Spendersam tysk räddare i nöden

Den europeiska ekonomin fortsätter att visa framfötterna. BNP i euroområdet växte med 2,4 procent i årstakt under andra kvartalet, med Frankrike i toppen av tillväxtligan. Dessutom kommer ständigt nya rapporter om att även sysselsättningen ökar. I Tyskland har exempelvis arbetslösheten fallit till 10,6 procent. Visserligen högt men klart under toppnoteringen på dryga 12 procents arbetslöshet från mars i fjol. Det bådar gott även om det också finns moln på himlen.

Exporten har utvecklats hyggligt i flera av euroländerna, och främst i Tyskland, sedan flera år, bland annat på grund av kraftigt stigande handel med de forna östländerna. Det nya i år är att hushållen i de stora länderna har fått förnyat förtroende för ekonomin. Undantaget är Italien, men med ett färskt VM-guld i fotboll och en regering som lovat krafttag mot det gigantiska budgetunderskottet finns förutsättningar för förnyad optimism även där.

Numera faller också arbetslösheten i de flesta av länderna vilket kommer att stimulera konsumtionen ytterligare. Hushållen i de flesta euroländerna har dessutom ett i utgångsläget högt eget sparande samt ett uppdämt konsumtionsbehov efter flera år av återhållsamhet.

På kort sikt kommer dessutom konsumtionen i Tyskland eldas på under hösten eftersom momsen höjs vid årsskiftet. Även om det givetvis ger negativ effekt på konsumtionen nästa år.

Att den Europeiska centralbanken inte höjde räntan i förra veckan är också ett gott tecken. Det visar att den trots allt tar viss hänsyn till tillväxtförutsättningarna och inte per automatik höjer räntan så fort tillfälle ges.

Tonen från bankens företrädare är dock påfallande hökaktig och fortsatta räntehöjningar är definitivt att vänta. Dämpade löneökningar och ännu så länge små spridningseffekter från stigande energi- och oljepriser talar dock för att räntehöjningarna inte blir lika dramatiska i euroområdet som i USA.

Sammantaget ger detta bilden av en europeisk ekonomi som faktiskt kommer att växa snabbare framöver än den trendmässiga tillväxten under de senaste åren.

Hotet mot återhämtningen kommer främst från den pågående konjunkturavmattningen i USA. Det är tydligt att euroområdet följer det amerikanska konjunkturmönstret men med en viss eftersläpning. Det här syns redan i till exempel tendensundersökningar som inköpschefsindex. I augusti sjönk indexet i de stora euroländerna även om det fortfarande pekar på hygglig tillväxt.

Den stora faran är om det blir en rejäl nedgång i USA som övergår i recession. Då är mönstret snarast att tillväxten i Europa dämpas direkt. Ett skäl till detta är att de finansiella marknaderna påverkas så starkt av en amerikansk nedgång och att euron i ett sådant läge skulle stärkas betydligt.

För svensk ekonomi är konjunkturåterhämtningen i euroområdet givetvis goda nyheter. Under årets första halvår ökade exporten dit med hela 15 procent och trenden är stigande. Det kompenserar mer än väl den svaga utvecklingen av exporten till USA. Den steg med måttliga 3 procent under motsvarande period. Vilket bland annat innebär att Tyskland har passerat USA och blivit största mottagare av svenska exportvaror.