SPECIAL: EUROPAMÄSTERSKAPEN – Holland förnyade sig på alla fronter

Holland har sedan gammalt mycket klara ekonomiska särdrag.Landets invånare är något av arbitragörer och handelsmän. Lägetvid tre stora floders utlopp (Rhen, Maas och Schelde) gjorde dettidigt naturligt att satsa på handel, och holländarna hakadetidigt på Englands industrialisering.Landet är fortfarande Europas hamnområde med världens störstalastcentrum i Rotterdam och den välorganiseradeSchipholflygplatsen i Amsterdam. Inget land har heller så mångaåkerier relativt sett. Framför allt är det oljeråvaror somkommer in, förädlas och skickas vidare.Det är denna och annan transittrafik som medverkar till att merän hälften av Hollands BNP är utrikeshandel. Till bilden avdenna annorlunda ekonomi hör också stora gastillgångar, somskapar jämvikt i landets energibalans och skyddar valutanTill den holländska näringslivsbilden hör också finanser ochskattearbitrageaffärer. Internationella företag, inte minstsvenska och amerikanska sådana, har etablerat skuggbolag i bådeHolland och på Holländska Antillerna. År efter år har därförlilla Holland i statistiken varit den tredje störstainvesteraren i USA och en nagel i ögat på skattemyndigheternadär. Det är de låga skatterna på bolag och utdelningar ikombination med fördelaktiga dubbelbeskattningsavtal som varitgrunden för trafiken. Detta avtal är numera ändrat.

Börsen tog fart

Amsterdambörsen har haft stor handel med utländska aktier, menden har varit konservativ och ganska lågvärderad ända in på1990-talet. Holländarna har inte sparat i aktier, och bolagenhar styrts av minoritetsgrupper via fiffigarösträttsarrangemang.Om uppemot två tredjedelar av ekonomin präglas av handel,finanser och oljeprodukter, så är den återstående delen mertraditionell. Framför allt är det ett småskaligt menhögeffektivt jordbruk som präglar den varuproducerande delen ochsom står för en fjärdedel av exporten. Holland är bland världensstörsta exportörer av mejerivaror, grönsaker och blommor.Så sent som i början av 1980-talet var detta en ekonomi somtycktes fungera dåligt. Regeringarna hade precis som de svenskaförsökt sig på överbryggningspolitik efter oljekrisen. Deoffentliga utgifterna svällde till 66 procent av BNP ochgenerösa regler för socialförsäkringssystemet gjorde att ungefär15 procent av den arbetsföra befolkningen skaffade sig någonform av förtidspensionering. Det ledde till höga socialaavgifter på lönerna. Näringslivet fick svårt att hävda sig.

Vändningen

Förändringen kom 1982 med kristdemokraten Ruud Lubbers. Densaneringspolitik som infördes under hårda politiska striderinnehöll en knytning av valutan till tyska D-marken som ett sättatt angripa inflationen. Den inbegrep också en successivnedskärning av de offentliga utgifterna till 47 procent, sänktföretagsskatt och marginalskatt, hårdare regler för a-kassan,ändrad arbetsrätt och en rad avregleringar i ekonomin.Arbetsmarknadens parter bidrog med det så kalladeWassenaaravtalet med gemensam syn på inflation ochsysselsättning. Arbete är viktigare än inkomst.Det går att läsa närmare om alla dessa olika åtgärder i en radolika utredningar som gjorts av Finansdepartementet, SAF ochIndustriförbundet. ( Ds 1999:37, Stein respektive Jagrén). Endel bedömare tenderar nog att överbetona betydelsen avsamförståndet.Resultatet lät hur som helst inte vänta på sig så länge. Densjuka ekonomin frisknade till och började växa. Företagenrationaliserade sig till konkurrenskraft och många nyasmåföretag bildades.

God prognos

Det var visserligen många andra ekonomier som växte på1980-talet, men ingen som så dramatiskt ändrade riktning.1984-90 ökade BNP 28 procent mot 16 procent för Sverige, denandra sjuka ekonomin som valde en annan väg. Under 1990-talet ärdet bara Danmark som klättrat snabbare i välfärdslistorna. Närdet gäller de närmaste åren kan regeringen i Haag glädja sig åtprognoser som liknar de svenska trots att man redan haft raderav högkonjunkturår. Det liknar snarare Sverige före 1975.Arbetarrörelsen kämpade i början mot reformerna. Men närmaktväxlingen kom på 1990-talet, framträdde en ny generationsocialdemokrater som drev de liberala linjerna vidare, precissom i Storbritannien. Det har diskuterats en del om kvaliteten i Hollandssysselsättningsunder, men ökningen i sysselsättningen står baraUSA efter. Omräknat till fulltidsanställningar handlar det om1,4 miljoner nya arbeten. Till på köpet är alla i den privatasektorn!