SSAB
SSAB:s VD sågar elstöd till datahallar – försenar bolagets miljardsatsning
Med på denna bild är också tidigare näringsminister Ibrahim Baylan (S) Anna Borg, VD för Vattenfall.
Arkivfoto Christine Olsson / TT
SSAB-chefen Martin Lindqvist flaggar för att SSAB:s stålverk i finska Brahestad kommer att byggas om för fossilfri stålproduktion före stålverket i Luleå. Enligt planerna ska de två nya stålverken vara klara senast 2030 till en total kostnad på 4,5 miljarder euro fördelat ungefär lika mellan de två verken.
Ombyggnaden av stålverket i Luleå ser nu ut att bli försenat på grund av dröjsmål med utbyggnad av den 400 kilovolt-ledning stålverket behöver.
”I dagsläget har vi inte fått ett löfte om att få el före 2030 till Luleå”, förklarar Martin Lindqvist för Affärsvärlden.
En förutsättning för båda stålverken är nödvändig eltillförsel och att ett antal lokala miljötillstånd kan erhållas.
”Vi måste fatta beslut senast under 2024 vilket stålverk vi bygger först, men som det ser ut nu är förutsättningarna bättre för att vi kommer att bygga det finska stålverket i Brahestad innan vi kan börja med stålverket i Luleå”, säger Martin Lindqvist.
ELFÖRSÖRJNINGEN AVGÖRANDE
SSAB klarar inte att bygga om båda samtidigt utan kommer att välja var man vill börja omställningen till fossilfritt stål. Sett enbart ur ett kundperspektiv hade SSAB sett att Luleå kom före Brahestad, men det är tillgången på nödvändig infrastruktur och då främst elförsörjningen som är avgörande.
Såväl Brahestad som Luleå ligger i SSAB:s planering efter stålverket i Oxelösund. Det byggs om för fossilfri stålproduktion 2025 med planerad kommersiell säljstart under 2026.
Fossilfritt stål betyder att koleldade masugnar bytts ut mot eldrivna ljusbågsugnar med vätgasreducerad järnsvamp och skrot som insatsvaror. I Sverige svarar SSSAB för nära 10% av alla koldioxidutsläpp medan motsvarande siffra för Finland är 7%. I båda länderna är man den största koldioxidboven. Det är därmed ett stort samhällsintresse att SSAB kan göra omställningen till fossilfritt så snabbt som möjligt.
“SNABBARE PROCESS I FINLAND ÄN I SVERIGE”
Till finska Hufvudstadbladet säger SSAB-chefen att han är imponerad hur bra det fungerar i Brahestad.
”Det finns ett intresse från den finska regeringens sida och från de lokala myndigheternas sida och det finns ett positivt ramverk som gör processen snabbare i Finland än i Sverige”, säger han till tidningen som var först med att berätta att Brahestad ligger före Luleå.
”I Finland sätter man tydliga mål och arbetar parallellt med olika delar i tillståndsprocessen. I Sverige tar man det sekventiellt vilket betyder 10–12 år för alla tillstånd”, förklarar han för Affärsvärlden.
ELEN I LULEÅ ÄR ETT PROBLEM
Att SSAB inte kan få nödvändiga elleveranser till Luleåverket förrän 2030 bekymrar Martin Lindqvist:
“Vi måste prioritera hur vi använder vår el, speciellt nu när vi går mot en bristsituation. Vi måste anlägga ett samhällsnyttoperspektiv när en trång resurs ska fördelas”, säger han med syfte på de stora datacenter som internationella bolag driver i Sverige med skattesubventionerad el.
Amazon, Facebook och Microsoft – och förmodligen snart också Google som nyss fått alla tillstånd godkända – driver alla stora datahallar i Sverige. Enligt den i år publicerade studien Datahallar i Sverige förbrukar datahallarna i Sverige cirka tre terawattimmar per år, vilket motsvarar 12% av hela Forsmarks årsproduktion. Staten subventionerar dessa datahallars el med cirka 500 miljoner kronor per år då de bara betalar 0,6 öre per kilowattimme mot de 36 öre privatpersoner betalar.
Svenska Kraftnät, som ska leverera strömmen till stålverket i Luleå, har totalt beviljat serverhallar leveranser på 1 322 megawatt och har ansökningar för ytterligare 2 015 megawatt. Som jämförelse så har den största reaktorn i Forsmark, Forsmark 3, en kapacitet på knappt 1 200 megawatt.
”Nu när vi står inför en stor omställning i samhället till fossilfritt och samtidigt har en bristsituation måste samhället kunna prioritera utifrån ett nyttoperspektiv för hela samhället”, anser Martin Lindqvist.
”Jag tycker vi behöver prioritera industrins och transportsektorns elektrifiering och ta bort stora källor till utsläpp, framför datacenter”.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
