Stadig banksektor

Vinsterna sväller och spekulationer om förvärv göder bankaktiekurserna, som har stigit med 20-30 procent i år. Bankerna och deras ägare tillhör vinnarna 2004, och mycket tyder på att utvecklingen kommer att fortsätta in i 2005. Det finns ett antal skäl till det:

n Visserligen pekar makroprognoserna på att konjunkturen toppar i år – men nästa år blir också bra med en prognostiserad tillväxt på knappt 3 procent i Sverige. Bankerna hör till dem som påverkas minst av en avmattning i USA.

n Utlåningen kommer sannolikt att fortsätta växa, både på privat- och företagssidan. Prognoser gjorda av internationella banker pekar på en utlåningsökning på 15 procent i Västeuropa som helhet.

n De flesta experter räknar med att den svenska räntan kommer att stiga modest under året, vilket gynnar bankernas räntenetton.
De här makrotrenderna kommer att styra bankernas resultat. Det lägger ett högt stabilt golv för kursutvecklingen och kan göra bankerna till börsvinnare även nästa år. Men kryddan som driver kurserna är fortfarande fusionsspekulationerna. De senaste åren har de nordiska bankerna, bortsett från islänningarna, främst gjort mindre förvärv, antingen inom vissa nischer eller på enskilda geografiska marknader. På en mogen marknad är det enda sättet att växa, och den typen av förvärv kommer alla de fyra svenska affärsbankerna att fortsätta med.
De svenska bankerna kommer sannolikt att nosa sig allt djupare in på mindre exploaterade marknader i Östeuropa och Ryssland, där tillväxten finns. Samtidigt öppnar både SEB och Handelsbanken kontor i Shanghai nästa år. Kina öppnar stegvis stad efter stad, provins efter provins för utländska banker, även om andelen utländsk verksamhet fortfarande är mikroskopisk. Men när det gäller större förvärv finns fortfarande en försiktighet, eftersom marknaden inte längre oreflekterat applåderar megaaffärer.
I stället fokuserar många, som Deutsche Bank, fortfarande på organisk tillväxt, samtidigt som de försöker slimma organisationen. Dessutom grubblar de över strukturen i branschen och det egna bolaget. New York Times spekulerade nyligen i att världens största bankgrupp Citigroup ska sälja sin förmögenhetsförvaltning, som för närvarande befinner sig under ledningens lupp.
De här tankarna är inte nya. Under flera år har bankerna funderat över att renodla mer mot distribution och att släppa produktionen av tjänster. I Sverige är det hittills bara Nordea som går i den riktningen. Banken har lagt ut tjänster inom IT och analystjänsten, och vd Lars G Nordström har sagt att han kan tänka sig att lägga ut betydligt mer. Kanske väcks tankarna på fler håll i Norden 2005.
Bakom förändringarna i branschen ligger det ökade konkurrenstrycket. För svenskarnas del kommer det inom retail, dels från internationella aktörer som Bank of Scotland, som är aggressiva inom gränsöverskridande utlåning och finansiering, dels från lokala aktörer som Danske Bank.
Konkurrensen ökar också genom att de lokala aktörerna inte längre håller sig till sina traditionella styrkeområden. Föreningssparbanken tar marknadsandelar av SHB och SEB på företagslån, medan SHB försöker prisa sig in inom investmentbanking och hårdsatsar inom vissa nischtjänster.
Nästa år blir viktigt också ur produktutvecklingssynpunkt, eftersom man börjar använda datachip i bankkorten för att öka säkerheten. Med datachip i korten i stället för magnetremsa blir de nästan omöjliga att förfalska eller kopiera. Men det kommer att ta ett par år innan övergången är helt genomförd eftersom den måste ske i samarbete med handeln.
Lotta Engzell-Larsson
lotta.engzell-larsson@affarsvarlden.sebank & finans
fortsatt viktig fråga:
Vem tar marknadsandelar av vem?
Vinsterna sväller och spekulationer om förvärv göder bankaktiekurserna, som har stigit med 20-30 procent i år. Bankerna och deras ägare tillhör vinnarna 2004, och mycket tyder på att utvecklingen kommer att fortsätta in i 2005. Det finns ett antal skäl till det:

n Visserligen pekar makroprognoserna på att konjunkturen toppar i år – men nästa år blir också bra med en prognostiserad tillväxt på knappt 3 procent i Sverige. Bankerna hör till dem som påverkas minst av en avmattning i USA.

n Utlåningen kommer sannolikt att fortsätta växa, både på privat- och företagssidan. Prognoser gjorda av internationella banker pekar på en utlåningsökning på 15 procent i Västeuropa som helhet.

n De flesta experter räknar med att den svenska räntan kommer att stiga modest under året, vilket gynnar bankernas räntenetton.
De här makrotrenderna kommer att styra bankernas resultat. Det lägger ett högt stabilt golv för kursutvecklingen och kan göra bankerna till börsvinnare även nästa år. Men kryddan som driver kurserna är fortfarande fusionsspekulationerna. De senaste åren har de nordiska bankerna, bortsett från islänningarna, främst gjort mindre förvärv, antingen inom vissa nischer eller på enskilda geografiska marknader. På en mogen marknad är det enda sättet att växa, och den typen av förvärv kommer alla de fyra svenska affärsbankerna att fortsätta med.
De svenska bankerna kommer sannolikt att nosa sig allt djupare in på mindre exploaterade marknader i Östeuropa och Ryssland, där tillväxten finns. Samtidigt öppnar både SEB och Handelsbanken kontor i Shanghai nästa år. Kina öppnar stegvis stad efter stad, provins efter provins för utländska banker, även om andelen utländsk verksamhet fortfarande är mikroskopisk. Men när det gäller större förvärv finns fortfarande en försiktighet, eftersom marknaden inte längre oreflekterat applåderar megaaffärer.
I stället fokuserar många, som Deutsche Bank, fortfarande på organisk tillväxt, samtidigt som de försöker slimma organisationen. Dessutom grubblar de över strukturen i branschen och det egna bolaget. New York Times spekulerade nyligen i att världens största bankgrupp Citigroup ska sälja sin förmögenhetsförvaltning, som för närvarande befinner sig under ledningens lupp.
De här tankarna är inte nya. Under flera år har bankerna funderat över att renodla mer mot distribution och att släppa produktionen av tjänster. I Sverige är det hittills bara Nordea som går i den riktningen. Banken har lagt ut tjänster inom IT och analystjänsten, och vd Lars G Nordström har sagt att han kan tänka sig att lägga ut betydligt mer. Kanske väcks tankarna på fler håll i Norden 2005.
Bakom förändringarna i branschen ligger det ökade konkurrenstrycket. För svenskarnas del kommer det inom retail, dels från internationella aktörer som Bank of Scotland, som är aggressiva inom gränsöverskridande utlåning och finansiering, dels från lokala aktörer som Danske Bank.
Konkurrensen ökar också genom att de lokala aktörerna inte längre håller sig till sina traditionella styrkeområden. Föreningssparbanken tar marknadsandelar av SHB och SEB på företagslån, medan SHB försöker prisa sig in inom investmentbanking och hårdsatsar inom vissa nischtjänster.
Nästa år blir viktigt också ur produktutvecklingssynpunkt, eftersom man börjar använda datachip i bankkorten för att öka säkerheten. Med datachip i korten i stället för magnetremsa blir de nästan omöjliga att förfalska eller kopiera. Men det kommer att ta ett par år innan övergången är helt genomförd eftersom den måste ske i samarbete med handeln.