”Stabilare system får kosta”

Varför behövs ett system för clearing?

–?Det är ett effektivt sätt att organisera marknader på. Även om inte allt är lämpat för clearing finns det i dag flera stora marknader som skulle förbättras av att införa clearing.

Fast det finns kritiker som tycker att clearing är för dyrt.

–?Ja, men ”it’s a better mousetrap”. Till fördelarna hör reducerade motpartsrisker, potentiellt bättre likviditet och transparens samt, kanske viktigast av allt, reducerade systemrisker. Till nackdelarna hör att marknaden måste bära kostnaderna för den nya infrastrukturen och att kreditvärdigheten hos den centrala motparten blir kritisk. Fördelarna väger betydligt tyngre än nackdelarna.

I regelverket Basel 3, som är under utveckling, är clearingområdet en viktig fråga. Vad kan vi vänta oss för nya direktiv?

–?G20 och Financial Stability Board driver genom Baselkommittén och Basel 3 fram en ökad användning av clearing, det är bra. Detta kommer att resultera i att vissa finansiella instrument måste clearas, medan andra i stället kräver en väldigt hög kapitaltäckning om de inte clearas. I Sverige har marknadens aktörer under de senaste veckorna startat clearing med en central motpart för repor, det vill säga lån och placeringar mot säkerhet av i första hand statspapper. I förlängningen kan en sådan marknad också öppna nya möjligheter hos andra aktörer, till exempel hos industriföretag och försäkringsbolag, eftersom de får flexiblare likviditetshantering.

Vad betyder det i ett större perspektiv?

–?Allmänt kan sägas att om vi hade haft central clearing av repor på plats för några år sedan hade effekterna av Lehmans kollaps varit betydligt mindre. Då hade vi undvikit den enorma skada som uppstod för aktörer som hade Lehman som motpart när Lehman föll, och det finansiella systemet hade varit betydligt mer stabilt.

Hur skyddar ni på Nektar er mot att kronan försvagas?

–?För oss spelar det ingen roll vilken nivå kronan är på. Allt vi gör är valutaskyddat. Den enda valutaexponering vi har är den vi söker aktivt, när vi råkar ha åsikter om någon valuta. Men det kommunicerar vi inte externt.

Blir det någon inflation, tror du, och när kommer den i så fall?

–?Det kommenterar jag inte. Vår tanke är inte att gissa var världen är om sex månader, vi försöker förstå var vi är här och nu.

Och var är vi här och nu?

–?Vi har en allmän bild av hur världen ser ut och den är ju inte i balans utan söker balans. Innan vi hamnar där finns det många möjliga scenarion. Det kan finnas inflationistiska och även deflationistiska scenarion, men vi undviker att ha förutfattade meningar. Vi arbetar mest med vad man lite slarvigt skulle kunna kalla felprissättningar.

Hur ser du på valutakriget?

–Det har jag ingen åsikt om. Om det faktiskt skulle bli ett så är det väldigt allvarligt för den ekonomiska situationen. Om du får en form av valutakrig så minskar med stor sannolikhet världshandeln. Och Sverige som är så beroende av utrikeshandel skulle drabbas hårt.

Hur stor är risken för ett valutakrig, tror du?

–?Inte stor, men man måste ha detta på sin radarskärm. Politiken är avgörande och tonläget mellan USA och Kina är viktigt.