Snart sänks skatten

Om två veckor träffas de politiska partierna för överläggningarom skatterna. Det råder plötsligt en sensationell samstämmighetom att olika skatter bör sänkas. Alla partier anser attinkomstskatten bör sänkas för låg- och medelinkomsttagare.Att vänsterpartiet och miljöpartiet också kan tänka sig attsänka kapitalskatten och förmögenhetsskatten kom som enfullständig överraskning för några veckor sedan. Därmed bör detråda full enighet även om detta.Troligen kommer också ganska snart en uppjustering avbrytpunkten för statlig skatt. Den andel av skattebetalarna somi dag ligger över brytpunkten är 18 procent. Enligt regeringenbör andelen minskas till 15 procent, vilket var avsikten i denstora skattereformen 1990.Förenklade skatteregler för småföretag är också något som allapartier säger sig sträva efter. Troligen betyder även detta ivissa fall lägre skatt. Om det ska bli något avdrag för hemnäratjänster, som de borgerliga kallar det, är ovisst. Någonsänkning av skatten för höginkomsttagare bör man nog inte räknamed inom överskådlig tid. Kanske utmynnar skatteförhandlingarnai att regeringen tillsätter en parlamentarisk utredning.

Växande budgetöverskott

Enligt budgetpropositionen uppstår med nuvarande regler ettbudgetöverskott på 3 procent, eller 60 miljarder kronor, år 2001(även i alternativet med lägre tillväxt), vilket är 20 miljarderöver regeringens mål. Socialdemokraterna har uppenbartambitionen att de offentliga utgifterna i framtiden ska öka ilångsammare takt än BNP. Därmed uppstår med åren ytterligareväxande utrymme för skattesänkningar. Om skattesänkningar ledertill ökning av tillväxt och sysselsättningen blir dessutombudgeteffekterna begränsade. Om tillväxten ökar med 10miljarder, 0,5 procent av BNP, förbättras budgeten troligen med7-8 miljarder.Viktigare än budgetutrymmet är egentligen hur lönebildningenfungerar. Om facket och arbetsgivarna inte lyckas komma framtill en modell som begränsar löneökningarna till högst omkring 3procent i framtiden måste regeringen fortsätta att driva enstram finanspolitik och hålla tillbaka konsumtionen. Då blir detinte möjligt att genomföra nämnvärda skattesänkningar.Utrymmet för skattesänkningar är alltså på olika sätt begränsat,och alla önskemål kan inte bli uppfyllda. Samtidigt bör manräkna med att utrymmet kan öka längre fram. Det kan därför blifråga om små sänkningar i början, men kanske signaler omframtida förändringar som redan i dag kan påverka företagsamhetoch viljan att utbilda sig.Även om partierna verkar eniga i flera skattefrågor finns skälatt varna för att motsättningar i detaljer, och kanske äventaktiskt spel, kan hindra en överenskommelse. Regeringen skrivertill exempel i budgetpropositionen att kapitalskattens nivå ochförmögenhetsskatten bör övervägas under mandatperioden, vilket voch mp tycks hålla med om. De borgerliga vill i stället helt tabort förmögenhetsskatten och slopa skatten på aktieutdelning(med hänvisning till att utdelningen redan är beskattad somvinst i företaget).En generell sänkning av kapitalskatten, från 30 till exempelvis20 procent, är i princip självfinansierande eftersom ävenavdragsrätten måste förändras. Hushållens avdrag förränteutgifter är ungefär lika stora som deras skatt påränteinkomster och utdelningar. När skattereformen genomfördesvar avdragen något större, i dag är i stället, till följd avökade förmögenheter, den inbetalade skatten ett par miljarderstörre.

Principen om symmetri

Avdragsrätten måste ändras enligt principen om symmetri,eftersom det annars skulle kunna bli möjligt att låna tillaktieköp och göra arbitragevinster. Enligt samma princip måsteockså reavinstskatten sänkas lika mycket som kapitalskatten.Om man enbart avskaffar utdelningsskatten, som de borgerligaföreslår, blir kostnaderna i budgeten större eftersomavdragsrätten består. Därtill kan aktieägarna få en extravinstgenom att börskurserna stiger. Aktiesparande görs mera gynnsamti förhållande till annat sparande, vilket gör det lättare förföretagen att skaffa nytt kapital. Troligen kommer också detutländska aktieägandet att minska när svenska placerare driverupp kursen. Anledningen till att regeringen samt v och mp vill sänkakapitalskatten är förstås risken att privat kapital lämnarlandet. Inom EU finns förslag att man ska hindra skattefriaplaceringar antingen genom en källskatt på 20 procent (enbartför utländska medborgare) eller att man ska harapporteringsplikt till placerarens hemland. Men beslut om dettakräver enhällighet och har därför små chanser att gå igenom.Dessutom återstår ändå Schweiz och kanalöarna som skatteparadisi Europa.

Det har ibland sagts att införandet av en 20-procentigkapitalskatt inom EU är ett skäl för Sverige att också sänkaskatten till denna nivå. I själva verket är ju tvärtom avsiktenmed EU-skatten att hindra kapitalflykt. Om det inte blir någranya regler inom EU blir det bara desto mera bråttom att sänkaden svenska kapitalskatten.På sätt och vis är den svenska kapitalskatten på 30 procentinternationellt sett låg. I de flesta andra länder läggskapitalinkomster ovanpå förvärvsinkomsten med fullmarginaleffekt. I Tyskland är därför kapitalskatten förhöginkomsttagare över 50 procent. Dock medges i princip avdragför företagets bolagsskatt. Dessutom får man dra av 12.000D-mark i kapitalinkomst (vilket motsvarar ett kapital på över enmiljon svenska kronor). Reavinster för privatpersoner är ihuvudsak skattefria.Men det avgörande för Sverige är alltså inte kapitalskatten iandra länder, utan bristen på rapportering. I Sverige tillkommerdessutom förmögenhetsskatten, som blivit mer kännbar vid låginflation och därmed låg ränta (för kapitalskatten är dettvärtom, dess effekt stiger med inflationen).Förmögenhetsskatten är dessutom principvidrig, eftersom denbeskattar miljonärer men inte miljardärer. Det gör den extrasvår att försvara.

BILDTEXT: Växande budgetöverskott under de kommande åren gör attskattebetalarna kan få tillbaka en del.