Stämningsskaparen

Bolagen i Stenbecksfären är kända för att gärna göra upp tvister i domstol. Med trendsättaren Jan Stenbeck kom ett mer aggressivt amerikanskt arbetssätt som gick på kollisionskurs med den svenska synen på konfliktlösning. I dag har den hårdföra linjen bildat skola för allt fler bolag i det svenska näringslivet.

Stenbecksägda TV3 ville värna sitt varumärke och gick till attack mot den då nystartade mobiloperatören 3. För två år sedan stämde tv-bolaget operatören för varumärkesintrång och menade att företaget skapade förvirring eftersom mobiltelefonoperatören erbjöd medietjänster. TV3 tog till stora släggan och ville att tingsrätten skulle förbjuda 3 att använda siffran 3 med hot om böter på 300 miljoner kronor. Och dessutom ville TV3 ha ett skadestånd på 100 miljoner kronor.

Det var många som skakade på huvudet och ansåg att det var ett fall omöjligt att vinna. Det var inte första gången. Under årens lopp har Stenbecksfären dragit konkurrenter, affärspartner och anställda inför domstol som ingen annan i svenskt näringsliv.

-Hur tror de att de ska komma någon vart med ett sådant fall? Varför hoppar TV3 på 3 med en dödförklarad talan, undrar en advokat som följt ärendet och svarar själv.

-Det kan vara en bricka i ett större spel där de vill störa 3 för att underlätta för Tele2 och Comviq.

På 3 tar de processen med ro, men chefsjuristen Magnus Forslund säger ändå:

-Målet saknar grund och vi ser processen som de driver mot oss som ett sätt att störa vår verksamhet. De har ju andra telekombolag i sin sfär. Men de lyckas inte på grund av att målet drivs av externa jurister, säger han.

Stockholms tingsrätt dömde till 3:s fördel, men TV3 ger inte upp hoppet utan har nyligen överklagat till hovrätten.
Det är långt ifrån den enda processen som Stenbecksbolagen driver. Sedan 2001 har länsrätten i Stockholm fått in 41 skatterelaterade mål där bolag i Stenbeck-sfären är inblandade. Dessutom har det kommit in 29 mål där Tele2 tvistar huvudsakligen med PTS eller Telia, visar Affärsvärldens granskning.

Företagen inom Stenbecksfären har också haft en mängd fall i Stockholms tingsrätt. Sedan 1998 har det kommit in 61 ärenden, som gäller exempelvis varumärkesintrång, konkursansökan, liksom arbets- och leverantörstvister.

Stenbecksfären är väl känd för att gärna föra både tvister med andra företag och personer och skattemål vidare till domstol för avgörande. De drar sig sällan för en ordentlig match med motståndaren. Bolagen i sfären överklagar i princip per automatik skatteverkets beslut till högsta instans.

-Stenbeck försökte pressa lagen så mycket det gick. Det ligger i affärsstilen. Varje bolag har experter som skatteoptimerar. Alla noterade bolag gör allt för att minimera skatten. Det var inte en okynnesverksamhet utan bara baserat på liggande avtal och tron på att man har rätt, säger en tidigare finanschef.

I våras blev exempelvis Kinnevik upptaxerat med 886 miljoner kronor, vilket innebär en ökad skatt om nästan 250 miljoner kronor. Dessutom tvingades Kinnevik betala en extra straffskatt på 50 miljoner kronor, enligt en dom i kammarrätten i Stockholm.

En av sfärens största skattetvister just nu rör Tele2 som yrkat förlustavdrag på 13,9 miljarder kronor efter SEC-affären 2001. Skatteverket har redan avslagit kravet två gånger och senare i höst ska ärendet prövas ännu en gång. Ett nytt avslag leder med största sannolikhet till att Tele2 överklagar ärendet till länsrätten.

Juridiken har alltid legat familjen Stenbeck varmt om hjärtat. Jan Stenbecks far Hugo Stenbeck var själv advokat och Jan Stenbeck jurist i botten. Därefter tog han en MBA på Harvard i USA. Hans karriär började på Wall Street på Morgan Stanley. Den amerikanska affärskulturen kom att prägla hans sätt att göra affärer även i Sverige. I USA är stämningar en naturlig del av affärslivet, vilket det inte alls har varit i Sverige, där snarare samförstånd hittills varit ett honnörsord.

Man ska också komma ihåg att det är få sfärer som varit sådana pionjärer när det gäller att fälla monopol som Jan Stenbeck inom telekom- och tv-branschen. För att nå framgång där var han tvungen att ta hjälp av de skickligaste advokaterna som kunde hitta kryphålen i lagen och som inte var främmande för att driva tuffa fall.

Lennart Tengroth var advokat under 20 år på Vinge och arbetade mycket med Stenbecksbolagen.

-Stenbeck gick in på områden där det var etableringshinder. Då var det betydelsefullt att hitta en legal bas för att etablera sig. Det fanns en envetenhet och fantasi där man hela tiden hittade nya vinklingar. Kom man inte fram på ett sätt försökte man på ett annat. Man gav helt enkelt inte upp, säger han.
Nej, det är få sfärer som är så fokuserade och målmedvetna när det gäller att agera juridiskt och via advokater.

-De är väldigt genomtänkta där och arbetar aktivt med att anlita de bästa juristerna, säger en toppadvokat med lång erfarenhet.

-De sprider sina uppdrag på byråerna. På så sätt neutraliserar de motståndarföretagen som inte kan vända sig till samma advokatkontor på grund av jävsfrågan, säger han.

Lennart Tengroth är inne på samma linje och säger:

-Advokater har haft en viktig plats i sfären. Mycket av agerandet är präglat av ett amerikanskt synsätt. Där har man en totalsyn på affärsföretagande och man kopplar in juridiken och det legala från början. I Sverige är vi mer främmande för att driva en konfrontationslinje.

En tidigare Stenbecksdirektör formulerar sig så här:

-Stenbecksfären är konsultavert bortsett från dyra jurister. De är billiga i sammanhanget och Jan hade med sig i blodet att duktiga jurister är värda sina pengar. Han såg det som en investering.

Jan Stenbeck ville inte ha dyra bolagsjurister anställda på företagen. Ett undantag är stjärnadvokaten Anders Fällman som sögs upp i sfären och i dag är vd för Invik.

-Bolagsjurister blev feta katter och medelmåttor. På stan går det att hitta de bästa och mest aggressiva, säger den tidigare direktören.

Affärsvärlden har talat med flera personer som arbetat på toppositioner i Stenbecksfären och de ger en samstämmig bild av hur stridslysten Jan Stenbeck var och hans bolag fortfarande är.

-Att vara offensiv är en del av varumärket. De är på gränsen till aggressiva. Motståndarsidan ska veta att det aldrig finns någon tveksamhet att slåss. De har givit sig in i tvister som de visste att de skulle förlora, men har gjort det bara för att skrämmas och visa att de aldrig ger sig. Det är en del av förhandlingsspelet, säger en tidigare direktör.

En annan före detta direktör förklarar Jan Stenbecks inställning till processer.

-Det var inte en stor grej i Jans värld att starta en process. Det är en naturlig del om man inte är överens. Man kan ha ett gott samarbete i stort men vara oense på en punkt och stämma i den frågan. Jan Stenbeck hade svårt att förstå att människor kunde bli sura på detta. Han tyckte det var ett bra sätt att hantera tvisteämnen på. En utomstående part kunde bedöma, så behövde man inte tjafsa mer om det. Det är ett ovanligt sätt att behandla folk på och upplevs därför som aggressivt.

Journalisten och författaren Per Andersson har skrivit boken Stenbeck och han säger att i Stenbecksfären betraktas konflikt som ett naturligt tillstånd. Konfliktvilligheten har varit en central del, som en kompasskurs i deras strategi.

-Jan Stenbeck såg ingen moralisk kvalitet att vara överens. Det fanns inget egenvärde i att undvika konflikt. Befann man sig i konflikt så var man tydlig i sina intentioner, säger han.
Liksom i fallet med TV3 och mobiloperatören 3 var Jan Stenbeck inte sen att driva ett fall så långt som det över huvud taget var möjligt, även om det var dömt att misslyckas.

-Han var en stor pådrivare. När direktörerna visste att det var förlorat så körde Jan på. När det var en obefintlig chans att vinna tyckte direktörerna det var bättre att fokusera på något annat, men man förstod samtidigt poängen. Detta är en del av kulturen.

Stenbecksfären är sig i mångt och mycket lik. Enligt den statistik som Affärsvärlden tagit del av på länsrätten och tingsrätten i Stockholm finns det en rad nya ärenden som tillkommit efter Jan Stenbecks tid, bland annat där Tele2 är inblandat.

Tele 2:s vd Lars-Johan Jarnheimer tycker inte att det finns någon uttalad juridisk strategi inom sfären men ger en förklaring till varför tvisterna inom sfären hamnar i domstol.

-Det är så enkelt att man har ett avtal och följer de förordningar som finns. Kommer vi inte fram den vägen försöker vi få rätt på juridisk väg.

Samtidigt vittnar personer som Affärsvärlden talat med om att direktörerna i Stenbecksfären i dag inte är lika benägna att driva fall på samma intensiva sätt som Jan Stenbeck gjorde.

-När någon inser att en tvist inte går att vinna så driver de inte ärendena lika hårt. Jan drev saker för sakens skull. Han ville störa motståndaren och markera. I dag tas beslut på tjänstemannanivå. Om de känner att de inte kan vinna så drar de sig, säger en person med inblick i sfären.

-I dag är sfären mer nyanserad och kastar sig inte på allt, utan man väljer sina strider, säger en tidigare direktör. I den här aspekten har sfären blivit mer svensk.

Jan Stenbeck var på många sätt en föregångare, även när det gällde att utnyttja juridiken i affärssammanhang. Att processa har nämligen blivit en allt viktigare del för svenska företag under senare år.

-Det har skett ett kulturskifte. Samförståndsandan i näringslivet är på utdöende. Nu råder snarare någon konfliktorienterad kultur. Det är en följd av EU-medlemskapet, avregleringar och globaliseringen, säger Richard Åkerman, excecutive partner på Setterwalls.

Han pekar på att globaliseringen i första hand är en anglosaxifiering. Med det menar Richard Åkerman att svenska företag allt oftare får brittiska och amerikanska avtal i handen, vilka alla är väsentligt mer omfattande än de svenska.

-Det är inte bara de omfattande avtalen vi får över oss, utan också företagens benägenhet att stämma varandra i domstol i stället för att hitta en lösning i förhandlingsrummet, säger han.
_______________________________________________________________

Miljonprocesserna inom koncernen
TV3 mot 3: TV3 stämde sommaren 2003 mobiloperatören 3 för varumärkesintrång. TV3 vill att tingsrätten skulle förbjuda 3 att använda siffran 3 med hot om böter på 300 miljoner kronor. Dessutom vill de ha ett skadestånd på 100 miljoner kronor. Tingsrätten dömde i juli till 3:s fördel. TV3 har överklagat.

Tele2 vs. Telia: Sfären har gett sig in i ytterligare en telekomtvist. Tele2 stämde i somras Telia på närmare 2,5 miljarder kronor. Tele2 vill ha ersättning för den konkurrensskada bolaget har lidit efter att Telia under åren 2000-2002 underprissatte internetabonnemang till slutkund.

Skattesmäll för Kinnevik: Kinnevik upptaxeras 886 miljoner kronor. I förlängningen får bolaget betala knappt 250 miljoner kronor. Dessutom får bolaget en straffskatt på 50 miljoner kronor. Ärendet härrör sig från en skatterevision som skattemyndigheten gjorde i mitten av 1990-talet.

Låtstrid: TV3 dömdes i Stockholms tingsrätt 2003 att betala 130 miljoner kronor i böter till låtskrivare och kompositörer. Tvisten hade pågått sedan början av 1990-talet.

Arbetsgivaravgifterna: Tele2 har också i våras tvingats betala arbetsgivaravgifter på gamla arvoden till ordföranden Jan Stenbeck. Det betyder att företaget måste betala cirka 600 000 kronor i avgift och skattetillägg. Ett liknande ärende ligger för avgörande och gäller Kinnevik. Förlorar Kinnevik kan det innebära arbetsgivareavgifter och skattetillägg på knappt 20 miljoner kronor plus några miljoner i ränta.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.