Sniktrend för miljarder

Cyklarna hänger i rader i foajén till Yerdles kontor i en gammal kakfabrik, granne med buss­garaget i San Franciscos ­Mission-distrikt.

– I stället för att göra distributionskedjan 1 procent mindre dålig vill vi eliminera 25 procent av alla nyköp, säger grundaren Andy Ruben, tidigare hållbarhetschef på varuhuskedjan Walmart.

Appen Yerdle låter användare posta bilder av kläder, böcker och hushållsprylar som inte används och göra dem tillgängliga för andra. Den som ger bort saker får virtuella krediter i utbyte, som sedan kan användas för att buda på andra ting. Appen lanserades för två år sedan och har nu 200 000 användare i USA.

Grundarna har alla jobbat med förnybarhet tidigare. Två av dem träffades i arbetet med att göra Walmart mer miljövänligt. Andy Ruben var hållbarhetschef på detaljhandelsjätten och Adam Werbach miljökonsult, med en bakgrund som aktivist, författare och chef för miljöorganisationen Sierra Club.

Under arbetet med Walmart insåg Adam och Andy att de förändringar de åstadkom var marginella. Tanken med Yerdle är att skapa världens största butik genom de existerande lagren av oanvända prylar i människors hem, garderober och garage. Bolaget har tagit in motsvarande 50 miljoner kronor i riskkapital från bland andra Westly Group.

Bland Yerdles konkurrerande plattformar finns Listia och Freecycle (som bygger på lokala grupper och fysisk hämtning av saker, finns även i Sverige) samt lokala skänk och tigg-grupper på Facebook.

Förutom att vara en bytesplats för privatpersoner har Yerdle även börjat slå sig i lag med företag som klädkedjorna Patagonia och Levi’s för att skapa en andrahandsmarknad för bland annat osålda inventarier.

Yerdle utgör en pusselbit i den nya delningsekonomi, sharing economy, som växt fram under det senaste decenniet, med nya affärsmodeller inspirerade av sociala medier och ökad miljömedvetenhet. Modellen går ut på att dela på tillgång till produkter och tjänster i stället för att äga saker individuellt. City Bikes och Uber, men även crowdfundingsajter som Kickstarter och platt­formar för medborgarinflytande som USA:s Open Government brukar räknas in.

Trenden med delningsekonomin har sporrats av en krass ekonomisk verklighet för många amerikaner och européer efter finans- och eurokrisen. Framgången hänger också samman med en ökad miljömedvetenhet – viljan att samarbeta och mötas, snarare än att bara konsumera.

Men den kanske viktigaste förklaringen till den snabba tillväxten står att finna i tekniken. Via en smart telefon eller dator är det lätt att hitta en ledig bil i närheten eller att jämföra lägenheter inför semestern.

Traditionella företag försöker möta konkurrensen från de nya tjänsterna. Logistikföretaget DHL har just nu ett pilotprojekt i Stockholm där privatpersoner via en app kan leverera paket på önskad plats och tidpunkt till den som vill betala för det.

Enligt konsultföretaget PWC ökar den globala omsättningen för delningsekonomin från 110 miljarder kronor 2013 till 2 460 miljarder kronor år 2025. Siffrorna bör tas med en nypa salt, enligt Robin Teigland, professor på Handelshögskolan i Stockholm, som forskar om hur informella sociala nätverk skapar nya affärsmodeller.

Däremot är Robin Teigland säker på att delningsekonomin fortsätter att växa. Medan kritiker varnar för lönedumpning och oreglerade arbetsvillkor ser hon utvecklingen som en möjlighet för fler att kunna tjäna extrapengar genom att till exempel skjutsa folk i sin bil. Nackdelen är att bolag kan bygga något som närmast liknar ett monopol och kan ta ut höga avgifter som mellanhand.

– Airbnb tjänar otroligt mycket pengar relaterat till nivån av service de ger, och det går egentligen emot idén med sharing economy, säger Robin Teigland.

I framtiden spår hon att vi kommer att få se en större variation av plattformar.

– Jätteföretagen kommer att finnas kvar, men vi kommer också att få mer nischade communities, till exempel för folk som gillar att campa och vill låna ut sin trädgård.

Delad glädje

Det som på engelska kallas sharing economy har på svenska kallats bland annat delningsekonomi och kollaborativ ekonomi. Begreppet innefattar att gratis eller mot en kostnad dela på resurser. Även crowdfunding och streamad tv och musik ingår i begreppet.

Några kända delningsbolag:

• Airbnb: Förmedlar hus, lägenheter och rum som hyrs ut av privatpersoner.

• Uber: En taxiservice där kunden kan välja standard på bilen.

• Taskrabbit: Förmedlar hushållstjänster.