Fastighet Spiltan Fonder
Spiltan fortsätter stödköpa krisbolagens obligationer
Obligationsmarknaden präglas generellt sett av en lägre likviditet, vilket gör marknaden mer sårbar i kristider. I coronakraschen i mars 2020 stängde Spiltans räntefonder för uttag i elva dagar då obligationerna inte kunde prissättas på ett korrekt sätt.
Årets höjda ränteläge har gjort att likviditeten på obligationsmarknaden återigen har försämrats. Ett bevis på detta kom i slutet av september då fastighetsmiljardären Rutger Arnhults Corem drog tillbaka sitt erbjudande om att återköpa obligationer till ett värde av 483,8 respektive 700 Mkr samt emittera en ny obligation.
”Vi testade marknaden och blev besvikna, så vi löser det annat sätt”, sade bolagets VD Eva Landen till Dagens Industri.
Corem är tillsammans med bland annat SBB, Storskogen och Rutger Arnhults ägarbolag M2 några av toppinnehaven i Spiltans räntefonder. Den inställda affären i Corem, och flera vittnesmål från källor till Affärsvärlden, visar på svårigheterna med att omsätta stora belopp av dessa fastighetsobligationer med lågt till medelhögt kreditbetyg. Spiltan Fonder hävdar dock att det inte finns någon risk att fonden ska behöva stänga för uttag igen.
“Sedan pandemin har vi bland annat ökat fokus på större och mer stabila emittenter, där antalet unika låntagare i fonderna minskat. Utöver det har vi en kortare kreditlöptid som minskar volatiliteten i fonden (från 3,7 år till 1,9 år) samt en ökad andel likvida tillgångar i framför allt säkerställda obligationer med AAA-rating. I Högräntefonden ligger andelen nu på 21%”, skriver bolaget i ett mail.
Finns det risk för att obligationerna är felprissatta? Om ni idag skulle få stora uttag likt 2020, skulle ni då kunna sälja?
“Vi är trygga med vår värdering av obligationerna. Som vi svarade tidigare ser vi inte den risken, bland annat tack vare fondens likviditet och riskspridning.”
Spiltans räntefonder har en fastighetsexponering på drygt 50%, vilket är i linje med sektorns andel av obligationsmarknaden. Fondens ansvarige förvaltarare Lars Lönnquist säger att man inte kommer ändra upplägget framöver.
“Vi fokuserar på de bolag som har starka kassaflöden med KPI-justerade hyror och liten andel projektering. Framförallt kommer vi säkerställa att de innehav vi har är stabila, med starka kassaflöden och stabila underliggande tillgångar.”
Ni har exempelvis Corem, M2 och Storskogen i fonden som visat på motsatsen.
“Ur ett aktieperspektiv, ja. Men Storskogens förändrade strategi, där man drar ned på förvärvstakten och fokuserar på kassaflöde, är ju bra för obligationsägare. Sedan är Corems inställda obligation ett svaghetstecken för hela marknaden, primärmarknaden är helt klart under press. Vad gäller M2 är soliditeten ganska god efter Castellum-försäljningen, även om man tar i beaktande att man måste skruva ned värdena av resterande innehav.”
Ni hade inget ägande i den Corem-obligation som bolaget försökte refinansiera i september, men ni har drygt 25% av den som löper ut i oktober 2024. Kommer ni vara med och refinansiera de Corem-obligationerna ni har stort ägande i när dessa löper ut?
“Generellt sett bedömer vi att dagens nivåer är attraktiva när man lägger samman en allt högre nominell riskfri ränta och dagens riskpremie. Det gäller även Corem varför vi kan tänka oss att rulla vidare en stor del av kommande förfall subject to price.”
En stor del, men inte allt?
“Det kan vara allt mellan 50-100% beroende på pris och blir som ett helt vanligt investeringsbeslut.”
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.