STENBECK: ”Arvet tar flera år att fördela”

I och med Jan Stenbecks bortgång inleds en av de mest omfattande arvsprocesserna i Sverige på mycket länge. Den operativa delen av Stenbeck-sfären har en avancerad struktur och mycket pekar på att även ägardelen är listigt utformad.

“Finns det inte klara papper så blir det mycket bökigt. Men även om dessa finns så är det ett omfattande detektivarbete bara att sammanställa alla tillgångarna”, säger en expert på internationella bolagsstrukturer.

Ett stort problem är att det inte finns någon internationellt samordnad lagstiftning på arvsområdet. Flera olika länders lagstiftning spelar därför in. Ska arvsskiftet gå smidigt är en grundförutsättning att arvtagarna kan hålla sams. Gör de inte det öppnar det dörren till tvister både i Europa och USA.

Jan Stenbeck utvandrade från Sverige redan 1964 men har hela tiden varit svensk medborgare. Därmed ska ett svenskt dödsbo upprättas. Men det kan också bli aktuellt med dödsbon i flera andra länder, framför allt i USA och Luxemburg där Jan Stenbeck har varit bosatt.

“I princip bygger den svenska lagstiftningen på att allt ska dras in i den svenska bouppteckningen, men det är i verkligheten ganska orealistiskt. I praktiken blir det nog separata bouppteckningar”, säger Maarit Jantera-Jareborg professor i internationell privaträtt vid Uppsala Universitet.

Fördelningen av arvet kan därmed bli olika i olika länder. Givetvis spelar också eventuella testamenten in. Tidningen Expressen skriver på onsdagen att Jan Stenbecks skilsmässa med frun Merrill inte är slutförd, därmed kommer hon också in som potentiell arvtagare förutom de fyra barnen.

Mycket talar dock för att Jan Stenbeck vidtagit åtgärder för kontrollera arvsskiftet. De innehav som är registrerade på privatpersonen Jan Stenbeck kommer att ingå i det svenska dödsboet men redan idag står det klart att det inte gäller alla hans tillgångar.

Under 1999, samma år som han lämnade in skilsmässoansökan i USA, dök nämligen Sapere Aude Trust upp som delägare i maktbolaget Invik, enligt VPC. Sapere Aude Trust har sedan dess också blivit största ägare i Emesco, den svenska koncern där Jan Stenbeck har samlat ägandet i flera av sina svenska börsbolag.

I praktiken är därmed en stor del av Jan Stenbecks ägarmakt i imperiet koncentrerad till Sapere. Trusten är registrerad i skatteparadiset Lichtenstein vilket gör den svåråtkomlig för andra än de förmånstagare som Jan Stenbeck själv valt ut. Det är exempelvis vanligt att efterlevande barn står som förmånstagare.

Exakt hur Jan Stenbeck har konstruerat trusten är oklart. I princip kan man inte ens säga att det är han som står bakom den, även om allt annat förefaller osannolikt.

Truster, som är vanligt förekommande i flera europeiska länder men inte i Sverige, används ofta just inför generationsskiften. Fördelen är att trustens tillgångar kan hållas hemliga och bara i undantagsfall kan påkallas av ett dödsbo. I samma stund som trusten skapas så överlåter nämligen grundaren den formella juridiska kontrollen till en förvaltare, som dock agerar efter instruktioner från grundaren.

Bakom Sapere kan det i sin tur dölja sig andra typer av truster, stiftelser och bolagskonstruktioner, exempelvis för att skydda ägandet i sfären vid eventuella arvstvister eller för att minimera arvsskatten.

Dessa tänkbara konstruktioner har inte nått offentlighetens ljus i Sverige. Det gäller också närmare detaljer om hur ägandet är upplagt i de bolag han driver från Luxemburg och USA.

“Han lär nog ha ett batteri av olika ägarinstrument”, säger en specialist på området.

Arvet efter Jan Stenbeck kommer att ta flera år att fördela, enligt de bedömare som Ekonomi24/Affärsvärlden talat med. Skulle en arvstvist blossa upp i Sverige eller i något annat land kan det ta betydligt längre tid. Det gäller också om olika länders skattemyndigheter blandar sig i frågan hur eventuell arvsskatt ska betalas och i vilket land.

“Det kan ta flera år, det är väldigt svårt att veta utan att känna till det närmre, men det skulle inte vara överraskande om det skulle uppstå lite oenigheter innan det här är avklarat”, säger Maarit Jantera-Jareborg.