken växer och Stockholm brukar klara konjunktursvackor bättre än andra regioner.

Se tabeller över:Regioner
Se tabeller över:Placeringsförändringar

Hur ska det gå för Stockholm? Kommer inte regionen att drabbas hårt nu när IT-bubblan har brustit? Flera bedömare tror att Stockholm är på väg att åka på en rejäl smäll till följd av beroendet av IT- och telekombranschen. Andra regioner spås få en snabbare ekonomisk tillväxt. Särskilt pekas Malmöregionen ut. Öresundsbron och den närmare kopplingen till Köpenhamn och övriga Själland ska sätta fart på tillväxten.

Ännu finns inga tecken på att Stockholm förlorat sin roll som snabbast växande region. I Affärsvärldens sammanställning, den tredje i ordningen, över den ekonomiska tillväxten mätt som ökning av alla lönesummor, återfinns Stockholm i topp. Mätperioden är 1990-2000, alltså elva år.

Det finns ännu inga siffror för 2001 som är regionalt fördelade.

Stockholm etta

Stockholm är ohotad etta med en tillväxt under perioden på drygt 32 procent, jämfört med 18,5 procent för riket. Tvåa kommer Uppsala, hårfint före Gnosjöregionen, alltså kommunerna Gnosjö, Gislaved och Värnamo. Det skiljer bara en promille mellan regionerna. Stockholm är landets tillväxtmotor. Tillfälligtvis kan någon region uppvisa en högre tillväxt. Det gjorde Gnosjöregionen i Affärsvärldens första sammanställning, nioårsperioden 1990-98 (nr 1-2, 2000). Men i kraft av sin storlek och rikt diversifierade näringsliv med många små och medelstora företag, är det svårt för någon annan region att under en längre period orka matcha Stockholms årliga tillväxttal.

Fler kluster

I Stockholmsregionen finns fler kluster än någon annanstans, alltså täta lokala produktionsmiljöer med sporrande konkurrens, nyutveckling, nyföretagande och avknoppningsföretag, ofta kopplade till högteknologi. Det gäller IT, telekom, finans, bioteknik, medicinteknik, medier, underhållning och så vidare. Många av landets kluster finns koncentrerade till Stockholm.

Tillväxten i Stockholm är avgörande för hela landets utveckling. I regionen, som befolkningsmässigt utgör ungefär 20 procent av Sverige, genererades drygt 40 procent av den ekonomiska tillväxten under 1990-talet. Andelen brukar bli högre i lågkonjunkturer och lägre i högkonjunkturer. Det beror på att Stockholm normalt klarar sig bättre än övriga regioner när det är dåliga tider.

Detta talar för att Stockholm bör klara sig hyfsat relativt övriga regioner när vi nu är inne i en period med svag utveckling av landets samlade produktion (BNP). Den höga BNP-tillväxten på 3,8 procent under 2000 väntas av många prognosmakare följas av två svaga år, med en tillväxt på kanske bara 1,0-1,5 procent. Affärsvärlden räknar dock med en tillväxt för året på drygt 2 procent.

Klarar kriser

Finans- och fastighetskrisen i början av 1990-talet bedömdes allmänt slå extra hårt mot Stockholm, som hade den största finanssektorn och de flesta fastigheterna. Men Stockholm klarade sig bra. Mäter vi perioden 1990-1996 för att fånga upp de totala effekterna av krisen så var Stockholm den enda region i landet som klarade sig utan negativ tillväxt, tillsammans med Gnosjö, Umeå och Oskarshamn.

Stockholmsregionen har förutsättningar att klara sig lika bra denna gång. Visserligen finns nästan hälften av landets IT- och telekomverksamhet i regionen och det har gjorts betydande neddragningar. Tusentals IT-konsulter och Ericssonanställda har förlorat sina jobb. Och hundratals företag har gjort konkurs. Men regionen är stor och alla företag går inte dåligt. IT och telekom sysselsätter 100 000 personer i en region med totalt omkring en miljon sysselsatta, alltså 10 procent. De som blir utan jobb är ofta initiativrika och kan hitta annan sysselsättning. Enligt Arbetsmarknadsstyrelsen i Stockholm ökar fortfarande sysselsättningsgraden. Stockholm, tillsammans med Uppsala, har också Sveriges starkaste bioteknikkluster. Där sker en kraftig expansion just nu som delvis kan kompensera för nedgången inom IT och telekom. Nya företag bildas. Och det finns stora utbyggnadsplaner, som ska ge forskare lokaler så att de ska kunna kommersialisera sina projekt.

Spektakulärt bygge

Det mest spektakulära är en företagspark på Norra Stationsområdet i Stockholm med plats för 200 företag och 8 000 anställda. Projektet är kostnadsberäknat till 18 miljarder kronor (Stockholm Bioscience). Ett första steg på vägen är Karolinska institutets vetenskapspark vid Solnavägen, som påbörjas i år. Det ska ge plats för 600 personer. Söder om Stockholm planeras en stor utbyggnad av Novums forskningspark vid Huddinge sjukhus. I Uppsala finns också stora utbyggnadsplaner.

Statistik från Svenska Riskkapitalföreningen och statliga Nutek visar att riskkapitalbolagens investeringar under de tre första kvartalen i fjol visserligen fortfarande är på nedåtgående men att det finns en geografisk koncentration till Stockholm. Dit går 40 procent av satsningarna. Göteborgsområdet får 13 procent och Skåne, inklusive Malmö, bara 5 procent. Det är mindre än vad som går till Norrland (9 procent).

Svagt Skåne

Det verkar inte som om företagandet är så dynamiskt i Malmöregionen som det ibland sägs. Då förefaller det vara bättre fart på andra sidan sundet. De flesta nystartade företag i Öresundsområdet har skett på den danska sidan, inte i Malmö och Lund. När det amerikanska bioteknikföretaget Biogen i våras offentliggjorde en planerad stor investering i regionen, som väntas ge 400 nya jobb, gällde det ett område norr om Köpenhamn, inte Malmö eller Lund.

Fastighetskonsulten Jones Lang Lasalle tar årligen fram ett europeisk tillväxtindex som vägledning för fastighetsinvesterare (European Regional Economic Growth Index). Syftet är att identifiera större regioner som har bäst ekonomisk tillväxt på kort och lång sikt.

I den senaste versionen halkade alla regioner i Norden, utom Helsingfors, ned ett antal placeringar på grund av nedgången inom IT och telekom. Helsingfors behöll sin tredjeplats (efter Paris och Dublin) tack vare mobiljätten Nokias starka ställning och den förbättrade ryska ekonomin som antas gynna den finska huvudstaden.

Stockholm har åkt ned från en fjärde till en elfte plats, men hamnade klart före Göteborg, som gick från plats nummer 15 till 18, och Malmö, som backade från plats 16 till 23. Köpenhamn antas också få en svagare tillväxt, sämre än Göteborg men bättre än Malmö.

Storbanken Nordeas samhällsanalytiker gör en annan bedömning. I bankens senaste analys av Sveriges tre storstadsregioner, från november 2001, antas Skåne åren 2001 och 2002 få en snabbare tillväxt än både Mälardalen och Väst-

sverige. Nordea har två år i rad fört fram budskapet att Stockholmsregionen håller på att tappa fart, vilket tacksamt noterats av medier och politiker som gärna vill se att andra regioner än den kring huvudstaden växer snabbt.

Bron hjälper Köpenhamn

I Nordeas analys från november 2000, förutspåddes att Stockholm år 2000 skulle få den sämsta ekonomiska tillväxten av de tre regionerna. Skåne skulle växa mest. Så blev det inte, åtminstone inte med Affärsvärldens sätt att mäta tillväxt. Som framgår av tabellsammanställningen (se sid. 31-32) hade Stockholm den klart högsta tillväxten i landet år 2000, drygt 8 procent. Göteborg kom på tredje plats och Malmö på åttonde. Vi kritiserade Nordeas mätmetod (nr 49/2000 och nr 1/2001), och banken verkar ha tagit intryck, att döma av senaste analysen. Bankens sätt att mäta tillväxt påminner nu om vår metod.

Vi är skeptiska till förutsägelsen att Skåne skulle få den snabbaste tillväxten av storstadsregionerna de närmaste åren, trots Öresundsbron och en rad intressanta klusterbildningar, främst på det medicinska området (Medicon Valley). Det finns en rad hinder, främst av politisk art, som fortfarande bromsar upp: dåligt harmoniserade skatter, socialförsäkringssystem och arbetsmarknadslagar, en broavgift som hämmar rörlighet och en språkbarriär.

Erfarenheten visar att när en förbindelse byggs mellan en stor och en mindre ort brukar den stora orten vinna mest. Att döma av hur företagsetablering och nyföretagande utvecklats hittills verkar Köpenhamn ha gynnats mer än Malmö av bron.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.