SPECIAL: PENSIONSSPARANDE/ Sparande/ Dags för en livsbudget

Rådgivning i privatekonomiska frågor borde ske med hänsyn tillhelheten. Men tyvärr ägnar sig de flesta som påstår sig ge rådmest åt att argumentera för en viss typ av sparande.Samtidigt kan du inte få allt. Om inte annat så räcker intetiden. Du måste prioritera.Avvägningen mellan dina olika önskningar och besluten omhelheten är du alltså tvungen att sköta själv. Ett bra sätt attfå överblick är att göra en livsbudget.

Ojämna inkomster

Anledningen till att det inte räcker med en budget för en endamånad eller ett enda år är att varken inkomster eller utgifterär jämnt fördelade över livet.Pensionssparande är ett bra exempel på dilemmat. Jag klarar mignätt och jämt på min lön, men på banken säger de att jag barakommer att få 50 procent av min lön i pension, så då måste jagväl minska mina utgifter och börja pensionsspara? sammanfattardet många människor känner.Banker och försäkringsbolag (som tjänar mer ju mer de får in isina aktiefonder och som älskar långsiktigt sparande) gör vad dekan för att övertyga svenska folket att alla bör utnyttjaavdragsrätten maximalt och låsa in 18.000 kronor per år i bundetpensionssparande. De som säljer pensionssparande skräms ofta medargumentet att den statliga pensionen för de flesta bara kommer att bliungefär 50 procent av lönen det sista året man arbetar (slutlönen). Mende glömmer att berätta om tre positiva faktorer. Den första äratt de flesta även har en tjänstepension som betalas avarbetsgivaren. Den andra är att reallönerna troligen kommer attfortsätta stiga, vilket betyder att slutlönen kommer att habetydligt högre köpkraft än lönen i dag. Den tredje är att deflesta människor får lägre utgifter som pensionärer, särskiltgäller det dem som i dag har barn.För att dessa tre argument ska bli tydliga har Affärsvärldenräknat fram ett exempel på en livsbudget.

Kalles livsinkomst

Diagrammet visar den framtida inkomstutvecklingen för en40-åring. Vi har tänkt oss en genomsnittlig läsare avAffärsvärlden, och eftersom en majoritet av våra läsare är mänkallar vi honom Kalle. Han har i dag har en årsinkomst på 350.000 kronorföre skatt och 200.000 efter skatt.Eftersom Kalle är höginkomsttagare kommer den statliga pensionenbara att ge honom ungefär 35 procent av slutlönen. Men han ärprivatanställd tjänsteman, vilket betyder att arbetsgivarenbetalar in stora belopp varje år till tjänstepensionen. Kallehar valt att få ut sin tjänstepension livsvarigt, vilket betyderatt den kommer att ge ungefär 25 procent av slutlönen så längehan lever. Alltså sammanlagt 60 procent av slutlönen.Livsvarig utbetalning av pensionssparande är för övrigt bland debästa försäkringar man kan välja, eftersom det löser problemetatt man inte vet hur mycket pensionssparande man behöver,eftersom man inte vet hur länge man kommer att leva. Genom atten stor grupp människor slår samman sitt pensionssparande, kande som lever längst få ut mest pengar. De enda som förlorar ärarvingarna till de som dör tidigt.

Tolv miljoner kronor

När det gäller Kalles framtida inkomster gör vi det försiktigaantagandet att han inte gör någon fortsatt karriär, utan atthans inkomst enbart följer en allmän BNP-utveckling på 2 procentrealt per år fram till pensioneringen vid 65 års ålder. Dåfaller inkomsten kraftigt ned till 60 procent av slutlönen, mensedan stiger pensionen realt med 1 procent per år resten avlivet. Vi räknar med att Kalle får nytta av medicinska framstegoch lever till han fyller 90 år. Totalt blir den samladeinkomsten efter skatt under de kommande femtio åren därmed 12,1miljoner kronor, i dagens penningvärde.Kalle antar vi har hustru och två barn, men för att förenklakalkylen har vi enbart räknat på Kalles andel av familjensutgifter. Familjen bor i en villa som efter den senaste tidensprisuppgång är belånad till 50 procent. Utifrån dagens utgifterhar vi gjort en grov framtida budget. Det kan verka svårt, menblir lättare om man koncentrerar sig på de stora posterna, sombostad, mat, bil, barn, och resor. Låt alla småutgifter bilda enrestpost kallad Övrigt och använd Excel eller något annatkalkylprogram för beräkningarna. I exemplet har vi bland annatlagt in att barnen flyttar hemifrån när Kalle fyller 50 år, atthan vill resa mycket efter pensioneringen, att han och hustrunflyttar till en mindre bostad vid 75 års ålder och att han harbil fram till 80 års ålder. De sammanlagda utgifterna blir 9,9miljoner kronor, i dagens penningvärde.

Två miljoner över

Resultatet är alltså att Kalle får drygt två miljoner kronoröver. Som diagrammet visar uppstår överskottet under tvåperioder i framtiden, dels från det att barnen flyttat hemifrånfram till pensioneringen, dels efter 72 års ålder då Kalle harsett större delen av världen efter att ha spenderat 750.000kronor på olika resor.Samtidigt så har Kalle underskott i sin ekonomi så länge barnenbor hemma, och tvingas tära på sitt sparkapital. Strax efterpensioneringen gör de många resorna också att sparkapitaletminskar. Dessutom är livslängden förstås osäker, om Kalle tillexempel bara lever till 72 års ålder så blir överskottet 600.000kronor. En utmärkt möjlighet för Kalle att få flexibilitet i sin ekonomiär förstås att utnyttja det kapital som finns bundet i villan.Han kan spara genom att amortera extra på lånen och få framextra kapital genom att öka belåningen.Diagrammet ger starka argument för att Kalle inte behöverpensionsspara privat.

Bättre att låna

Det är bättre att han täcker underskottet under de första årensom pensionär genom att då öka belåningen på familjens villa,särskilt som han och hustrun ändå planerar att sälja huset ochflytta till en lägenhet vid ungefär 75 års ålder.Frågan som återstår är: Vad göra med de två miljoner kronorna?Vad är viktigast för Kalle? Är det barnens utbildning? Att köpaen segelbåt? Vill hustrun hellre satsa på en sommarstuga? OmKalle bor i Stockholm kanske det viktigaste är att hjälpa barnenatt få råd med en egen lägenhet i innerstan?Till åtminstone någon av dessa önskningar kan Kalle och hanshustru redan i dag få fram pengar genom att öka belåningen påvillan. Mellan 55 och 65 års ålder kan lånen åter amorteras nedinför pensioneringen.Fast det är tyvärr svårt att helt komma åt de två miljonerna,eftersom de framtida inkomster beror på hur länge Kalle lever.Trösten för arvingarna är alltså att om Kalle lever till 90 årsålder så kommer han troligen att lämna efter sig ett rejältsparkapital.

Anledningar att spara

Nåja, men även om Kalle inte behöver pensionsspara så finns detväl andra som har anledning?Jo, det finns tre bra skäl att pensionsspara privat. Det förstaär om man vill gå i pension tidigare än vid 65 år. Det andra äratt man har haft och räknar med att fortsätta ha arbeten där maninte får någon eller bara får en dålig tjänstepension.Det tredje är att man vissa år har betydligt högre inkomster änman kan räkna med under resten av yrkeslivet, till exempel sombörsmäklare eller idrottsman. För dessa situationer finns på deföljande sidorna artiklar om traditionella livbolag,fondförsäkringar och IPS.