Stadiga mellanhänder

Yrkeskategori efter yrkeskategori har släpats i smutsen efter de senaste amerikanska redovisningsskandalerna: analytiker, revisorer, direktörer, bankirer och konsulter. Med ett viktigt undantag: juristerna. Advokatfirmorna har klarat sig bra. Även intäktsmässigt har branschen förblivit en ö av stabilitet i det gungfly som finans- och konsultbranschen i USA förvandlats till det senaste året. Också i Sverige har juristernas intjäning hållit sig uppe i en helt annan utsträckning än som är fallet för mer utsatta branscher som reklam, managementkonsulting och investmentbanking.

Visst nådde advokatbyråernas årsdebiteringar större höjder under de feta åren i slutet av 1990-talet än nu. Transaktionsjuridiken, alltså att hantera börsintroduktioner och fusioner, har smält ihop till ett minimum. Det har slagit hårt mot alla de amerikanska byråer som levt högt – högre än sina europeiska konkurrenter – på börsboomen. Enligt tidskriften American Lawyers sammanställning av boksluten för de 100 största amerikanska byråerna ökade snittintäkten per jurist med bara 0,5 procent under 2001. Det ska jämföras med ett uppgång på i snitt 6,4 procent per år under perioden 1995-2000.

Går bra i alla väder

I Sverige ser det än bättre ut. Byråernas snittintäkter ökade med 15 procent under fjolåret, visar Affärsvärldens undersökning. Den juridiska sektorns stabilitet har en enkel förklaring: firmorna lyckas tjäna pengar oavsett konjunkturläge och börsklimat. När transaktions- och patent- och bolagsbildningsjuridiken går ner går arbetet med obestånd och processer i regel upp. I USA var antalet stämningar med grupptalan mot banker och mäklarfirmor nära 500 i fjol jämfört med bara 200 under 2000.

När ekonomin går ner blir tiderna särskilt goda för de USA-firmor som specialiserat sig på obestånds- och skadeståndsärenden. Konkursspecialisten Weil, Gotshal & Manges, med 950 advokater i sina rullor, debiterar till exempel konkursboet i Enron sex miljoner dollar i månaden. Firman arbetar också med de fallna telekomstjärnorna Worldcom och Global Crossing. Även skadeståndsspecialisten Milberg Weiss vädrar morgonluft. Byrån driver grupptalan mot bland annat Enrons chefer, styrelse, juridiska rådgivare, revisorer och banker. Skadeståndsmål beräknades i en rapport av det republikanska partiet i mitten av 1990-talet kosta företag och konsumenter 150 miljarder dollar per år.

Advokatbyråer kan alltså ta igen på obeståndsgungorna det de förlorar på fusionskarusellerna. Detta gäller såväl i USA som i Sverige. Även i andra avseenden är affärsjuridiska firmor föga berörda av konjunkturens svängningar. Investmentbanker, konsultfirmor och reklamföretag drar sig inte för att skära ner på personal när så behövs. Men advokater sägs i stort sett aldrig upp.

Omistlig del

Förklaringen till att så är fallet är att de är en nyckelfaktor i det legala systemet. Juridiska tjänster är en omistlig del av infrastrukturen i ekonomin. Att utgöra en del av transmissionsmekanismen när det gäller att förmedla stora värden brukar vara lukrativt. Man kan dra paralleller till fartygsmäklare, buy-out-företag eller till tradingenheter och corporate finance-avdelningar på investmentbanker. Alla dessa spelar rollen som mellanhand. Det gör också en advokatbyrå, exempelvis vid konkurser och fusioner.

En mellanhand som agerar skickligt kan tjäna fabulösa belopp om de tillgångar som byter ägare är ansenliga. Det räcker ofta med marginella värdeförändringar för att avkastningen ska bli utmärkt. En advokatbyrå har förstås inte – till skillnad mot en riskkapitalist – direkt förfoganderätt över de tillgångar som man är med och förmedlar. Men det centrala är att byråns debitering bakas in i eller relateras direkt till stora förmögenhetsmassor. Detta gör att betalaren sällan upplever kostnaden för juridiska insatser som särskilt hög även om det rör sig om mångmiljonbelopp.

Ifrågasätts sällan

Juristernas roll uppmärksammas sällan och ifrågasätts nästan aldrig. Den nya, stränga amerikanska lagen mot redovisningsbrott ställer hårda krav på företagsledningar och revisorer men går förbi företagens advokatbyråer med lätt hand. Enrons husadvokatfirma Vinson & Elkins är förvisso i rejäl klämma för sitt samröre med bolaget. Även Worldcoms advokater kan råka illa ut, att döma av efterdyningarna av den så kallade sparbankskraschen i USA i början av 1990-talet, då myndigheterna stämde bankernas juridiska rådgivare på miljonbelopp. Men det är undantag.

Stora skillnader

Som alltid måste man betona skillnaderna mellan amerikanska och svenska förhållanden. I USA går det en advokat per 330 invånare och i Sverige en per 3 500.

De svenska advokatbyråerna hade i fjol intäkter på drygt 5 miljarder kronor medan bara de 100 största amerikanska firmorna drog in motsvarande 350 miljarder kronor. Juridiken väger alltså mycket tyngre i samhällsekonomin på andra sidan Atlanten.

Det går knappast att hävda att Sverige skulle ha för många affärsjurister. Advokatfirmornas totalintäkt var exempelvis år 2000 bara hälften av managementkonsultsektorns (även om den senare branschen tappat rejält sedan dess). Snarare är motsatsen fallet. Utbudet på kvalificerade affärsjuridiska tjänster är rätt litet och de firmor som har stora resurser på området kan räknas på ena handens fingrar. Det finns heller ingenting som tyder på att advokatens roll i ekonomiska transaktioner skulle avta.

Bredda verksamheten

Något som skulle kunna hota detta är om byråerna skulle bredda sin verksamhet in på kontroversiella områden. Revisorerna har ju många gånger fått äta upp sin diversifiering in på konsultområdet. Den ökade fokuseringen på etik och moral i näringslivet, och en ny lag om så kallat rådgivaransvar, kan sätta vissa företeelser på det juridiska området i rampljuset.

Det gäller till exempel att advokater har styrelseuppdrag i företag. I sådana fall kan allvarliga intressekonflikter uppstå i de fall där företaget är klient hos advokaten.

I USA anses detta nu som en tveksam företeelse. Etikutskottet inom advokatsamfundet, American Bar Association, avråder sina medlemmar att ta styrelseuppdrag i de fall där ett klientförhållande råder.