Stenbecks tiodagarstrick

Natten till torsdagen drog Kinnevik oväntat tillbaka investmentbolagets delavyttring av Millicom, steg ett i en avyttringsplan av det mångåriga operatörsinnehavet som meddelats bara tio dagar (nio börsdagar) tidigare.

Kinneviks förklaring? Att den planerade delförsäljningen av aktier till amerikanska institutioner inte nådde upp till det pris Kinnevik ville ha.

Rimligen bör investmentbolaget dock ha insett att de inte skulle kunna få maximalt betalt för sina Millicom-aktier just utifrån hur de själva valde att utforma och presentera den nu avbrutna affären.

Dels skulle det första stegets försäljning av aktier till insitutioner sannolikt kräva bruklig kursrabatt. Men framförallt skulle avsikterna om att i ett andra steg, senare i år, sprida resterande Millicom-aktier på alla Kinneviks aktieägare skapa förväntningar om ett kortsiktigt säljtryck, från ett kraftigt ökat utbud aktier utanför kontrollerande storägares händer (ökad free float).

Att som största ägare signalera att hela 37 procent av ett noterat storbolag ska spridas för vinden skapar helt enkelt osäkerhet, både i den splittrade ägarskara som blir kvar och bland de som ska nettoköpa aktierna som kommer ut.

För att hänga upp de gångna två börsveckorna på Millicoms aktiepris:

• 537,5 kronor var stängningskursen för Millicoms Stockholmsnoterade depåbevis den 3 juni, måndagskväll svensk tid.
• 489,8 kronor, eller motsvarande -9 procent, blev stängningskursen tisdagen den 4 juni, efter att planerna på Kinneviks avyttring och utdelning av Millicom-posten meddelats sent på måndagskvällen.
• 478,4 kronor var stängningskursen i går kväll, onsdagen den 12 juni.
• 508 kronor, motsvarande +6 procent från i går samt -5 procent netto sedan stängningen den 3 juni ovan, blev öppningskursen när handeln i Stockholm drog igång efter Kinneviks tillbakadragna avyttringsplaner i dag, torsdag 13 juni.

SIGNALERINGSGREPP FÖR ATT SÄTTA SNURR PÅ BUDKARUSELL?

Affärsvärlden har upprepade gånger utfärdat köpråd (Såväl i februari 2016, maj 2017 som oktober 2018) för Millicom-aktien. De råden har vi baserat på börsens mycket låga värdering av allt starkare nationella och regionala marknadspositioner. Positioner som redan översätts i hög lönsamhet samt starkt kassaflöde och som på sikt har strukturella tillväxtförutsättningar på sin sida. I den mån att börsen inte velat översätta denna fundamenta i uppvärdering har bud från en större operatör, eller från riskkapital på enskilda delar av koncernen, alltid varit en möjlighet, om än en oviss sådan.

Affärsvärldens digitala tilläggstjänst Affärsvärlden Analys+ påtalade redan när Kinneviks avyttrings- och utdelningsplan presenterades att planen i själva verket skulle kunna fungera som ett utstuderat signaleringsgrepp. Ett snabbt sätt att driva upp budintresse för Millicom på klart högre kursnivåer än de rådande på börsen.

”Kinnevik-manövern kan dock vara ett smart sätt att signalera för hela telekomvärlden – och utköpsfonder – att Millicoms utökade tillgångsportfölj är i spel till högstbjudande”, skrev Affärsvärlden Analys+ då.

Det här handlar om kronor och ören – i Millicoms fall central- och latinamerikanska valutor växlande till US dollars. Låt Stenbecks budkarusell börja snurra.

Affärsvärlden Analys+ har Millicom som nuvarande största innehav i modellportföljen Nordiska Värdeportföljen.

Missa inga uppdateringar från Affärsvärlden Analys+. Följ oss på Twitter: @AFV_analysplus

Har du frågor eller synpunkter rörande tjänsten? Maila oss på: analysplus@affarsvarlden.se