SPECIAL: E-HANDEL – Den svenska eliten

Vi svenskar slår oss ofta för bröstet och hävdar att vi liggerlångt fram på internet. Det har i stor utsträckning blivit någotav en etablerad sanning. Men det finns också gott om statistiksom stödjer denna självsäkra uppfattning. Sverige är exempelvisvärldsledande när det gäller internet- och mobilpenetration hosprivatpersoner och hushåll. Bland annat tack vare de gynnsammaskattereglerna för persondatorer tillhör svenskarna de mestPC-vana och internetsurfande folken i världen.De svenska företagen har också motsvarande starka ställninginternationellt och har kommit långt i sin användning avinternet och e-handel i verksamheten. Det visar bland annat enundersökning som analysföretaget Bathwick har gjort på uppdragav Cisco och Oracle, där drygt 2.000 företag och 500 myndigheteringår. Tillsammans med Finland toppar Sverige Europa när detgäller förberedelser och mognad för e-handel.I undersökningen vägs en mängd olika faktorer ihop för attavgöra hur långt de olika ländernas företag har kommit och hurhöga deras ambitioner på området är. Svenska företag tar hemmånga delsegrar, men några områden drar ned betyget något.Storbritannien och Tyskland har också fått upp ångan och kommertroligen att närma sig de nordiska länderna de närmaste åren. Deriktiga eftersläntrarna är Belgien och Frankrike.

Högst i Europa

Enligt undersökningen är nu drygt 5 procent av de svenskaföretagens handel internetrelaterad, vilket är den högstaandelen i Europa. Europasnittet ligger på knappt 2,8 procent. Omtvå år tror de svenska företagen att 8,5 procent avförsäljningen sker genom elektroniska kanaler. Det innebär attSverige om två år fortfarande sitter högst på den europeiskae-handelstronen. Då väntas den europeiska snittsiffran ha stigittill 5,9 procent.Och svenska företag anser det helt nödvändigt att användainternet i sin verksamhet. Nästan 80 procent anser att derasföretag måste sälja via nätet, vilket är fler än i något annateuropeiskt land.

Nyckeln

En nyckel till framgång på den snabbrörliga internetmarknaden ärtillgång till bra information om det egna företaget ochkunderna. Även här ligger svenska företag i toppen i Europa. Desvenska företagen är mest nöjda med sin interna ekonomiskainformation. Möjligtvis spelar de svenska affärssystemen här enroll, eftersom de svenska bolagen är starka på sin hemmamarknad.Kanske är det denna goda tillgång till bra information som ocksågör att svenska företag är relativt nöjda med sinainternetinvesteringar. Hela 80 procent av de tillfrågadeföretagen tyckte att internetinvesteringarna var värda sinkostnad, vilket åter placerade svenska företag högst upp pålistan. Det finns dock vissa områden som hämmar svenskarnas framsteg påe-handelsområdet och som drar ned helhetsbetyget. Bland annatkan resultatet av undersökningen tolkas som att svenska företaginte förstått vikten och behovet av att använda internet för attge bättre service och nytta åt sina kunder. Istället villsvenska företag använda nätet främst till att skaffa nya kunder.Endast tio procent vill i första hand använda internet för attförbättra kundservicen.Det tyder på ett något förlegat tankesätt hos svenskarna.Kostnaden för att ta in en ny kund är stor. Det bästa mangenerellt sett kan göra för lönsamheten är att behålla debefintliga kunderna. Övriga europeiska länder visar upp sammatendens, men den är starkast i Sverige. Svenskarna ger dock liteblandade signaler, eftersom nästan 80 procent av svenska företaganser att internet passar bra för kundservice och support,vilket är den högsta siffran i Europa.Att merförsäljning är så viktigt tyder också på att svenskarnahar en aggressiv inställning till e-handeln och ser nätet somett sätt att ta marknadsandelar. Det kan också vara en riktigstrategi, framförallt i branscher där stordriftsfördelarna ärstora och tidiga aktörer har ett försprång.

Oroliga

Svenska företag är också oroliga för säkerheten på internet. Avalla de europeiska ländernas företag är de svenska mest oroadeöver nätets säkerhet. Närmare 70 procent av företagen anser inteatt internet är tillräckligt säkert för e-handel, vilket ärväldigt högt i sammanhanget. Vad det beror på är svårt att säga.Möjligtvis har vi kommit så långt i Sverige att de svenskaföretagen inser vilka risker som trots allt finns. Eventuellt ärdet en fråga om inställning, kulturellt influerad.En intressant paradox är att den svenska frontplaceringen blandeuropeiska företag inte alls tycks ha någon motsvarighet när detkommer till den offentliga sektorn. Enligt undersökningen frånBathwick visar sig de svenska kommunerna och landstingen varasämst i Europa på att använda internet i sin verksamhet.Det hindrar naturligtvis den offentliga sektorn från att drafördelarna av internet, framförallt när det gällerkostnadsbesparingar och ökad service. Kommunernas uppgifter gåri stor utsträckning ut på att sprida information. Det är ettområde där det finns stora vinster att hämta genom att användainternet. Exempelvis tror GEA:s ordförande, Per Olofsson, attkommuner och landsting har mer effektivitetsvinster att hämtagenom att använda internet än de privata företagen. Det talaralltså för att kommuner och landsting skulle kunna hittakostnadsbesparingar på upp till 50 procent genom att effektivtutnyttja ny teknik.

Viktig kund

Den offentliga sektorns eftersläpande har också en hämmandeeffekt på det svenska näringslivet, eftersom den offentligasektorn är en viktig kund för många företag. Den offentligasektorn har således en viktig roll när det gäller att få fart påe-handeln.Tyvärr tycks kommunernas och landstingens e-handelssatsningar hagått i stå och de verkar vänta på nya initiativ uppifrån. Mycketav de initiativ som gjorts inom offentlig sektor har varitstyrda uppifrån och har syftat till att hitta en heltäckandelösning för alla användningsområden. Det är tveksamt om en sådanstrategi fungerar på nätet. Där gäller det snarare att varaflexibel och vara öppen för nya utvecklingsvägar.Sannolikt har den offentliga sektorn svårare att uppnå dennadynamik, vilket förklarar att näringslivet har kommit längre änoffentliga sektorn. Men det förklarar inte att svenska kommuneroch landsting ligger efter sina europeiska kolleger.