Stenbecks nästa steg

När Mia Brunell Livfors tillträdde som vd för Kinnevik, ägde investmentbolaget framför allt medie- och telekombolag. Och så skogsbolaget och kassakon Korsnäs. Arvtagaren Cristina Stenbeck skulle lotsa det in i framtiden. Tillsammans med Mia Brunell Livfors la hon fast den strategi som skulle bygga det nya Kinnevik. De identifierade fyra områden: e-handel, jordbruk, finansiella tjänster och tillväxtmarknader.

– Vi ser inte minst stora utvecklings­möjligheter i Afrika, sa Cristina Stenbeck i maj 2010.

De investeringar som Kinnevik tidigare hade gjort på tillväxtmarknaderna upp­visade fina siffror. Därtill pekade makro åt rätt håll. Nu skulle det investeras i fler bolag som kunde rida på den vågen.

Strategin ledde till en mängd investeringar de efterföljande åren. Engagemang i det ryska jordbruksbolaget Black Earth Farming (som Affärsvärlden nyligen skrev om), det polska jordbruksbolaget Rolnyvik och det lettiska pelletsföretaget Sia Latgran. Därtill investeringar i afrikanska mikro­kreditbolaget Bayport och mikroförsäkringsbolaget Milvik med verksamhet i bland annat Ghana, Tanzania och Senegal. En riskabel strategi som resulterade i flera bakslag. Exempelvis satsningarna på jordbruk i Ryssland och finansbolag i Afrika och Latinamerika.

– Det har varit svårt att bygga hållbara modeller i Afrika, Latinamerika är lättare. Där finns en slags medelklass och man har bättre kanaler för distribution, säger Erik Mitteregger, som sitter i Kinneviks styrelse.

Men strategin resulterade också i flera framgångar. Framför allt på området för ­e-handel. Konfektionssajten Zalando är i dag värt 93 miljarder kronor, Kinnevik äger 32 procent, vilket ger posten ett värde på 30 miljarder kronor.

Därmed ligger Zalandos värderingen inte så långt ifrån de 100 miljarder kronor som investmentbanken Goldman Sachs värderade bolaget till hösten 2013. En värdering som då fick mycket kritik.

I dag är Zalando Kinneviks största innehav i miljarder mätt och utgör en dryg tredjedel av Kinneviks portföljvärde. Den ryska Blocketkopian Avito är en annan framgång. Kinnevik investerade 438 miljoner kronor och sålde innehavet för ett femton gånger högre belopp, över 7 miljarder kronor, hösten 2015.

Under Mia Brunell behöll Kinnevik också de tidigare kärninnehaven, bortsett från skogsbolaget Billerud Korsnäs.

Bolagsportföljen består i dag av ett 30-tal innehav. Största är som nämnts innehavet i Zalando, därefter följer Millicom med 22 procent och Tele 2 15 procent. Den onoterade Zalando-kopian Global Fashion Group (GFG), med fokus på tillväxtmarknader i Mellanöstern, Latinamerika och Sydost­asien, står för cirka 8 procent av portfölj­värdet, MTG cirka 5 procent.

Var strategin framgångsrik? Klart är att Kinnevik breddade verksamheten, bort från branscher som det senaste decenniet varit hårt konkurrensutsatta, media och telekom.

***

Lorenzo Grabau var på många sätt ett överraskande val. Att han utsågs till ny vd i Kinnevik bröt mot traditionen att ha svenskar på posten. När han tillträdde i maj 2014 var det därför många som drog slut­satsen att Stenbeckssfären tog ytterligare ett steg bort från Sverige.

Den italienske vd:n hade mångårig ­erfarenhet av Londons finansvärld och det verkade troligt att han skulle låta investmentbolagets verksamhet utgå från Londonkontoret i stället för från huvud­kontoret i Stockholm. Det sågs också som en naturlig följd av att Kinnevik i ett flertal år gjorde investeringar i bolag verksamma utanför Skandinavien, både i Europa och på tillväxtmarknader i Latinamerika, Asien och Afrika. Att huvudägaren Cristina Stenbeck var bosatt i London sedan 2002 stärkte tesen.

Men det dröjde inte ens ett år innan Cristina Stenbeck meddelade att familjen med maken Alexander Fitzgibbons och tre döttrar skulle flytta till Sverige.

– Vår flytt är ett resultat av ett personligt beslut att tillbringa mer tid i Sverige, bygga en starkare bas för våra barn att känna sig svenska och börja komma i kontakt med en viktig del av deras arv, sa hon då till ­Dagens Industri.

Flyttlasset till Sverige gick enligt uppgift i slutet på 2015.

Att Cristina Stenbeck, likt sin far, är en person som överraskar blev extra tydligt ­ytterligare några månader senare. Då klev hon av som ordförande i sfären för att ägna sig mer åt investeringar. Framöver skulle hon jobba operativt.

Grabau inledde sitt nya jobb med en charmoffensiv där han möte finansanalytiker och medier. De föll pladask. Efter två månader vid rodret hade kursen stigit med 20 procent.

Affärsmässigt fortsatte han på det inslagna spåret. Kinnevik skulle investera tidigt i företag inom e-handel, kommunikation och medier. Med tiden lades även finans-, utbildnings- och hälsotjänster till kärn­områdena.

Portföljen skulle renodlas och innehaven stramas upp. Kinnevik 3.0 hade siktet inställt på en ny generation med digitala varumärken.

Personer med inblick i investmentbolaget beskriver honom som en på många sätt duglig och skicklig direktör.

– Han är smart och analytisk. Han hittar lösningar på problem och vet hur man ska strukturera en affär, säger en av Affärs­världens källor.

Grabau la också stort fokus på att strukturera upp arbetet.

Kinnevik gjorde investeringar och tilläggsinvesteringar i Quickr, en ledande radannonsplattform i Indien, amerikanska Betterment, en digital kapitalförvaltare, och Babylon Health, en brittisk digital vårdtjänst. Det skandinaviska E-handelsbolaget Qliro fortsatte sin inriktning mot konsumentfinanslösningar.

Rocket Internet och Zalando noterades. Och Kinnevik sålde ägarandelar i ryska radannonssajten Avito, tjänsteföretaget Transcom, måltidsleveranören Foodpanda och det polska jordbruket Rolnyvik. Ytterligare ett år senare, 2016, såldes problemverksamheterna, inom Global Fashion Group. Syftet var att stärka den verksamhet som gick bra.

Samtidigt som arbetet fortgick började det pysa under ytan. Våren 2016 började det surras om missämja mellan aktörer i Kinnevik och Rocket-grundarna bröderna Samwer.

Det sågs dock som ett problem mellan ­sfärerna. Lorenzo Grabau backades upp av bland annat nyss nämnda Erik Mitteregger, mångårig styrelsemedlem i Kinneviksfären, som satt i Rockets styrelse tillsammans med Grabau.

– Lorenzo och jag ville att man skulle göra saker på lite annat sätt än vad vd Oliver Samwer gjorde, säger han och konstaterar att Rocket Internet ändå gick vidare med sin inriktning.

– Vi var inte helt förtjusta i att man grundade en fond vid sidan av Rocket, säger ­Mitteregger i dag.

Han tror att Rocket och Kinnevik emellanåt analyserade samma ­potentiella investeringar.

– Rocket begränsade oss lite grann, för vi var hela tiden tvungna att ta hänsyn till vad de tittade på, säger Mitteregger.

I maj samma år uttalade Lorenzo Grabau att Kinnevik övervägde att sälja aktier i Rocket Internet när värdet stigit.

Ganska snart var kulturkrocken i portföljbolagen ett faktum. Det skar sig mellan ex-bankern Grabau utan entreprenöriell erfarenhet och utförarna, ofta med mångårig erfarenhet av arbete inom snabbrörliga marknadsnischer. Lorenzo Grabaus vilja att skapa strukturer och rutiner blev en hämsko inom Kinnevik när det kom till potentiella förvärv och investeringar.

– Det var mer fokus på allt man inte kunde investera i, än vad man faktiskt fick investera i, säger källan.

En annan källa nära Cristina Stenbeck uppger att Lorenzo Grabau inte gjorde tillräckligt.

– Om man tittar på de satsningar som gjorts så har Zalando gått bra, men påfyllnaden av stabila bolag har inte varit jättestark under Lorenzos tid, säger källan.

Lorenzo Grabau har inte gått att nå för en kommentar.

I december i fjol konstaterade Kinneviks ordföranden Tom Boardman att styrelsen önskade en mer operativ vd. Han slog fast att en ny ledning har övervägts under en längre tid. Kinnevik var på väg in ”i nästa fas” och mötte hård konkurrens från bland annat Google och Amazon. Finanschef Joakim Andersson tog över som tillförordnad vd under rekryteringsprocessen.

***

Sedan Joakim Andersson tillträdde i december 2016 har Kinnevik renodlat verksamheten och fortsatt arbetet mot nya sektorer. Allt enligt den strategi som föregående vd:n lade fast och styrelsen godkände.

– Vi fortsätter bara exekvera på den och för hela teamet har det varit tydligt vad vi behöver göra. Så vi har bara fortsatt på samma strategi, vilket styrelsen är överens om, säger Joakim Andersson.

Joakim Andersson har också sålt jordbruksbolaget Black Earth Farming, som man varit ägare i sedan starten för tio år sedan samt Metro i Sverige som köptes av Mats Qvibergs bolag Custos.

Kinnevik sålde också av halva sitt innehav i Rocket Internet. Det trots att kursen var lägre än i maj 2016, då Grabau konstaterade att den var nedtryckt.

– Det var ett bra tillfälle att realisera lite av den här vinsten, säger tillförordnad vd Joakim Andersson och pekar på att avkastningen blev sex gånger investerat kapital.

Affären inbringade 2 miljarder kronor.

Andersson tycker att Rockets omprofilering blev alltför lik vad Kinnevik sysslar med. En analytiker gör en annan tolkning. Det ses som ett uttryck för att Kinnevik inte tror att Rockets två snara börsnoteringar, av ­Delivery Hero och Hellopanda, ska realisera några större värden.

– Om de hade trott på IPO:erna så hade de väl inte sålt före dess, säger analytikern, som vill vara anonym.

Den notering som stundar är möjligen Kinneviks största onoterade innehav: Global Fashion Group.

Det liknar på många sätt Zalando, som utvecklats till en av Kinneviks största framgångar på senare tid.

Men att den strategi som lades fast under Lorenzo Grabau ligger fast är inte självklart, enligt Erik Mitteregger.

– Den är till väldigt stor del satt av den tidigare vd:n, så med en ny vd och en delvis ny styrelse på plats är det inte osannolikt att den omformuleras på lite sikt, säger ­Mitteregger.

Han menar att man inte ska överanalysera strategin, med inriktning på finans och utbildning, som Lorenzo Grabau la fast.

– Jag skulle inte dra så stora växlar på det, säger Mitteregger.

Analytiker som dragit slutsatsen att antalet innehav ska ner till ett dussintal frågar sig hur strategin ska implementeras och om det innebär att även lönsamma, utdelande bolag såsom MTG, Millicom och Tele 2 ska säljas.

Analytikerna har gjort kalkyler där man lyfter fram att en försäljning av Tele 2 i Nederländerna och Tyskland ligger närmast till hands.

Där är tillväxten låg och verksamheten är inte kritisk för telekomaffären. Systerbolaget Millicom har uttalat fokus på Latinamerika samt delat upp sin afrikanska verksamhet på landsbasis och redan sålt verksam­heten i Kongo-Kinshasa och Senegal. Men att ­bolagen skulle vara till salu är något som Erik Mitteregger dementerar.

– MTG, Millicom och Tele 2 säljer vi inte. De är kärninnehav och står inte på någon säljlista. Det är det andra typer av innehav som gör.

– Det är småposter i mindre bolag som ska säljas.

Kan e-handlaren Global Fashion Group, som är sprungen ur Rocket Internets inkubator, bli nästa Zalando?

Kinneviks 35-procentiga innehav har värderats till 5,6 miljarder kronor. Det utgör därmed 8 procent av Kinneviks portfölj och är därmed det största icke-noterade innehavet. GFG med verksamhet i Mellanöstern, Latinamerika och Asien har rensat bland verksamheter på lågpresterande marknader i Indien, Thailand och Vietnam. Det kan därmed vara läge att börsnotera e-handlaren.

Erik Mitteregger menar att börsplanerna är en bit bort.

– GFG behöver nog ett par år till, säger han och pekar på att det ännu är röda siffror som rapporteras.

En som följer både Zalando och GFG ­anser att det inte går att jämföra bolagen rakt av.

– Zalando är på mogna marknader, det är lönsamt, stabilt och har en stark marknadsposition. GFG har instabila förhållanden på marknader i tillväxtländer där distributions- och logistikkedjor är mer komplexa.

GFG själva kallar det för path-to-profit-initiativ att försöka bli ett lönsamt bolag. ­Minusresultateten har täckts upp med ­nyemissioner. I april 2016 tog bolaget in 330 miljoner euro från befintliga aktieägare, däribland Kinnevik och Rocket Internet. Dessutom har man som nämnts sålt verksamheterna i vissa länder.

Den underliggande tillväxten är positiv, om man tittar på de senaste rapporterade siffrorna. Pro-forma ökade antal beställningar och kunder med över 20 procent under 2016 års nio första månader jämfört med samma period året innan.

Men trots likheterna med Zalando gör analytikern en skillnad på GFG.

– Zalando är lätt, du får väldigt mycket information om Tyskland, som är deras ­huvudmarknad. Det är lätt att sätta värden när man har bra statistik. Zalando har ­tydliga strategier när det kommer till deras fulfillment center. GFG däremot är lite spritt över världen och är lite svårare. Det är svårt att sitta i Sverige och värdera hur det utvecklar sig i Filippinerna.

Analytikerns prognos är att GFG ska nå lönsamhet under nästa år och att man ­därefter kan börja få upp rörelsemarginalen. Zalandos omsättning på i dag 3,7 miljarder euro kan mycket väl bli 9 miljarder euro inom fem år. Vilket kommer att återspegla sig i aktien.

Att Kinnevik befinner sig i ett finansiellt gott skick talar också för att inga försäljningar behöver skyndas fram. Men en bedömare slår fast att Stenbecksfären historiskt sett inte varit sentimentala kring sina bolag.

– Allt är till salu i Kinnevik.

Kärninnehaven kommer att finnas kvar ett bra tag till – tills Zalando blir ett så pass moget bolag där marginalerna är högre och kan göra utdelningar.

– Innan man är där behövs innehaven i MTG, Tele 2 och Millicom för att få utdelningar. Kinnevik behöver kassaflödena, ­säger en analytiker, som också menar att Millicom inte är till salu för tillfället.

Tf vd Joakim Andersson säger att de minskade antalet innehav inte per ­automatik leder till försäljningar av de äldre bolagen.

– Vi har begränsat antal med mantimmar att lägga på våra bolag. Vi vill fokusera ­resurserna på färre bolag. Det är det generella temat, säger han.

– Sen vilka bolaget det är, det kommenterar vi inte. Det viktigaste för oss är att bolagen kan passa in. Men att säga att Millicom och Tele 2, bara för att vi har ägt dem länge, ska säljas bara för att vi ska minska inne­haven. Det är inte rätt slutsats.

Nuförtiden är fokus på Europa och det som får betraktas som mogna marknader.

– Vårt team har rest mycket till USA, säger Joakim Andersson som konstaterar att det än dock inte är läge att öppna ett USA-kontor.

Investeringarna i brittiska Babylon och amerikanska Livongo understryker satsningen på västerländska marknader och just digitala hälsotjänster.

Trots att investeringarna nu sker på stadiga marknader jämfört med tidigare så anser några Affärsvärlden talar med att framgångarna inte är lika självklara som med e-handlare.

– Strukturellt är det inte svårt att ta till sig att hälsovård kommer driva online. Men det finns en mängd sådana bolag, och det är en lite speciell sektor som är föremål för lokala regleringar och hur man får adressera olika marknader. Det är en lite mer diffus marknad även om potentialen är stor. Så jag tror inte det är lika lätt att bygga ett Zalando inom det, säger en källa.

Joakim Andersson ser hälsosektorn som en viktig byggsten för framtiden.

– Vår utgångspunkt är digitala konsumentnära sektorer och branscher. Vi utgår väldigt mycket från individen, vad man gör med sin mobil och vilka behov konsumenten har. Det är en del av utgångspunkten, säger han och fortsätter:

– Sedan tittar vi på vår portfölj, vad vi gjort tidigare och vad vi kan. Den tredje komponenten är hela marknaden, vilken potential det finns och var i digitaliseringen respektive bransch eller sektor befinner sig i. Där har vi identifierat hälso- och sjukvård som en väldigt intressant sektor, som sannolikt står inför en stor digitalisering.

Regleringarna inom hälsovård är betydligt hårdare och därmed mer komplext än inom e-handel, men enligt Andersson är det inte bara negativt.

– Det är en barriär, om man kommer in och är väldigt duktig så har man skapat sig en marknad och förutsättningar att lyckas.