Står stark i stormen

År 2002 kom ett samtal till Helen Olaussons mobiltelefon som radikalt skulle förändra hennes karriär. Det var fastighetsmiljardären Maths O Sundqvist. Helen Olausson blev inte bara vd i finansmannens fastighetsbolag Fabös. Hon blev även vd i andra bolag i Maths O Sundqvists imperium och hon representerade honom i noterade innehav, som Klövern och Fabege. Efter kraschen togs fastighetsbolagen, inklusive ägarbolaget Skrindan, över av Carnegies “bad bank” Valot. Helen Olausson fick lämna.

Affärsvärlden träffade Helen Olausson på konditori Vetekatten i Stockholm över en dubbel espresso. Det är tydligt att hon tycker om svart och starkt kaffe. Och fastigheter.

– Jag älskar hus, säger hon på ren jämtska.

Nu bor hon åter i Stockholm och har lämnat sitt kära Jämtland för ett tag. Samtidigt som hon är märkbart tagen av det som hänt har hon hela tiden nära till skratt. Och hon är inte nere för räkning. Helen Olausson har fortfarande flera styrelseuppdrag, ett är i det börsnoterade fastighetsbolaget Wihlborgs.

Hur ser du på allt som hänt?

– Det är klart att jag tycker det är jättetråkigt eftersom jag älskade mitt jobb. Det var ett udda händelseförlopp och det var många parametrar som gjorde att det blev som det blev. Det finns säkert mycket man kan ifrågasätta i den processen. Men det som hände mig går ju inte alls att jämföra med det som hänt Maths och hans familj. Man kan bara tänka sig in i hur de har haft det, svarar Helen Olausson.

Det var på Amplion Fastigheter som styrelsekarriären en gång började, men först sedan hon i flera år arbetat inom fastighetsbranschen.

– Efter några år som fastighetskonsult drog jag i väg till Sundsvall för att bli trainee på Telias fastighetsbolag Telaris. Jag kom till den norra regionen som omfattar allt från Gävle upp till Riksgränsen. När jag flyttade till Sundsvall 1996 var jag lovad att få flytta hem till Östersund igen. Och det fick jag efter ett och ett halvt år när de tyckte att jag var redo. Jag blev förvaltare av fastigheter inom Jämtland- och delar av Västernorrlands län och fick pendla rätt mycket.

Hur såg en dag som fastighetsförvaltare ut?

– Det innebar framför allt budgetansvar fram till driftnetto, men inget ansvar för balansräkningen. Det gällde uthyrning, budgetering och projekt och allt som har med fastigheter att göra. Eftersom Telia krympte så mycket under den här perioden låg fokus på uthyrning och på projekt där gamla telestationer skulle byggas om till bland annat kontor. Sedan förbereddes utförsäljningen av fastigheterna och då var jag med i paketeringen och skrev alla hyresavtal. Det var lite speciellt eftersom det rörde sig om enorma servitutsavtal med teletekniken.

Telaris såldes sedan till ett konsortium där Deutsche Bank var huvudägare och namnet byttes till Amplion Fastigheter.

– I den processen var jag med, vilket var lärorikt och spännande. Jag hade småbarn under hela den här perioden och maken jobbade i Stockholm. Så barnen fick vänja sig vid att följa med på jobbet.

Driftsorganisationen såldes sedan till den franska jätten Dalkia, verksam inom Facility Management och energi, men Helen Olausson blev kvar på Amplion som fastighetschef i Östersund och Sundsvall.

– Tydligen var det någon som tyckte att jag var att lita på, för de utsåg mig som facklig representant i styrelsen. Därmed fick jag en gedigen bolagsstyrelseutbildning och det var ett bra sätt att komma in i styrelserummet. Ägarna bakom Amplion hade inte så lång ägarhorisont och ville ha sin “exit” ganska snart. Därför jobbade vi intensivt med att strukturera om fastighetsbeståndet och med att koncentrera oss på större orter. Det var en nyttig läroperiod. Vi sålde av alla arbetscentraler i byarna, berättar hon.

År 2002 såldes allt till börsbolaget Tornet.

– I samband med det ringde Maths O Sundqvist upp mig på min mobil. Men jag visste inte vem han var, haha. Efter samtalet ringde jag direkt till mamma och pappa och frågade. “Men vet du inte det? Det borde varje jämtlänning veta”, sade mamma. Han rekryterade mig. Det passade mig bra eftersom Tornets affärsidé inte sträckte sig längre än till Uppsala och Östersund ligger en bit längre norrut.

Helen olausson började jobba för Maths O Sundqvist på Fabös år 2002. Då visste hon redan att vd-tjänsten skulle bli hennes inom ett par år.

– Jag fick lite tid på mig att växa in i den nya rollen fram till dess att den sittande vd:n skulle gå i pension. Jag hade också flera sidouppdrag till min tjänst som vd på Fabös. Ett var en plats i styrelsen på golvfabriken Walk on Wood, som tyvärr är nedlagd. Jag var också vd för Länstidningen där Maths blev huvudägare.

– Det var kämpigt då tidningen gick rejält med förlust. Efter att ha varit vd under ett och ett halvt år blev jag ordförande i ytterligare ett år tills vi sålde till konkurrenten Mittmedia-koncernen. Det var skönt att kunna rädda tidningen, annars hade den gått i konkurs. Det var ett lyckat uppdrag och jag fick lära mig en ny bransch. Under tiden växte vi ganska rejält och förvärvade Kristianstadsbeståndet av Norrporten. Det var ett jättefint fastighetsbestånd där vi också har drivit stora utvecklingsprojekt.

Hur tänkte ni då – det är lite långt mellan Kristianstad och Östersund?

– Det fanns en lokal organisation på plats. Vi samordnade hyresavisering och ekonomifunktioner, men förvaltarna var på plats hos kunderna förstås. Sedan förvärvade vi Norrportens aktier i Norrvidden och blev först delägare, för att sedan bli 100-procentig ägare i bolaget när Länsförsäkringsbolagen sålde sina aktier.

I Fabös och Norrvidden ingick fastigheter från Kristianstad i Söder till Luleå i norr, ett bestånd på drygt 900 000 kvadratmeter, huvudsakligen lokaler. I januari 2008 lämnade hon vd-posten för att bli styrelseordförande i bolaget.

Det är de strategiska besluten i styrelsearbetet som lockar Helen Olausson.

– Det är ett sätt att utveckla sig. Jag sitter fortfarande med i Wihlborgs styrelse och har tidigare suttit i Fabeges och Klöverns styrelser. Nu hade vi fastigheter som låg i Kristianstad, vilket låg nära Wihlborgs marknader. Wihlborgs är ett väldigt välskött fastighetsbolag och det är spännande med Öresundsregionen. Den växer enormt och märker mycket mindre av konjunkturnedgången än övriga storstadsområden. Jag tror mycket på Öresundsregionen och det finns fortfarande mycket attraktiv mark i bra lägen i Malmö som kan bebyggas.

Vad tror du om Stockholm och Göteborg?

– I Sverige är det egentligen bara Stockholm som har någon volatilitet på hyresmarknaden. Det är den största marknaden och det finns fler mikrolägen som är mer eller mindre populära. De andra storstäderna har aldrig haft det fenomenet. Visserligen har hyresutvecklingen varit positiv i både Göteborg och Malmö de senaste åren, men jag ser ingen fara i att det ska hända något på hyressidan. Det är större risk att det händer något på Stockholmsmarknaden. Och det är viktigt även här att ha de bästa lägena och bästa kvaliteten på lokalerna.

– Sedan är det väl en himla tur att man sänkte räntan. Jag fick nästa en chock när de valde att höja den i september förra året. Sänkningen har ju varit ett otroligt smörjmedel för den kapitalintensiva fastighetsbranschen och har gett stora resultateffekter.

Hon tror inte på någon kris i fastighetsbranschen.

– Det handlar mer om att bankerna får sköta sitt, så får vi andra sköta vårt. Den stora skillnaden från fastighetskrisen i början av 1990-talet är att värdena på fastigheterna var uppblåsta då, och det fanns inga kassaflöden. Men det problemet finns ju inte i dag. I grunden ser jag att den svenska fastighetsmarknaden är sund med starka kassaflöden och belåningen på bra nivåer. Så fastighetsbranschen kommer att överleva den här gången också.

Har bankerna blivit mindre stränga vid utlåning?

– Jag tycker att det har lättat lite, och med alla analytiker som finns på bankerna borde man inte behöva panikgasa eller panikbromsa hela tiden. Det sker väldigt få transaktioner, så visst finns det fortfarande en avvaktan. Men det görs ju affärer på bra nivåer vilket ändå betyder att det finns ett förtroende för fastighetsmarknaden, även om finansmarknaden inte fungerar än, säger hon.

Du är ju ganska ensam som kvinna i toppen av fastighetsbranschen och även i styrelserummen. Hur ser du på kvotering av kvinnor?

– Det är säkert väldigt obekvämt men den frågan ställer jag ofta: Varför finns det inte fler kvinnor i styrelser? Jag tog en MBA på Handelshögskolan för några år sedan och då hade vi ingående diskussioner med genusforskare. Det är så rotat att man väljer de som är lika en själv. Män väljer män utan att tänka på det och jag tror alla skulle vinna på att blanda inte bara män och kvinnor utan även etnisk bakgrund. Jag tänkte på det när jag var i tidningsvärlden att vd:ar och styrelseordförande tycks stöpta i samma form: medelålders män med ljus hy. Det speglar tyvärr samhället i stort, men man kan konstatera att tidningsbranschen är en väldigt traditionell bransch. I jämförelse med den ter sig fastighetsbranschen väldigt modern, haha.

– Dessvärre tror jag att det krävs kvotering för att få fart och de flesta skulle vinna på det. Tittar man på fastighetsbranschen är minst hälften av studenterna kvinnor inom väg och vatten, lantmäteri eller fastighetsekonomi. Vart tar de vägen? De brukar inte vara sämst heller. Jag får se det som mitt uppdrag att vara obekväm för att skapa bättre förutsättningar för min dotter i framtiden.

Vad kommer du att göra härnäst?

– Jag har mina styrelseuppdrag i Lantmäteriet, Wihlborgs och i Trångsviksbolaget. Annars har jag en del planer, säger hon.

Och med tanke på hennes intensiva tempo under de senaste åren är Helen Olausson ett namn att räkna med i fastighetsbranschen framöver.

Helen Olausson

Ålder: 41 år.

Bor: I centrala Stockholm.

Familj: Gift med Michael och har två barn, 12 och 16 år gamla.

Utbildning: Civilingenjör Lantmäteri, Kungliga Tekniska Högskolan. Executive Master of Business Administration, Handelshögskolan

i Stockholm.

Karriär: Vd för fastighetsbolagen Fabös, Fabös Kristianstad, Biesse Baenie med flera. Ledamot i Wihlborgs, Lantmäteriet och Trångsviksbolaget. Tidigare uppdrag: Ledamot i Fabege, Klövern, Amplion Fastigheter, ordförande i Skrindankoncernens fastighetsbolag med flera.

Fritid: Konstrundor, skidåkning företrädesvis på längden.

Det visste vi inte: Kallas för “jämtsol” med anledning av sitt goda humör och hemtillhörighet.