Snårig skogsvärdering
Skog borde vara en enkel tillgång att värdera. Den står där i 70 år om inte någon storm blåser omkull den. Men med de nya redovisningsreglerna har även skogen blivit svår att sätta ett pris på.
Enligt reglerna ska skogen redovisas till verkligt värde. Stora Kopparberg hade i slutet av 1970-talet sin skog redovisad till 80 miljoner kronor. Enligt dagens redovisning hade den varit värd närmare 6 miljarder. Sedan gäller det att få jämförbarhet mellan hur den värderats till verkligt värde hos de andra skogsbolagen.
Exempelvis Holmen anser att det verkliga värdet på dess skog är 8,5 miljarder kronor. Men hade Holmen värderat sin skog på samma sätt som SCA, Stora Enso/Bergvik eller Sveaskog hade den varit värd 14 miljarder kronor i dag.
Fredric Ericsson, tidigare skogsanalytiker på Matteus Fondkommission, har nyligen presenterat en uppsats om värdering av skog för kandidatexamen i redovisning vid Stockholms universitet.
– Dagens redovisning innebär mer och mer subjektiv värdering med olika antaganden om hur framtiden ska utveckla sig. Just därför ville jag studera skog som har stabila kassaflöden och som borde vara enkel att värdera. Men det visade sig att det fanns många olika åsikter om vad skogen är värd, säger han.
Fredric Ericsson anser att bolagen gärna får ha olika åsikter om hur de ska värdera sin skog. Men då måste de åtminstone redovisa dessa disparata åsikter eller förklara hur de räknat.
Han anser att Holmen redogör på ett bra sätt för hur den kommit fram till att dess skog är värd 8,5 miljarder kronor och varför den valt att använda en EBITDA-multipel om 15. Sämst på att lämna information är Bergvik, som ägs till 43 procent av Stora Enso, 12 procent Länsförsäkringar och till 5 procent av Korsnäs.
Det största problemet är att skogsbolagen kan ha blandat ihop kassaflöden före och efter skatt och även avkastningskrav före och efter skatt. Holmen är det bolag som mest konsekvent räknat på kassaflöden och avkastningskrav före och efter skatt. Men även Holmen skulle enligt Fredric Ericsson kunna vara tydligare.
– De skulle kunna precisera tillväxten i kassaflödet för att motivera olika värden. Samtliga bolag borde också förklara varför ett kassaflöde ökar eller minskar. Beror det på att virkespriserna fluktuerar eller beror det på uttaget av virke?
Fredric Ericsson beräknar att det kan slå cirka 10 procent upp eller ner på skogsvärdena. Det låter inte mycket men eftersom det rör sig om miljardtillgångar blir det stora belopp i pengar.
-?Om de lämnade information om hur de kalkylerat värdena skulle de flesta själva kunna räkna ut hur de har motiverat sin värdering. Men den informationen är inte tillgänglig. Bergvik anser att virkespriser ska upp mycket men de kan inte precisera med vilken årlig tillväxttakt.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.