Stigande bostadspriser i sikte

Bostadsmarknaden är på väg att kvickna till. Budgivningarna tar fart, priserna är upp och det blir mer av säljarens marknad. Riksbanken signalerar räntehöjning, men det finns annat som talar för att priserna faktiskt ska upp.

Något dämpad efterfrågan, stort utbud av bostäder och Riksbanken som signalerade räntehöjningar fick bostadsmarknaden att vika hösten 2017. Samtidigt flaggade Finansinspektionen för ytterligare ett amorteringskrav som infördes våren 2018. Tillsammans fick det priserna framför allt i storstäderna att falla. Inte minst i Stockholm, där prisläget var och är högst, är räntekänsligheten stor och priserna föll naturligt mest där.

Sedan dess har utbudet dämpats något, Finansinspektionen signalerat att de inte ämnar göra mer i närtid och Riksbanken flaggat för att räntorna förblir låga mycket länge ännu. Om inte konjunkturen viker markant talar det för att priserna bör stiga. Det tycks hushållen ha förstått, även om Riksbanken är mycket tydlig med att den ämnar höja räntan med 0,25 procentenheter i december.

Budskapet från Riksbanken är nämligen att efter höjningen i december dröjer det år innan räntan höjs igen. Det är svårt att tolka Riksbanken på annat sätt än att den höjer för att komma bort från minusränta, även om den själv inte kommunicerar detta. Varken konjunkturläget eller arbetsmarknadsläget talar för en räntehöjning, utan snarare tvärtom. Sannolikt stundar en mild lågkonjunktur. I den miljön är det lite som pekar mot markant högre räntor.

Den globala riskaptiten har ökat något den senaste tiden, då geopolitiska risker som handelskonflikten mellan USA och Kina samt Brexit bedöms som något mindre i skrivande stund. Men än så länge finns det inga lösningar på dessa konflikter och de kan snabbt blossa upp igen och den globala konjunkturen är dämpad. Även detta talar för låga räntor under överskådligtid.

Många har efterfrågat en större översyn av bostadsmarknaden, men hittills har politikerna legat lågt. Finansmarknadsministern har lyft ränteavdragen, men det tycks inte ligga någon ändring i pipeline. Samtidigt är debatten om amorteringskraven i gång igen. Vissa menar att det senaste kravet har påverkat marknaden negativt, stängt ute vissa grupper och dessutom till en hög kostnad. Finansinspektionen, som är ansvarig för makroverktygen, menar å andra sidan att amorteringskraven fått önskad effekt utan alltför stora negativa konsekvenser.

Min bedömning är att amorteringskravet haft effekt och försvårat för vissa grupper, men poängen med kravet är just att dämpa skuldsättningen där inte minst unga är en utsatt grupp om priserna faller kraftigt. Om ingen annan vidtar åtgärder och Riksbanken häller bensin på brasan genom att hålla låga räntor blir det Finansinspektionens uppgift att bromsa skuldutvecklingen.

I den bästa av världar hade politikerna tagit sitt ansvar och sett över skatter, regelverk och tillgången på byggmark i rimlig prisklass för mindre bemedlade hushåll, men så har inte skett, och min bedömning är heller inte att det ligger runt hörnet.

Att låna ut alltmer, och inte minst till unga, är då en väl riskfylld lösning. Spricker bubblan kommer tonläget vara annorlunda. Bankerna lär få stå till svars för att de lånat ut alltför mycket till mindre bemedlade hushåll. Det är inte mer än tio år sedan subprime i USA briserade och konsekvenserna var förödande.

Stiger priserna ökar skuldsättningen och debatten om vad som bör göras lär fortgå och möjligen intensifieras igen. Min bedömning är att vi är tillbaka på ruta ett, det vill säga politikerna har ett stort ansvar att vidta åtgärder för att komma till rätta med en dysfunktionell bostadsmarknad. Riksbanken bör inte höja räntan i en lågkonjunktur, även om den är mild, och att reglera än mer riskerar att bli kontraproduktivt.

Chefsekonom på Nordea som skriver krönikor i Affärsvärlden var fjärde vecka.

SCB har meddelat att det varit fel i arbetsmarknadsstatistiken. Statistiken är nu reviderad och många tycks dra slutsatsen att det inte är så illa. Allt är relativt, men arbetslösheten lär nå över 7 procent även med nya siffror.