Snålheten bedrar visheten

Chockvågorna går höga på finansmarknaden och börsen. Den ekonomiska kriminaliteten växer och blir allt mer komplex.

Justitieminister Beatrice Ask och finansmarknadsminister Mats Odell brukar heller aldrig vara sena med att utlova hårdare tag och mer resurser för att komma till rätta med problemen.

Men trots ett överskott i statsbudgeten i mångmiljardklassen snålar regeringen med anslagen till Finansinspektionen (FI) och Ekobrottsmyndigheten (EBM) inför 2009.

När statsbudgeten presenterades på måndagen stod det klart att ingen av myndigheterna får anslag i nivå med de egna önskemålen.

När FI och EBM lade fram sina budgetunderlag till regeringen i februari begärde båda myndigheterna höjningar av anslagen.

EBM begärde 406 miljoner kronor men får nöja sig med 396 miljoner, en ökning med 24 miljoner från i år.

FI begärde 244 miljoner kronor men får nöja sig med 228 miljoner, en ökning med 14,4 miljoner från i år. (Mats Odells löften om 25 extramiljoner till FI, som kablades ut för en dryg vecka sedan, visade sig alltså inte stämma.)

Vid en snabb anblick kan det tyckas att FI och EBM trots allt får höjningar nästan i nivå med önskemålen. Så varför klaga?

Ett skäl kan vara de oroande uppgifterna om tillståndet på de båda myndigheterna. Under flera års tid har de fått knapra på ramarna samtidigt som pr-vinkeln varit att allt hela tiden blivit mycket bättre.

Sanningen är istället att arbetsbelastningen är minst sagt hög och riskerar att gå ut över kvaliteten på myndigheternas uppdrag.

Finansinspektionen har åderlåtits på kompetens genom att privata aktörer på finansmarknaden kunnat erbjuda betydligt högre löner.

Läget är så allvarligt att FI särskilt begärt kompensation för att höja löneläget på vissa nyckelposter.

Att det handlar om en slimmad myndighet framgår bland annat av FI:s egen beskrivning av verksamheten: “Inom vissa områden skulle FI idag ha svårigheter att parallellt driva två eller flera komplicerade ärenden.”

Ekobrottsmyndigheten brottas samtidigt med åklagarbrist och knappa utredningsresurser vilket gjort att komplexa förundersökningar kan ta många år att slutföra. Det är givetvis inte nöjaktigt varken för den som vill beivra brott eller för de personer som måste leva med misstankestämpeln i väntan på åtalsbeslut.

Trots detta har alltså Beatrice Ask och Mats Odell gått på en snållinje i budgetförhandlingarna. Det tydliga beskedet till FI och EBM är att de inte prioriteras särskilt högt.

Att det finns pengar till myndigheter som regeringen verkligen vill satsa på är samtidigt mycket tydligt.

Signalspaningsmyndigheten Försvarets radioanstalt (FRA) har en större budget än FI och EBM tillsammans och den växer kraftigt just nu.

Under 2009 får FRA 644 miljoner kronor att spendera, en höjning med drygt 14 procent jämfört med i år. Det kan jämföras med höjningarna för FI och EBM som ligger på drygt 6 procent.

När det kommer till kritan visar det sig alltså att försvarsminister Sten “Tomhylsan” Tolgfors är den som verkligen skjuter skarpt. Åtminstone i jämförelse med regeringskollegorna Ask och Odell.