Kriget i Ukraina
Stena-sålda fartyg används för att frakta rysk olja
Redan innan hårda sanktioner och pristak infördes på rysk olja från EU:s håll, sökte Ryssland nya vägar att sälja sin olja på världsmarknaden. Genom att ryska fartyg som befinner sig på internationellt vatten överför råolja och diesel till icke-sanktionerade fartyg genom så kallad ship-to-ship-transfer (STS), når man sedan en tid ut till både nya och etablerade handelspartners i Gulfstaterna, Afrika och Asien.
Enligt bland andra Detsche Welle och Black Sea News ankommer olja även till europeiska hamnar, i direkt strid mot sanktionerna. Samtidigt som hanteringen av olja på öppet hav medför allvarliga risker för miljöpåverkan genom läckage.
Sedan oktober ifjol har grävande journlistnätverket Journalists United dokumenterat att STS-transfers sker i Lakoniska Viken, söder om Peloponnesos. I filmklipp kan man se hur ryska oljetankers som anlänt via Svarta Havet tankar över sin last till grekiska fartyg. Eftersom detta sker på internationellt vatten säger sig Grekland inte kunna stoppa aktiviterna. Ifjol var landet den i särklass största transportören av rysk olja, med fem gånger större volym än tvåan Kina, enligt Investigate Europe.
Kraftigt stigande priser
Det nya sättet att föra ut olja har drivit upp efterfrågan och därmed priset på äldre oljetankers avsevärt. Från att drygt 30% av rysk olja transporterades av äldre fartyg före kriget, har andelen dubblats till drygt 60%, enligt Financial Times. Även andra sanktionerade länders (som Iran och Venezuela) efterfrågan på äldre skepp lyfter marknadspriset.
På grund av det ökade avståndet till köparna har Ryssland behövt fyrfaldiga sin kapacitet att transportera råolja, enligt CNN, som också uppger att 25-35 ytterligare fartyg i månaden ansluter till den vad FT kallar den “mörka flottan”. CNN väljer själva att kalla de fartyg som deltar i den ryska handeln för “skuggflotta” och uppskattar den till 600 fartyg, motsvarande 10% av alla tankers globalt.
Stark efterfrågan och höga priser på tankers har skapat frestande säljlägen för västerländska rederier, däribland Stena-ägda börsbolaget Concordia Maritime.
Tidigare Stena-fartyg med i leken
Mellan mars förra året och maj i år sålde Concordia tio fartyg, som ser ut att ingå i den mörka flottan, enligt rapporter från Reuters och Insurance Marine News. Till exempel nämns ett fartyg, idag vid namn Mandala, men tidigare kallat Stena Provence, som delaktigt i en rysk STS-operation. Mandala byggdes 2006, seglar under Liberia-flagg och såldes av Concordia till det turkiska rederiet Karika Marine Inc.
Affärsvärlden har kunnat se att samtliga fartyg som sålts av det svenska rederiet sedan Ryssland anföll Ukraina ifjol har anlöpt ryska hamnar under de senaste 12 månaderna. Data kommer ifrån sajten MarineTraffic som loggar marin trafik.
Sålda av Concordia | Försäljning tillkännagiven | Ny ägare/operatör | Nytt namn | Kommentar |
Stena President | mars 2022 | Aegean Sea Nautical Ventures S.A. | President I | Har varit i rysk hamn enligt MarineTraffic |
Stena Supreme | maj 2022 | Delta Tankers | Delta Supreme | Har varit i rysk hamn enligt MarineTraffic. Stort rederi känt för rysk oljehandel |
Stena Paris | juli 2022 | Zidan Ship Management | Sofia K | Har varit i rysk hamn enligt MarineTraffic, indiskt rederi med ryska kopplingar. |
Stena Primorsk | september 2022 | Molla Shipping | Fanta | Har varit i rysk hamn enligt MarineTraffic |
Stena Performance | september 2022 | Grati Seaways Ltd | Donna | Har varit i rysk hamn enligt MarineTraffic |
Stena Provence | september 2022 | Karika Marine | Mandala | Har varit i rysk hamn enligt MarineTraffic |
Stena Penguin | maj 2023 | Silvertide Navigation Inc. | Shamal | Har varit i rysk hamn enligt MarineTraffic |
Stena Progress | augusti 2023 | |||
Stena Premium | augusti 2023 | |||
Källor: Investigate Europe, India Times, MarineTraffic, Equasis |
Risk för oseriösa köpare
Bland de rederier som köpt Concoridas tankers är minst två utpekade som nyckelaktörer i den ryska oljehandeln. Indiska Zidan, som köpte Stena Stena Paris, och grekiska Delta Tankers, köpare av Stena Surpreme, nämns av Investigate Europe.
Till FT uppger en mellanhand i fartygsaffärer, Braemar, att kontrollerna av fartygsköpare blivit “mycket mer rigorösa”. Risken har ökat för att tankfartyg förvärvas av oseriösa rederier eller mellanhänder. En London-baserad advokat pekar på säkerhetsaspekten: “När ett fartyg går över till den mörka flottan försummas all efterlevnad av internationella standarder.”
Främst är det åldern på fartygen i den mörka flottan, och därmed deras sjöduglighet, som oroar branschrepresentanter.
“Inte omöjligt att de gått till ryska hamnar”
Concordia Maritimes VD Erik Lewenhaupt säger till Affärsvärlden att bolaget sålt fartygen av flera skäl. Flottan befann sig i ”övre medelåldern” för tankfartyg, byggda mellan 2005-2011, och priserna var före försäljningen låga under lång tid. Mot bakgrund av låg lönsamhet i fartygen och företagets ansträngda finansiella situation beslutade man att sälja dem “nu när priserna på tankfartyg är höga”.
Hur går processen till när man väljer köpare – vilka kriterier använder ni?
“Vi har hjälp av vår kommersiella manager (Stena Bulk) och de är i kontakt med ett större antal skeppsmäklare som sitter i Europa, USA och Asien. (…) Möjliga köpare kontrolleras med en KYC (”Know Your Customer”) och via olika sanktionskollar av både oss, vårt juridiska ombud, den agent som sätter upp ett transaktionskonto för affären – och ofta även mäklaren. Om det är en köpare som är känd sedan tidigare i marknaden är det ett plus men det är inte alltid så. Cirka 700 tankfartyg bytte ägare under förra året så det är en stor marknad”, skriver Lewenhaupt i ett mejl till Afv.
Enligt sjöfartsdata och rapporter av bland andra Reuters har alla era tidigare fartyg varit i ryska hamnar. Upplever du det som ett problem att de ser ut att användas för att kringgå sanktionerna mot Ryssland?
“Jag har inte den informationen så kan inte uttala mig specifikt om våra tidigare fartyg. I våra försäljningskontrakt finns ett förbehåll för köparen att inte använda fartygen i sanktionerade trader. Det är dock inte omöjligt att så skett eller att de gått till ryska hamnar – men att gå till rysk hamn behöver inte betyda att ägaren brutit mot gällande lagar och regler.”
“Vad som oroar mig vid de STS-överföringar som du beskriver är främst om fartygen är av undermålig standard – snarare än själva STS-överföringen i sig. Det rapporteras ju att en del fartyg i den så kallade ”skuggflotta” som finns, inte är korrekt försäkrade och kanske blir sämre underhållna”, fortsätter Lewenhaupt.
Vilket moraliskt ansvar har ni och andra europeiska rederier att inte profitera på höjda tanker-priser som drivs av rysk eller ryskvänlig efterfrågan på fartyg?
“Ja, det är inte helt okomplicerat. Vi har valt att inte låta våra fartyg gå till ryska hamnar eller bära ryska laster sedan konflikten startade, vilket var innan sanktionerna kom på plats. I tillägg gör vi de kontroller vi kan vad gäller motpart vid köp och försäljning. Dock har ju konflikten bidragit till att hela tank- och gasmarknaden stärkts både vad gäller fartygsvärden och intjäning i spotmarknaden. Ur den synvinkeln har alla i marknaden tjänat på detta. Sen har de redare som aktivt valt att gå till ryska hamnar haft en ännu högre intjäning”, skriver Concordias VD.
Rysk olja till gulfen
STS-överföringar av olja gör det möjligt att gå genom Suezkanalen till nya importörer i Afrika och Asien. Det tjänar tid och är ett sätt att undvika kostsamma längre rutter efter det fullständiga EU-embargot på ryska oljeprodukter den 5 februari i år.
Av Rysslands dagliga 7,5m fat per olja per dag (oktober 2022) har stora volymer skiftats från EU till nya handelspartners, inte minst i de redan oljestinna gulfländerna.i Persiska viken, i strid med USA:s och Europas uppmaningar att isolera Ryssland. Insurance Marine News skriver att cirka 1,5 miljoner fat rysk råolja skeppats till Förenade Arabemiraten, att Saudiarabien är stora köpare och att exporten till Indien tiofaldigats. Även Turkiet köper stora volymer, lockade av priser under marknadens.
De stora oljestaternas inköp drivs av att man kan konsumera den billigare ryska oljan, bland annat i oljekraftverk, vilket frigör den egna råoljan för export.
För övrigt gäller att olja som raffineras utanför Ryssland får det landet där den raffinerats som nytt ursprungsland.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.