Stenbeck sitter på räntebomb i Millicom

Millicom har sedan 1998 ökat de årliga räntekostnaderna med 44 procent. Förra året omsatte Millicom 6,6 miljarder kronor och betalade 2,2 miljarder kronor i räntor, vilket motsvarar en tredjedel av omsättningen. Resultatet före skatt blev minus 1,3 miljarder kronor.

Den höga belåningen hotar att äta upp även framtida vinster. Även i år väntas nämligen räntekostnaderna fortsätta att öka. Från och med förra året betalar Millicom ränta på det obligationslån som bolaget tog 1996. Obligationerna är värda totalt 9,9 miljarder kronor men Millicom fick bara in knappt 5 miljarder kronor kontant. I gengäld slapp bolaget betala ränta fram till juni 2001.

Men därefter löper nu räntan med 13,5 procent årligen. Förra året uppgick räntekostnaderna till omkring 650 Mkr för obligationslånet och i år dubbleras den summan till 1,3 miljarder kronor. Fram till juni 2006, då obligationerna ska lösas in, blir det därmed ytterligare nästan 6 miljarder kronor i ränteinbetalningar för Millicom.

Var dessa pengar ska tas ifrån är oklart. Den största tillgången i Millicoms balansräkning är 13 procent av aktierna i Tele2 som idag värderas till 5,8 miljarder kronor. Millicoms finansiella situation riskerar att påverka även andra delar av Stenbecksfären. Det gäller inte minst om bolaget tvingas sälja ut en större mängd Tele2-aktier vilket skulle sätta press på aktiekursen och därmed minska värdet på Tele2-aktier som ägs av andra sfärbolag.

Vigo Carlund, VD på Kinnevik som är största ägare i Millicom, säger att det inte har förekommit några diskussioner bland ägarna om att skjuta till mer pengar. Han vill inte uttala sig om riskerna att nya pengar krävs i framtiden.

“Jag kommenterar inte det eftersom vi inte har diskuterat det. Det är en ägarfråga som jag inte uttalar mig om”, säger Vigo Carlund.

Klart är att Millicom redan har försökt att komma ur delar av det dyra lånet. Redan i april 2000 ville bolaget lösa in obligationer för 2 miljarder kronor genom att erbjuda obligationsinnehavarna aktier i Stenbeckbolaget Société Européenne de Communication (SEC). Erbjudandet offentliggjordes i ett pressmeddelande men verkar av allt att döma aldrig ha genomförts.

I veckan meddelade Millicom att man löst in obligationer i det columbianska dotterbolaget Celcaribe värda 350 Mkr. Lösenpriset avslöjades inte. Även om åtgärden minskar Millicoms låneåtaganden återstår fortfarande stora lån i själva rörelsen. Vid slutet av 2000 hade Millicoms dotterbolag tagit upp olika former av lån till ett totalt värde av 4,2 miljarder kronor.

Sammanlagt hade Millicom skulder i koncernen på 15 miljarder kronor vid utgången av 2001. Nya krediter har gjort att Millicom kunnat flytta låneinbetalningar på omkring 2,2 miljarder några år framåt i tiden.

Klart är att skuldsättningen i Millicom är det som oroar aktiemarknaden mest just nu. Komplicerade balansräkningar med stora skuldposter är inte populärt efter Enron-kraschen. En detalj i sammanhanget är att Millicom använder Arthur Andersen som revisor. Det gjorde som bekant även Enron.

Millicoms aktie föll handlöst efter bokslutsrapporten den 19 februari men har sedan dess återhämtat det mesta av fallet, bland annat genom egna stödköp av aktien. Aktien handlades på måndagen till 7,95 dollar på Nasdaq. Det är en nedgång med 43 procent från årets toppkurs i början av januari.

Ekonomi24 har försökt att få en kommentar från Millicom utan att lyckas.