SPECIAL: PENSIONSSPARANDE/ IPS/ Underskattat

En färsk undersökning från SCB, som gjorts på uppdrag avFondbolagens Förening, visar att 30 procent av svenska folkethar ett pensionssparande i fonder. Av dessa är det 40 procentsom påstår att de pensionssparar i IPS och 25 procent som sparari fondförsäkringar. Ändå uppgick svenskarna samlade sparande iIPS bara till 17,9 miljarder kronor (varav 84 procent i fonder)vid halvårsskiftet. Att jämföra med 112 miljarder kronor ifondförsäkringar och 587 miljarder kronor i livbolagen. Dettatrots att IPS är billigare än fondförsäkringar och flexiblare änsåväl fondförsäkringar som traditionella pensionsförsäkringar.Flexibiliteten består dels i att spararen kan fördela pengarnamellan aktier, fonder, obligationer och vanligt sparkonto, delsi att spararen när som helst kan ta sina pengar och lämna ettinstitut för ett annat. Varför är IPS-sparkapitalet så litet?Den första och största anledningen till den skeva fördelningenär att IPS är den yngsta produkten. IPS lanserades 1994, då hadefondförsäkringarna redan funnits i fyra år och livbolagen iåtskilliga decennier. Siffran för fondförsäkringar innehållerdessutom kapitalförsäkringar.

IPS-produkten hann knappt ut på banan förrän regeringenbeslutade om två skattemässiga försämringar i rask takt, vilketär anledning nummer två. Dels halverades avdragsrätten från etthelt till ett halvt basbelopp, dels höjdes avkastningsskattenfrån nio till 15 procent. Två försämringar som inte kan ha haftnågon annan effekt än att produkten mottogs med skepsis.En tredje anledning är att IPS-produkterna är billiga. Isynnerhet i jämförelse med fondförsäkringar. Ju dyrare produkterdesto mer intäkter för bankerna och försäkringsbolagen, somdärför satsat väsentligt hårdare på att marknadsföra sinafondförsäkringar än sina IPS-produkter. Undantaget ärFöreningssparbanken, som till och med tagit bort informationenom sina fondförsäkringar på internet och bara berättar omIPS-produkten.

Små skillnader

IPS är, som sagt, förhållandevis billigt och skillnaderna mellande olika sparinstituten är små, vilket givetvis beror på attkunden kan byta institut. Den administrativa IPS-avgiften liggernormalt mellan 90 och 150 kronor per år. Något dyrare kan detbli hos Banco och Östgöta Enskilda om man tar hjälp att väljafonder. Hos Skandiabanken tar man däremot inte ut någonIPS-avgift alls.Nej, den stora skillnaden består i stället i vilken produkt manväljer att knyta till sitt IPS-sparande. För fonderna betalarman som vanligt förvaltningsavgift. Fonder som är dyra attdirektinvestera i är därför även dyra att pensionsspara i.

Ingen depåavgift

Vill man placera sina pensionspengar i enskilda aktier finnsdock ett alternativ som utmärker sig. H&Q tar nämligen inte utnågon depåavgift alls. Har man dessutom en vanlig depå hos H&QPrivate Banking tar de inte heller ut någon IPS-avgift.En aktiedepå kopplad till ett IPS-sparande är det bästa sättetatt göra korta aktieaffärer helt utan skattekonsekvenser. Isynnerhet när man är ung kan man kosta på sig att ta den störrerisk det innebär att direktinvestera i aktier istället för attköpa fonder.

Begränsningen

Tänk dock på att begränsningarna i avdragsrätten gör att deallra flesta bara kan sätta av ett halvt basbelopp (18.200kronor i år) om året. Annars är det inte lönsamt. Samtidigtgäller normalt courtage, varför det tar ett par år innan man harbyggt upp ett sparkapital som kostnadseffektivt tillåter att manär aktiv. I väntan på att kapitalet ska växa till sig kan ett alternativvara att investera i ett investmentbolag, som ofta har lägrekostnader än fonder och en blandad portfölj av aktier som gerviss riskspridning.

Vad är kapitalförsäkringar?

Kapitalförsäkringar ska inte förväxlas med fondanknutnapensionsförsäkringar (som Affärsvärlden kallarfondförsäkringar). Det är dock lätt gjort eftersom båda typernaav sparande ofta kallas fondförsäkringar. Det händer även attrådgivaren använder uttryck som k-klassad och p-klassadfondförsäkring.

Skillnaderna är emellertid stora och därför viktiga att ha klaraför sig. Båda produkterna heter försäkringar, men försäkringsinslaget ärlitet. Det är snarast ett fondsparande som man mot extrabetalning kan koppla försäkringsmoment till. Sparkapitalet placeras iaktie- och räntefonder som kunden själv väljer. Under spartiden kankunden byta fonder utan att reavinstbeskattas. Så långt fungerarkapitalförsäkringar precis som fondanknutna pensionsförsäkringar.I kapitalförsäkringen kan man även låta livbolaget skötaförvaltningen, som i en traditionell pensionsförsäkring, men dåär sparandet inlåst i tio år.

Premieinbetalningarna är inte avdragsgilla, utan det är skattadepengar som sparas. Istället är utbetalningarna skattefria.Reavinstskatten har ersatts av en avkastningsskatt om 27 procent(15 procent för fondanknutna pensionsförsäkringar) på enschablonberäknad avkastning. Schablonavkastningen antas motsvaraföregående års genomsnittliga statslåneränta, vilken var 4,98procent 1998 och ger en avkastningsskatt på cirka 1,34 procent.Dessutom är kapitalförsäkringar föremål förförmögenhetsbeskattning. Kapitalförsäkringar i fonder är inget bundetsparande. Kunden kan plocka ut pengarna när som, men sparinstitutenförsöker ofta behålla kunderna med höga uttagsavgifter de första åren.Kapitalförsäkringar är precis som bundna pensionsförsäkringardyra. Ibland till och med dyrare. Att de ändå vunnit mark senareår beror sannolikt på tre faktorer:

Det första och största är sannolikt den förenklade reavinstskatten, somdessvärre förtas av att produkterna är så dyra.

Det andra är befrielse från arvs- och gåvoskatt. Kapitalförsäkringar ägsnämligen av försäkringstagaren, men kan vara avsedd för någon annan -förmånstagaren. Denne får med tio års mellanrum ta emot upp till sexbasbelopp (218,400 kronor i år) skattefritt.

Det tredje är att produkten med ovanstående två punkter somargument marknadsförs mycket hårt av banker och försäkringsbolageftersom de är mycket lukrativa. Kapitalförsäkringar finns inte med iAffärsvärldens Sparindikator.