Sparande: Varning för aktieoptimister

Svenska aktier har givit högre avkastning än svenskaobligationer under 1900-talet. Det är ett historiskt faktum. Atten intresseorganisation som Aktiefrämjandet använder vårnutidshistoria som argument är därför inte konstigt. Värre ärdet när utvecklingen under 1900-talet i Sverige används för attförment vetenskapligt dra detaljerade slutsatser om framtiden.Då blir det nämligen uppenbart vilseledande.

Ett aktuellt exempel på hur fel det kan bli finns i den senasteårsberättelsen från Trevise. Där görs en avancerad statistiskanalys av sannolikheter för olika utfall, till exempel attspararen efter tio år med 58,1 procent sannolikhet har fått merän fem procent per år lägre avkastning genom att placera iobligationer. Dessutom försöker Trevise bevisa att obligationerhar givit högre risk än aktier.

GÄLLER INTE FRAMTIDENTyvärr är detta helt ointressant för att bedöma framtiden. Dennaförenklade propaganda för aktier bortser nämligen från tvåsaker: dels att alla länder inte har haft lika positivaerfarenheter av aktier som Sverige och USA, dels att räntorna påsvenska obligationer av politiska skäl har hållits konstgjortlåga under större delen av efterkrigstiden.

Varför hänvisar Aktiefrämjandet aldrig till statistik överaktiekursutvecklingen under 1900-talet i Argentina, Italien,Tyskland eller Ungern? Kan det bero på att bilden inte skullebli lika ljus då? Sanningen om svenska obligationer är att enpolitisk majoritet ville gynna bostadsbyggandet. Därför varräntorna konstgjort låga från andra världskriget fram till den25 september 1986, då placeringsplikten avskaffades. I fyrtio årtvingades alltså svenska banker och försäkringsbolag att köpaobligationer med låga räntor. Självklart var aktier bättre underdenna tidsperiod, för de som fick välja. Men det säger ingentingom verkligheten idag.

Den framtida avkastningen från olika alternativ kan intehärledas från en dåtid när Sverige hade valutareglering, heltandra skatteregler och (som sagt) konstgjort låga räntor.Korrekt vore istället att hänvisa till den finansiella teorin.Den säger att aktier normalt är mer riskabla än en obligationeroch att om flertalet investerare vill undvika risktagande såkommer risktagande att öka avkastningen. Men teorin sägeringenting om hur mycket högre avkastning aktier kommer att ge.Och det är inte självklart att risktagarna alltid är i minoritet.Spekulationshysteri drabbar tidvis hela länder, till exempelJapan under andra halvan av 1980-talet.

De flesta seriösa bedömare är överens om att riskpremien (denextra avkastning man kan förvänta sig att få genom att väljaaktier istället för statsobligationer) har minskat de senasteåren. Möjligheten att sprida sina investeringar över helavärlden och en ökad andel långsiktigt pensionssparande har gjortatt avkastningskraven på aktier har justerats ned. Dettatillsammans med räntenedgången har givit ett kraftigtengångslyft för aktiekurserna, men samtidigt innebär det attavkastningen framöver blir lägre.

SÄNKT AVKASTNINGSparindikatorn nedan har dragit konsekvenserna av detta. Denförväntade framtida avkastningen från obligationer har dennavecka justerats ned från 7 till 6 procent per år och denförväntade avkastningen från aktier från 9 till 8 procent per år.Riskpremien antas även i fortsättningen bara vara 2procentenheter, baserat på en konservativ bedömning av denframtida vinstutvecklingen hos världens börsföretag.