Spiltans ”stabila” aktiefond investerar i krisbolagens obligationer

Spiltan Aktiefond Stabil är en av de mest populära Sverigefonderna. Den aktivt förvaltade fonden marknadsförs som ett defensivt alternativ för sparare som söker lägre risk, något som bara på Avanza och Nordnet lockat över 36 000 sparare sammanlagt.

Trots sitt namn investerar aktiefonden inte bara i aktier. Omkring 7% av fondförmögenheten på 11,7 miljarder kronor är placerad i företagsobligationer. Investeringar som enligt Spiltans Fonders hemsida syftar till “att hålla emot när börsen faller”.

Förvaltaren Erik Brändström berättar att de sedan uppstarten 2002 haft en strategi att placera omkring 85% i aktier, varav 50% i kvalitetsbolag och 35% i investmentbolag. Resterande 15% kan investeras i “direktavkastande tillgångar” – som obligationer.

“Vi har valt den här fördelningen för att det fungerar”, säger han till Affärsvärlden.

Placerar i krisbolag

Flera av fondens ränteinvesteringar har dock gjorts i krisande fastighets- och kreditbolag.

I portföljen finns obligationer från SBB och Intrum, Heimstaden, Storskogen och Marginalen Bank.

Enligt Holdings, som utgår från nominella värden, är SBB och Intrum de största investeringarna efter Klarna. Vad Spiltan Fonder betalade framgår inte, men bolaget uppger att det idag är Verisure och Hoist som är de största investeringarna efter Klarna. SBB och Intrum hör till topp tio.

SBB har skjutit upp räntebetalningar på sina hybridobligationer. Nischbanken Marginalen avstod i höstas från att köpa tillbaka en högriskobligation vid angivet datum, något som fick flera bedömare på kreditmarknaden att höja “röd flagg”. I banken har Spiltans fond en obligation som förfaller först i slutet av 2028, med rörlig ränta.

Är det rätt att marknadsföra detta som defensiva investeringar?

“Jag tycker det är helt rätt att marknadsföra den som en defensiv aktiefond för att det här benet är till för att balansera risken på aktiemarknaden”, säger Erik Brändström.

“Vi tar lite mer risk, men den är begränsad till omkring 6–7% av portföljen fördelat på 30 papper. Så risken blir väldigt liten på det stora hela”, fortsätter han.

SBB har utvecklats sämst

Investeringarna i SBB, Intrum, Heimstaden och Marginalen har krympt till 0,5% av portföljen. Enligt Erik Brändström är SBB:s obligationer de som har haft den sämsta utveckling av ränteplaceringarna.

“Man kan alltid ångra investeringar efterhand. Det är nog den enklaste sporten man kan hålla på med”, säger han och lägger till:

“För att få avkastning behöver du ta lite risk och då valde vi att diversifiera väldigt hårt i de här värdepapperna.”

Illa valda obligationer har dock inte haft någon större effekt på fondens avkastning, menar Erik Brändström.

“Strukturellt tycker jag det har fungerat jättebra över tid. Tittar du på de senaste två åren har fonden underpresterat mot index, men det har absolut inte med räntedelen att göra.”