Snart slut på tillväxtgodiset

De flesta analytiker räknar med att Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) under årets första kvartal växte med mellan 3,5 och 4 procent. I så fall är det den högsta tillväxttakten sedan tredje kvartalet 2000.

Och eftersom inledningen av andra kvartalet varit nästan lika stark, så ligger Sverige synnerligen väl till vid en internationell jämförelse av ekonomisk tillväxt.

Orsakerna till den höga tillväxten hittills under året står att finna i ett överraskande starkt internationellt konjunkturlyft, lägre räntor, svag krona och hushåll som tordats låna och spendera trots en pressad arbetsmarknad. Men det mesta talar för att en hel del av dessa positiva faktorer nu är på väg att försvagas.

Den internationella konjunkturen toppar just nu. USA, Kina och Storbritannien är på väg att strama åt. Och att oljepriset stigit kraftigt dämpar också den internationella återhämtningstakten framöver.

Till Kina och USA har svensk export ökat med 28 respektive 12 procent i värde i början av det här året. En takt som inte kommer att kunna hållas framöver. Och då kommer den fortsatt svaga konjunkturen i EMU-blocket att märkas tydligare i svenska exportsiffror.

Den svenska kronan är också på väg att stärkas. De senaste veckorna har kronförstärkningen i huvudsak berott på att vårvinterns dollarförstärkning kommit av sig på grund av nya rekordunderskott i den amerikanska utrikeshandeln. Men nu är det dags för kronan att stärkas även på egna meriter.

Under våren överraskades de finansiella marknaderna av riksbankens snabba räntesänkningar samtidigt som det var stora, tillfälliga utflöden av kapital. AP-fondernas och PPM-fondernas utlandsplaceringar tillsammans med riksgäldens amorteringar på utlandsskulden gav ett utflöde på sammanlagt 42 miljarder under första kvartalet, enligt uppgifter från SEB.

Nu kommer det inga fler räntesänkningar och de rent finansiella kapitalutflödena blir mindre. Då kommer realekonomiska flöden att spela större roll och det stora handelsöverskottet kommer att driva på en fortsatt kronförstärkning.

Importen har också varit onaturligt liten i början av året, så här kommer det säkerligen en rekyl uppåt. Att oljepriset stigit ger också importen lite extra drag framöver. Ändå kommer Sverige att ståta med ett av de största handelsöverskotten bland OECD-länderna.

Samtidigt har den nästan genomgående negativa debatten kring de rekordlåga räntorna gjort de svenska hushållen mer pessimistiska. För trots räntesänkningar försämrades hushållens humör i maj, enligt en färsk mätning av konjunkturinstitutet. Och i april steg detaljhandelsförsäljningen mindre än väntat.

Riksbanken eldar dessutom på de negativa stämningarna ytterligare med sina återkommande och missriktade hot om att räntorna snart måste höjas.

Bättre då att peka på de positiva faktorerna, som att en fortsatt låg inflation egentligen inte ger utrymme för några räntehöjningar, att hushållens finanser är stabila och att stigande fastighetspriser ökar hushållens förmögenheter. Inte minst viktigt nu när arbetsmarknaden fortsätter att vara svag.

Den som eventuellt tvivlar på de positiva effekterna av räntesänkningarna kan ta sig en titt på den så kallade påbörjandekvoten för bostadsbyggande, alltså kvoten mellan antalet påbörjade bostäder och antalet beviljade bygglov.

Sedan slutet av 2000 har den här kvoten legat rekordlågt men har sedan riksbanken antog en mer aggressiv sänkningsstrategi stigit rejält. Så numera betar byggbolagen av sin bygglovsstock i raskt takt.

Fler positiva nyheter av det här slaget förtjänar att lyftas fram i den ekonomiska debatten. Annars kan vi se fram emot en rejäl dämpning av den ekonomiska aktiviteten redan efter sommaren.