Fastighet SBB
Spiltan-förvaltaren: SBB gör rätt som skjuter på räntebetalningarna
Sista fredagen 2023 gick det krisande fastighetsbolaget SBB ut med att räntebetalningarna på bolagets hybridobligationer skjuts upp. Ett rimligt drag, enligt Spiltan Fonders ränteförvaltare Lars Lönnquist.
“SBB har ett antal bankrelationer och gissningsvis har detta varit ett önskemål eller till och med krav från bankerna för att de i sin tur ska vilja vara med och rullare vidare banklånen”, säger Lönnquist till Afv.
Att prioritera relationen till bankerna framför obligationsmarknaden är rätt sak för SBB att göra i det här läget, enligt Spiltan-förvaltaren.
Lars Lönnquist har genom Spiltan Högräntefond investerat i en av SBB:s fem hybrider. I den andra fonden han förvaltar, Spiltan Räntefond Sverige, återfinns en vanlig obligation utgiven av SBB. Beskedet att kupongbetalningen på hybriderna uteblir är på kort sikt negativt men ska ses i ljuset som en nödvändig åtgärd just nu, framhåller han.
“Självklart vill man alltid ha kupongräntan. Men rent krasst är det bara sex månaders ränteutdelning som skjuts upp och under den tiden får vi ju bra ränta, i och med ränta-på-ränta-effekten på den uppskjutna utbetalningen.”
I juni förra året beslöt SBB att stoppa den senast föreslagna aktieutdelningen och flytta fram utbetalning till i juni 2024. I samband med att utdelningen äger rum måste SBB nämligen också betala kupongräntan på hybridobligationerna, berättar Lars Lönnquist.
Tio största innehav i Spiltan Högräntefond
| Värdepapper | % av fonden |
| Stadshypotek | 7,7 |
| Swedish Covered Bond Corporation | 7,6 |
| Swedbank Mortgage | 6,9 |
| Danske Hypotek | 6,8 |
| SEB | 6,8 |
| Klov 202 | 3,9 |
| Cidron Romanov | 3,4 |
| Storskogen | 2,9 |
| Klov_012 | 2,7 |
| Alm Equity | 2,6 |
| Källa: Avanza |
DÖRREN TILL KAPITALMARKNADEN ÄR STÄNGD
Afv:s analytiker Daniel Zetterberg skrev nyligen i en kommentar att SBB:s senaste drag “‘sparar’ en halv miljard kronor i årligt kassaflöde. Och trots att ytterligare hybridskulder nu börjar ackumuleras i bolaget, så bidrar det med viktig finansiering till en ändå inte alltför avskräckande räntekostnad för SBB”.
SBB har ju sedan en tid haft det väldigt tufft. Kommer de klara av att hantera sina lån?
“Jag tror inte att man ska fokusera så mycket på SBB. SBB per se kommer inte ta in nytt kapital via kapitalmarknaden, tror jag. Det man har gjort är ju att dela upp bolaget i tre delar – Utbildningsfastigheter, Samhällsfastigheter och Bostäder – de tre stuprören kommer ta in minoritetsägare eller majoritetsägare med höga kreditbetyg som i sin tur kommer kunna låna pengar i eget namn framöver”, säger Lars Lönnquist.
I en intervju med Afv i december sa SBB:s VD Leiv Synnes att bolaget jobbar med “två spår” för att, bland annat, få in nytt kapital.
“Dels med notering på börsen eller att vi tar in en större strategisk delägare”, sa SBB-chefen om att fastighetsbolaget gått ut med att det kommer samla sitt bostadsbestånd och bostadsutveckling i dotterbolaget Sveafastigheter som bär på tillgångar värda 29 mdr kr.
“I stora drag ser det bra ut”
Vad gäller obligationsmarknaden i stort säger Lars Lönnquist att november och december månad var “otroligt starka” och att det nu råder “en helt annan marknad”.
“På marknaden är det just nu ‘risk on’ som gäller. Räntetoppen är bakom oss och många förvånas av att konjunkturen inte blivit sämre än vad den är. Men det finns risk för att omvärldshändelser gör att den positiva utvecklingen stannar av”, säger han.
Vad är en hybridobligation?
Hybridobligationer är en slags blandning av eget kapital och skuld. De har regelbundna räntebetalningar och förtur gentemot eget kapital vid likvidation, vilket påminner mer om skuld. Å andra sidan är löptiden ofta evig vilket tillsammans med rätten att skjuta upp räntebetalningar är egenskaper som påminner mer om eget kapital.
Att emittera hybridobligationer är dyrare än vanliga obligationer. Uppsidan har dock bestått i att kreditvärderingsinstituten räknat beloppet som 50% eget kapital. Under nollränteåren var det därför ett förhållandevis billigt sätt att ta in eget kapital och finansiera tillväxt.
I många fall finns inga formella krav på att låntagaren ska återbetala lånet. Däremot är det praxis att låntagaren ändå gör detta efter drygt fem års tid. Åtminstone för den långivare som vill behålla en god relation till sina investerare. Om beloppet inte återbetalas efter fem år brukar kreditvärderingsinstituten klassificera om hybridobligationer till 100% skuld.
Särskilt högt efterfrågat i dagsläget är räntepapper som fanns bland förlorarna förra året, exempelvis obligationer utgivna av Corem och Heimstaden, och som studsat upp i kurs.
När förvaltaren tittar in i spåkulan för 2024 ser han att efterfrågan på obligationer kommer förhålla sig mer eller mindre oförändrad jämfört med tidigare år. Däremot tror han att utbudet kommer vara ganska litet.
“Många bolag kommer vilja ta ned skuldsättningen. Dels genom att emittera nya aktier eller sälja tillgångar. Kanske också flytta från kapitalmarknad och gå över till bankmarknaden. I stora drag ser det bra ut.”
Läs mer:
Leiv Synnes: “SBB får inte tillräckligt med erkännande för det fina vi byggt upp”
Leiv Synnes om SBB-blankarna: “De har gjort ett bra jobb”
SBB:s plan för jättebeståndet: “Jobbar med två spår”
Analytikerna: Sälj Wallenstam och SBB – här är fastighetsaktierna som är köpvärda
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
