Stenbeck en börsbuse

Kritik biter inte mycket på finansmannen Jan Stenbeck. Delvis därför riktar Aktiespararnas vd Lars-Erik Forsgårdh sin kritik åt andra håll när han nu kommenterar finansmannen Jan Stenbecks agerande i sina olika bolag:

– Placerarna borde fundera över om Stenbeckgruppen uppfyller de etiska krav man kan ställa på företag idag. Jag anser inte det. Den som placerar stora belopp i Stenbeckbolag legitimerar hans sätt att göra affärer.

– Stockholmsbörsens övervakning är för svag, tillägger han och anser att Stenbeck har fått hållas alldeles för länge.

Affärsvärlden har i en serie artiklar beskrivit Jan Stenbecks imperium, entreprenörskap och metoder. Ett sammanfattande omdöme blev: “Å ena sidan beundrad entreprenör och skapare av stora aktieägarvärden, å andra sidan storbuse och provokatör.”Lars-Erik Forsgårdh har sin linje klar – Stenbeck är inte rumsren.

Stora placerare Affärsvärlden talat med är mera hovsamma och uttrycker sig försiktigt.Försiktigast är Joakim Spetz, vd i SHB Fonder, stor aktieägare i flera Stenbeckbolag.

– Vi avstår från att ge oss in i diskussionen. Forsgårdhs uttalanden får stå för honom.

– Vi utgår ifrån att bolagen på börsen agerar inom lagens ram och med god affärsmoral, säger Björn Lind, chef för SEB Invest. SEB har stora aktieposter i flera Stenbeckbolag.

– Våra aktiesatsningar i hans bolag har varit fantastiskt bra investeringar. Men visst skulle man önska en fylligare information om de bolag i USA som Affärsvärlden spårat.

– Vi har inte kunnat se att Stenbeck eller hans bolag bryter mot någon lag, säger Ramsay Brufer, som arbetar med corporate governance-frågor på Alecta (före detta SPP). Det har aldrig föresvävat oss att avstå från att placera i hans bolag av etiska skäl.

Flagranta Korsnäs

Lars-Erik Forsgårdhs kritik riktar sig bland annat mot vad han kallar “Stenbecks misshandel av minoritetsägare”. Det mest flagranta exemplet menar han är behandlingen av minoriteten i Korsnäs i samband med att Kinnevik 1992 lade ett bud på skogsföretaget, som Kinnevik redan var dominerande ägare i. Betalning skulle ske i Kinnevikaktier. Tvist med en minoritetsägare pågår fortfarande.

– Kinnevik gav ett skambud och utnyttjade alla tänkbara tricks för att få Korsnäs så billigt som möjligt. Upplägget var oerhört komplicerat och konstruerat så att minoriteten skulle komma i underläge. Turerna var så avancerade att ett Korsnäsbolag avnoterades.Det var andra gången ett Stenbeckbolag avfördes från börsen. Kinnevik rönte samma öde 1983 och kom inte tillbaka på åtta år.

– Stenbeck utnyttjar det faktum att i Sverige är allt inte reglerat i lag som i USA. Lagstiftarna här utgår från att man kan komma överens. Det blir svårbedömda tvister som kan förhalas i det oändliga och till slut ger ofta motparten upp.

Tvångsinlösenförfarandet i Korsnäs blev ovanligt långdraget. Skiljedom föll 1999, efter sju år. Aktiespararna förde kampen för dem som inte accepterade det ursprungliga budet. Utslaget blev att Kinnevik fick ge de tredskande Korsnäsägarna kontant betalning motsvarande dubbla antalet Kinnevikaktier jämfört med det ursprungliga budet. En stor aktieägare, Alecta, lät sig inte nöja med det utan driver processen vidare.

Dubbelt upp

Till saken hör att de som accepterade det ursprungliga snåla budet tjänade på det. Den som hade Kinnevikaktier under den här perioden gjorde en mycket bra affär. Men hade budet varit i nivå med utslaget i skiljedomen hade affären blivit dubbelt så bra.

Lars-Erik Forsgårdh är kritisk mot många av de affärsmetoder som beskrivs i artikelserien: Komplicerade och svårgenomträngliga finanstransaktioner, svårförståeliga årsredovisningar, dåligt genomlysta affärer mellan Stenbecks privata bolag i USA och de börsnoterade bolagen, den dåliga betalningsmoralen, att Stenbeck inte kommer till bolagsstämmorna – “en oerhörd arrogans”, att det är olika revisorer i de olika börsbolag som Stenbeck så totalt kontrollerar.

– Man behöver inte vara någon Einstein för att förstå meningen – att ingen revisor skall se helheten. Det är mycket otillfredsställande eftersom det görs så mycket affärer mellan bolagen i Stenbeckgruppen. Det här borde börsen ha synpunkter på.

“Inte vårt bord”

Stockholms fondbörs värjer sig mot kritiken.- Vår uppgift är att se till att börsbolagen följer noteringsavtalet, säger Anders Ackebo, chef för notering och övervakning. Mycket av det som Forsgårdh kritiserar ligger utanför vårt ansvarsområde.

– Frågan om affärerna mellan Jan Stenbecks bolag i USA och de börsnoterade bolagen är att betrakta som närståendetransaktioner hör till sådant som vi får titta på inom ramen för den löpande övervakningen av börsbolag.

Affärsvärlden har inte lyckats få någon kommentar till kritiken av Jan Stenbeck själv. Det är inte särskilt förvånande. Det följer väl det mönster som beskrivits i artiklarna. Utomstående och småaktieägare göre sig inte besvär.

Det är beklagligt att varken börsen eller de stora aktieägarna tar den här typen av maktmissbruk på större allvar. Börsen borde agera för att hålla rent och säkerställa att inte fler gör åtlöje av regelverk och börskontrakt. De stora aktieägarna, som med egna metoder kan hålla sig tillräckligt väl informerade, borde agera också för småägarnas och utomstående intressenters bästa.