Spridda fördelar

Ibland är det bra att begränsa fondernas handlingsfrihet. Under 1990-talet framfördes kritik mot det faktum att en värdepappersfond inte får äga mer än 10 procent av aktierna, eller 5 procent av rösterna, i ett enskilt bolag.

Ericsson har under så lång tid utgjort en stor del av det svenska börsvärdet, och därmed påverkat index kraftigt. Därför var det en black om foten för svenska förvaltare att inte kunna hålla jämna steg med index i slutet av 1990-talet. När Ericsson stod som högst våren 2000, 230 kronor, stod telekomjätten för mer än en tredjedel av det svenska börsvärdet. Idag utgör telekomjätten drygt åtta procent, jämförbart med H& M.

Släpade efter

Under börshaussen fick fondbolagen kritik för att avkastningen släpade efter börsen som helhet. Krav höjdes på friare placeringsregler.

– Det är annorlunda idag. På en svagare börs har bestämmelserna medfört att aktiefonderna har fallit mindre än börsen som helhet, säger Pia Nilsson, vd för Fondbolagens förening.

Förra året backade börsindex med 17 procent, medan aktiefonderna höll emot tack vare begränsningarna och föll med i snitt tio procent.

När Ericssonyran var som störst använde många förvaltare stor kreativitet för att kringgå riskreglerna. En metod för att öka den faktiska exponeringen mot Ericsson var att köpa aktier i investmentbolag.

Trots en fallande börs och vacklande prognoser för Ericsson har svenska fond- och pensionsförvaltare fortsatt att vara överexponerade. Skälet är rädsla att avvika från index. Utländska förvaltare har däremot sålt Ericsson på bred front.

Får dispens

I den nya EU-anpassade fondlagstiftningen finns inte heller några planer på att rucka på de så kallade 5-10-40-reglerna. De innebär att vanliga fonder, också kallade UCITS-fonder, ska innehålla minst 16 olika aktier. De får kontrollera högst 5 procent av rösterna i ett bolag, eller högst 10 procent av aktiekapitalet. Sammanlagt får sådana stora engagemang uppgå till 40 procent av fondens totala portfölj.

Även i fortsättningen kommer det finnas möjlighet att få dispens från reglerna, något som de så kallade nationella fonderna, till exempel indexfonderna, redan har. Det har av naturliga skäl varit nödvändigt.

– I framtiden kommer de nationella fonderna, enligt förslaget, att gå under namnet specialfonder. Det är bättre eftersom det talar om för spararna att fonderna har en annan profil och att det är bra att vara uppmärksam på detta, säger Pia Nilsson på Fondbolagens förening.

Även för indexfonderna kommer det att finnas en gräns. Maximalt 20 procent av fondförmögenheten får placeras i en enskild aktie.

Luttrade hushåll

De svenska hushållen är luttrade vid det här laget. De har den hårda vägen fått lära sig att det är förenat med risk att hålla enskilda aktier eller att äga indexfonder. Många svenskar har haft en hög andel i både Ericsson och Telia. Lyckligtvis kommer inte börsfallet att påverka den privata konsumtionen mer än på marginalen. Arbetslösheten är låg och många hushåll har fått inkomstförstärkningar via statskassan sedan årsskiftet. Dessutom kan hushållen glädja sig åt höjda priser på bostadsrätter och småhus. Trots detta kan det finnas en psykologisk effekt av Ericssons kursras. En del hushåll kanske skjuter på inköp av sällanköpsvaror.

Tre av fyra svenskar äger aktier direkt eller via fond, ett sparande som ofta är öronmärkt för pensionen. Förra året gick 145 miljarder kronor i pensionsmedel upp i rök på börsen. Med Ericssonraset rök 10 miljarder till.

Lyckligtvis är det en liten skara småsparare som satsar riktigt offensivt på börsen. De som köpte Ericsson dyrt och har belånat sina aktier ligger pyrt till. Men så kan det gå för den som spelar högt. Fondsparande är tråkigare men trots allt tryggare. Precis som det ska vara.