Splittrade börser

Det dröjer ännu ett par veckor innan årsbeskeden kommer i postenfrån fondbolagen. Ändå kan det vara dags att summera hur 1998har varit på de internationella aktiemarknaderna.Världsbörsindex steg 21 procent – framför allt tack vare att detvarit ännu ett kanonår på Wall Street (USA utgör 53 procent avindex).Men det svängde ju oerhört under fjolåret. Långtifrån allaplacerare fick en så angenäm final på året som indikeras avsiffrorna ovan. Den som sålde när det såg som mörkast ut ibörjan av oktober och placerade i obligationer fick ingen vidareavkastning.Det gällde också att välja rätt marknad och rätt bransch. EU:smest perifera länder, Grekland och Finland, hade den bästautvecklingen i Europa medan krisnationen Sydkorea gav den bästaavkastningen i hela världen. Bottengänget bestod – fögaöverraskande – av Ryssland, Brasilien och Argentina. Mendessutom presterade Oslobörsen ett riktigt bottennapp på grundav problemen i den norska ekonomin och svårigheterna för deolje-, metall- och shippingbolag som bär upp aktiemarknaden ilandet. Även på Wall Street blir skillnaderna i avkastning storaberoende på hur man mäter. Det breda indexet, Standard & Poor”s500, steg med 27 procent. Nasdaq, den elektroniska börsen där deflesta IT- och bioteknikbolag är noterade, klättrade hela 40procent.

Motsägelsefullt

Det här motsägelsefulla mönstret är typiskt för en världsekonomi som gårin i en svagare fas och ger vägledning också inför 1999. Under störredelen av 1990-talet drevs börserna i världen uppåt av successivt stigandevinster och av fallande räntor som sänkt avkastningskraven. Idet börsklimatet har i stort sett alla marknader ökat i värdemed tvåsiffriga procenttal. Valet av aktie, bransch ellernationell hemvist har haft betydelse, men inte varitlivsavgörande. Jämför det med dagens splittrade och osäkra omvärldsbild.Visserligen har 1999 börjat mycket starkt. Orsakerna är flera.Många USA-placerare kanaliserar alltid friska pengar till börseni början av kalenderåret. Förväntningar om nya fusioner ibilindustrin och telekomsektorn spelar också in, liksomentusiasmen kring euron. Men svängningarna på marknaden, den såkallade volatiliteten, är alltjämt hög. Det speglar en oro blandmånga placerare över vart börserna är på väg. Enlikviditetsstyrd marknad är extremt svår att prognosticera.Strategicheferna på de stora mäklarhusen har svårt attpresentera någon självklar trend vid de kundträffar som äger rumruntom i London, New York och andra finanscentra nu i januari.En sak är dock självklar, eller nästan självklar: ett eventuelltras på New Yorkbörsen skulle följas av drastiska kursfall ävenpå världens övriga börser. Det beror för det första på att USAutgör mer än hälften av jordens samlade börsvärde; för det andrapå att Wall Street är navet i det finansiella systemet ochkanaliserar en stor del av de globala investeringsflödena.

Crash of 99

En Crash of 99 är inte otänkbar. De amerikanska börsföretagenvärderas till avsevärt över 20 gånger vinsten. Det ärsynnerligen högt med tanke på att USA:s ekonomi nu går in i denförsta egentliga nedgångsfasen sedan 1991. Det spekulativainslaget i marknaden är betydande. En ny rekyl liknande den somkom i höstas är inte alls otrolig – särskilt om det kommer någraoväntade vinstvarningar från tongivande börsbolag.Å andra sidan behöver det inte bli så. Börsutvecklingen kanplana ut utan att det blir någon kollaps. Något som talar fördet är att den amerikanska konjunkturen ännu är stark. Någonrecession ser det inte ut att bli och Ken Goldstein, ekonom påprognosorganisationen Conference Board, tror att BNP redan år2002 är tillbaka på en trendmässig tillväxt om fyra procent.Ändå går det inte att komma ifrån att den globala tillväxtenstannar av i år, på grund av den asiatiska krisen. Allafondförvaltare har lagt in den nedgången i sina datormodelleröver förväntad avkastning under 1999. Placerarna har svarat medatt gå ut på vild jakt på alla bolag som förmår öka vinsterna avegen kraft – antingen genom förväntade strukturaffärer ellergenom att befinna sig i tillväxtbranscher. Telekomaktier ärexceptionellt populära just nu, trots höga värderingar. Nokiasuppvärdering är huvudförklaringen till Helsingforsbörsensutveckling under fjolåret. Marknaden gillar ocksåläkemedelsbolag med expansionspotential, som amerikanska Pfizersom gjort succé med impotensmedlet Viagra.I det här sammanhanget är det viktigt att peka på en orsak tillNew Yorkbörsens stryktålighet. Det amerikanska näringslivet harstrukturerats om snabbare än den övriga världens. Effekten harblivit att inslaget av tillväxtaktier är väsentligt större påWall Street än på övriga börser. Dessa branscher (definieradesom telekom, IT, media, finans, läkemedel och bioteknik) svararför drygt 55 procent av börsvärdet i USA mot drygt 40 procent iEuropa (se diagram nedan).

Sämre tider

Sämre tider är alltså att vänta. Men kom ihåg att någonregelrätt recession inte är på tapeten i västvärlden just nu.Hade så varit fallet skulle placerarna ha strömmat som en manmot trygga och konjunkturokänsliga sektorer som livsmedel ochkraft – och det har de inte gjort.Viljan att betala höga priser för förhoppningsaktier iinternetsektorn tyder på att placerarna fortfarande är bereddaatt ta risker. Detta märks också på floden av börsintroduktioneroch institutionernas intresse för riskkapitalbolag.Rädslan för att placera i fjärran högriskmarknader är dockfortfarande stor. Hit får man numera också räkna Japan, trotsatt Tokyo är världens tredje största börs efter New York ochLondon. Om de asiatiska börserna är skakiga är marknaderna iLatinamerika hypernervösa. Så kommer det nog att förbli tillsdet blir klart om Brasilien klarar sitt stabiliseringsprogrameller inte.

Sydostasien passerar botten

Är den här avogheten motiverad eller överdriven? Sannolikt detsenare. Även med hänsyn tagen till höstens kursuppgångar är deasiatiska börserna lågt värderade. Riskerna är förvisso stora,inte minst valutarisken, men Sydostasiens ekonomier har passeratbotten. En global placerare kan alltså med fördel ha någraprocent av portföljen i Asien.Men, som sagt, det huvudsakliga intresset under 1999 lärfokuseras kring de branscher i västvärlden där man kan vänta sigorganisk vinsttillväxt och strukturaffärer. Det talar i sin turför att de börser kommer att gå bäst där inslaget av sådanabolag är som störst. De marknader som saknar tillväxtprofil påsina börser (som Oslo, Köpenhamn, Amsterdam och Paris för att nuta några exempel) får det svårare än genomsnittet. Och rentgenerellt blir det antagligen svårt för de mindre börsbolagenruntom i världen att göra sig gällande. Inslaget av makro-risk,alltså exponering mot den realekonomiska utvecklingen irespektive land, är nämligen högre hos småföretag än hosinternationella börsföretag.

Stora skillnader

Utveckling för resp börsindex i lokal valuta 1998. Procent.

Grekland 85Finland 68Sydkorea 49Belgien 45Italien 41Spanien 37Frankrike 31USA 27Holland 19Schweiz 14Tyskland 18Storbritannien 11Sverige 11Australien 7Malaysia -1Kanada -3Thailand -4Danmark -6Hongkong -6Japan -9Sydafrika -12Polen -13Mexiko -25Norge -27Brasilien -34Argentina -38Ryssland -85Källa: Datastream