Sprickorna som kan sänka Pergo

På mindre än två år som börsbolag har Pergo lyckats rada upp en rad mer eller mindre udda och ofta negativa bolagshändelser. Rekordet är förmodligen räddningsemissionen på nästan 400 miljoner kronor som krävdes bara sex månader efter noteringen.

Näst i raden kom försöket att ta över tyska konkurrenten Witex, som Pergo redan äger till 25 procent. Ett första avtal fanns redan i november förra året, men sedan dess har köpet skjutits upp gång på gång. Vid denna pressläggning var utgången fortfarande oklar.

Enligt uppgift till Affärsvärlden var parterna så sent som för en dryg vecka sedan redo att backa från affären, men förhandlingarna återupptogs i sista stund.

Strulet är inte förvånande med tanke på att Pergo och Witex de senaste åren haft en frostig relation. Så sent som förra sommaren var Pergo på väg att bryta helt med Witex. Bland annat stämde man Witex i ett patentmål i USA och förklarade att man inte ville öka sin ägarandel i bolaget.

Sedan dess har Pergo ändrat åsikt, men att slutföra affären har visat sig svårare än beräknat. Inte heller styrelsens senaste löfte, om att förhandlingarna skulle vara slutförda senast i början på maj, har infriats. På marknaden hörs kritiska röster mot att Pergo har lämnat för lite information under de sex månader som gått sedan budet presenterades.

– Köpet innebär ingen fördel för aktieägarna. Pergo har exempelvis inte presenterat en enda siffra som visar hur Pergo och Witex ser ut tillsammans, säger en källa.

En förklaring är att både Pergo och Witex är hårt pressade finansiellt. Att få med bankerna på affären har varit huvudpunkten under vårens förhandlingar. Pergo backas upp av krediter från Nordea och Handelsbanken, men bolaget har inte råd att ta över ett förlustbringande Witex. Vid utgången av första kvartalet hade Pergo 58 miljoner kronor kvar i kassan. Utan bankernas stöd skulle Pergo inte klara sig.

Huvudfrågan har därför blivit hur Witex balansräkning ska kunna stärkas innan ett övertagande.

Ett köp av Witex skulle lösa två av Pergos största problem de senaste åren, åtminstone på papperet. Dels skulle bolaget få tillgång till ny produktionskapacitet, dels skulle bolaget få en ny huvudägare.

I mitten på 1990-talet var Pergo en svensk försäljningssuccé i samma stil som Absolut vodka på den amerikanska marknaden. Företagets laminatgolv gjorde Pergo till ett välkänt varumärke och var en kassako för ägaren Perstorp.

Men när Perstorp under 2000 skulle köpas ut från börsen av Industrikapital hade Pergo förvandlats till en belastning som var nära att stjälpa hela affären. Något hade gått fel på vägen och de stora vinsterna hade bytts mot förluster.

Pergo särnoterades på börsen 2001 för att affären skulle kunna slutföras. Industrikapital tog motvilligt en ägarandel i Pergo för att kunna få köpa loss kemidelen av Perstorp. Investmentbolaget Custos behöll rollen som drivande storägare en tid, men efter nyemissionen förra året hoppade Custos av tåget genom att dela ut nästan alla Pergoaktier till de egna aktieägarna.

– Pergo är i stort sett ett avslutat kapitel för Custos del, säger Custos vd Mikael Nachemson som lämnade Pergos styrelse vid vårens bolagsstämma.
Tyska HW Industries, med Fritz Homann i spetsen, är tänkt att fylla hålet efter Custos. HW Industries är huvudägare i Witex och får betalt i Pergoaktier om affären går igenom. Det skulle ge en ägarandel på 20 procent i Pergo.

Ägarproblematiken har skapat turbulens i Pergos styrelse och ledningsgrupp med flera utlösta miljonfallskärmar de senaste åren. Bland dem som lämnat hetluften i bolaget finns tidigare ordföranden Christer Gardell, vd Michael Boris-Möller och ledamöterna Gunnar Brock samt Thomas Svensk.

I väntan på en ny huvudägare är det styrelsen och framför allt nya ordföranden Bertil Villard, delägare i advokatbyrån Vinge, som fått axla ansvaret för att försöka vända utvecklingen.
För även om Pergo lyckats få näsan över vattenytan genom ett tufft besparingsprogram under 2001 och 2002 är det långt kvar till 1990-talet vinstmarginaler.

Flera källor som Affärsvärlden talat med säger att Pergos nedskärningar bara har köpt bolaget lite mer tid att lösa de underliggande problemen i verksamheten. Dessa är främst kopplade till produktionen och aggressiva konkurrenter. På Pergo erkänner man i dag öppet att bolaget hamnade efter konkurrenterna på produktsidan kring millennieskiftet. Pergo var sena med att införa limfria golv som numera är standard på marknaden och har också haft problem med att lägga om produktionen till de billigare direktlaminerade golven.

Det är detta problem som Pergos styrelse hoppas att köpet av Witex ska lösa. Lyckas affären väntar en stor omställning för Pergo. 800 anställda blir 1 400 efter köpet och uppsägningar är att vänta. När Affärsvärlden frågade under pågående förhandlingar svarade Pergos vd Raimo Issal följande:

– Att vi blir något färre är fullt troligt.
Han ville dock inte spekulera i vilka fabriker som påverkas.

– Vi måste utvärdera detta i detalj men det kan vi göra först när affären är i lås.
Det troliga är att en stor del av produktionen flyttas till Tyskland vilket gör framtiden för de anställda i Perstorp och Trelleborg osäker.

Pergos ledning har redan arbetat fram en handlingsplan tillsammans med Witex, men även om affären inte går igenom så riskerar de svenska enheterna att påverkas.

Pergo måste snabbt skaffa sig en effektiv tillverkningsprocess med så låga kostnader som möjligt. Den enkla anledningen är att detta saknas i dag. Därmed får Pergo svårt att försvara vinsterna. Laminatgolvsbranschen har de senaste åren levt under en tuff prispress och problemen späds på genom det kraftiga dollarraset.

Det gör att Pergos ledning och styrelse är tvingade att hitta en lösning på produktionsproblemet. Annars får bolaget svårt att möta konkurrenterna. Den utdragna förvärvsprocessen har redan kostat bolaget mycket tid och det är oklart om det finns andra alternativ klara.

Rapporten för första kvartalet visar att den skakiga resan inte är över för Pergo. Omsättningen vek även med valutaeffekterna borträknade. Allvarligare är det starkt negativa kassaflödet.

– Pergo befinner sig i en tuff situation i en tuff bransch. Det krävs stenhård kostnadsjakt även i framtiden. Det är den enda vägen man kan gå, säger en källa.