”Sovjetstaten” under attack

Det norska näringslivet är extremt statskontrollerat. Det har lagt sordin på strukturaffärerna. Men nu vill allt fler ha ändringar.

Den borgerliga norska regeringen, som tillträdde för ett par månader sedan, har fört med sig nya friska vindar i landet som näringsminister Björn Rosengren kallade “den sista sovjetstaten”. Äntligen finns det en enighet om att det statliga ägandet ska minska.

Den norska staten äger 40 procent av alla aktier på Oslobörsen. I banksektorn är situationen annorlunda. Under finanskrisen 1987-92 tog staten över alla större banker. Därefter har innehaven successivt sålts ut. Danske Bank har köpt Fokus Bank, Handelsbanken lilla Bergenbanken, och Nordea fick till slut landets näst största bank, Kreditkassen. Men fortfarande äger staten 47 procent i flaggskeppet DnB, som verkar betraktas som ett verktyg för att skapa en stor norsk finanskoncern.

Omstruktureringen i finanssektorn hade säkert gått fortare utan den omvittnade nationalismen, ägarreglerna och långbänkarna i myndighetskvarnarna. Inte minst Eftas övervakningsmyndighet har påpekat att Norge bryter mot fri rörlighet av kapitalet. Som svar på kritiken om att ägarreglerna används för att skydda det norska ägandet håller regeringen nu på att se över lagverket. Det är på tiden. Många av de norska politiker som röstade nej till EU-medlemskap 1994 anser att de nuvarande reglerna främjar den norska finanssektorn. På sikt måste de säkert ge sig även om många röster höjts efter förlusten av Kreditkassen. Det var dessa regler som gjorde att DnB kunde blockera finländska Sampos bud på Storebrand i fjol.

Enligt de norska reglerna kan man nämligen blockera ett köp om man har 10 procent i ett finansiellt bolag. För en fusion krävs att en tredjedel av rösterna på stämman sätter sig på tvären. Statens ägande i DnB ska minska till just en tredjedel.

– Om man kan gå under det är en fråga för staten, säger DnB:s koncernchef Svein Aaser till Affärsvärlden.

Formellt har staten inget inflytande i DnB eftersom den inte har någon styrelserepresentant. Svein Aaser hävdar att det inte finns något sådant i praktiken heller. Han kan ha rätt. Den helstatliga pensionsfonden Folketrygdfondet stod emot den politiska pressen och sålde sitt innehav till Sampo när det finländska försäkringsbolaget i fjol lade bud på sin norska branschkollega. Att Skandia Kapitalförvaltnings vd Anders Kvist tas in i DnB:s koncernledning kan också tolkas som en signal om politiskt töväder, eftersom han är både utlänning och ansvarig för ett område som banken ser som ett viktigt kärnområde. Men visst finns det ett nationalistiskt drag.

Huvudkontoret får inte flyttas

Finansminister Per-Kristian Foss har faktiskt öppnat för ett ägande under 10 procent. Men det förutsätter att DnB kommer med intressanta fusionsplaner och att huvudkontoret ligger i Norge. Och det brådskar. Sedan i januari ligger dock ägandet under näringsdepartementet.

– Det är klart att man både i Norge och i koncernledningen anser att det ska ske en vidareutveckling med huvudkontoret i Oslo. Det är samma debatt i alla mindre länder. Man känner att kompetensen är knuten till huvudkontoret. Det betyder inte att man inte kan ha stor verksamhet utanför landet, säger Svein Aaser.

Ägarstrukturen gör tyvärr att DnB-aktien handlas med rabatt.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.