Snabba ryck

Sedan Sören Mellstig för snart ett och ett halvt år sedan efterträdde Mikael Lilius som vd har medicinteknikföretaget Gambro genomgått flera viktiga förändringar. Den viktigaste är kanske att bolaget nu äntligen har bytt strategi från att köpa kliniker till att i stället försöka växa av egen kraft. Dessutom gör ledningen ett seriöst försök att öka tillväxten och lyfta lönsamheten till konkurrenternas nivå. Strategibytet har lyckats medan ambitionerna att stärka lönsamheten ännu inte krönts med framgång.

En annan viktig del av förvandlingsnumret verkar vara att göra Gambro mer produktinriktat. Bolaget ska i större utsträckning än tidigare prioritera dialysprodukter och blodkomponentprodukter framför vården.

För den uppgiften är Sören Mellstig rätt man. Han har tidigare varit framgångsrik chef för affärsområdet som tillverkar dialysprodukter, Gambro Renal Products, och har även arbetat som finanschef i koncernen. Dessutom har han varit med och drivit fram utvecklingen på blodkomponentsidan.

Marknaden fortfarande skeptisk

Men även om Sören Mellstig har uträttat mycket och Gambro ser bättre ut än på länge, så återstår fortfarande mycket att göra. Framför allt måste bolaget återfå aktiemarknadens förtroende. Om man lyssnar till de analytiker som följer Gambro, får man intrycket att bolaget är på god väg att lyckas med det. Mot detta talar att aktiekursen inte har stigit sedan vd-skiftet. Dessutom handlas aktien till samma kurs som för fem år sedan. Hittills i år har Gambroaktien visserligen “bara” backat med ett par procent, samtidigt som kurserna på börsen som helhet sjunkit med nästan 20 procent. Det låter ju bra, men är inte mycket att yvas över med tanke på att medicinteknikindex, där Gambro ingår, samtidigt gått upp 16 procent.

Ska Gambros aktie lyfta måste Mellstig främst höja lönsamheten i koncernen. Utan ett lönsamhetslyft finns det väl också en risk att tålamodet tryter hos bolagets huvudägare Investor.

Men trots en undermålig kursutveckling är Gambro fortfarande Stockholmsbörsens 28:e största bolag med ett börsvärde på 23 miljarder kronor. Det gör Gambro till Sveriges största medicinteknikföretag före Nobel Biocare och Getinge.

Gambro är i huvudsak inriktat på dialys. Vid dialys renas blodet på konstgjord väg hos personer som inte har fungerande njurar. En behandling tar 4-5 timmar för de flesta patienter och de måste besöka en klinik tre gånger i veckan.

Minsta området mest intressant

Störst av de tre affärsområdena är således vårdkedjan Gambro Healthcare som ger dialysvård till cirka 50 000 patienter i 670 kliniker, främst i USA. Näst störst är Gambro Renal Products som tillverkar dialysmaskiner, filter, slangar och dialyskoncentrat.

Det minsta och kanske mest intressanta affärsområdet är Gambro BCT, blodbanksteknologi, som tillverkar produkter för donation, separation och behandling av blodkomponenter. På detta område är Gambro världsledande.

Och Gambros ambition är att växa sig ännu starkare inom det snabbväxande och lönsamma området blod. Därför har man ökat tempot inom produktutveckling, köpt företag och slutit strategiskt viktiga avtal.

Cancersjuka ny kundgrupp

Blodområdet är rätt område att ta itu med för Sören Mellstig om han ska höja Gambros lönsamhet. Marknaden för blodprodukter väntas nämligen växa mycket snabbt samtidigt som det är en bransch med bra marginaler.

Ett annat exempel på att det nu börjar hända saker i Gambro är ett nyligen presenterat samarbete med det amerikanska bioteknikbolaget Dendreon, som utvecklat ett medel för behandling av prostatacancer. Avtalet är dubbelt intressant för Gambro och tillhör det mest spännande som hänt bolaget de senaste åren. Dels får Gambro chansen att bredda verksamheten till en helt ny kundgrupp, cancersjuka. Dels betyder fler patienter att det stora och olönsamma kliniknät som Sören Mellstigs företrädare Mikael Lilius köpte för dyra pengar i USA kan utnyttjas på ett effektivare sätt.

Gambros roll i samarbetet är att med hjälp av egna produkter och sina egna kliniker samla in stamceller från patienter med prostatacancer. Cellerna behandlas sedan med Dendreons vaccin innan de placeras tillbaka på patienten.

En annan glädjande nyhet är att Sören Mellstig verkar vara på väg att få fart på tillväxten i bolaget. Enligt niomånadersrapporten ökade tillväxten med 21 procent jämfört med motsvarande period i fjol, justerat för valutaförändringar växte bolaget med 9 procent. Samtidigt redovisar Gambro nu ett positivt kassaflöde. Däremot verkar det dröja innan ledningen orkar lyfta lönsamheten till en acceptabel nivå.

Trots ljusglimtarna finns det fortfarande många saker som oroar Gambros aktieägare.

Det största orosmolnet just nu är det editionsföreläggande (Subpoena) från det amerikanska justitiedepartementet som delgavs Gambros amerikanska dotterbolag (Gambro Healthcare US) i somras. Föreläggandet tyder på att det finns en misstanke om att brott har begåtts och myndigheten har krävt information om affärsverksamheten. Gambros förmodan är att undersökningen rör faktureringen till det amerikanska sjukförsäkringssystemet Medicare samt samarbete med läkare och tillverkare av läkemedel.

Även om ledningen försöker övertyga om att det kommer att lösa sig så är de läkemedelsanalytiker Affärsvärlden pratat med ytterst oroade över situationen. Innan det står klart hur mycket Gambro kan tvingas betala kommer föreläggandet att tynga Gambroaktien. En expert inom läkemedelsindustrin säger till Affärsvärlden att “det är uppenbart att det finns en misstanke om brott. Men innan vi i detalj vet vad rör sig om är det omöjligt att avgöra omfattningen och konsekvenserna”.

Miss som kostade 900 miljoner

Aktiemarknaden minns också den dyra uppgörelse som de amerikanska myndigheterna i somras tvingade Gambro till, sedan dokumentationen av laboratorietjänster visat sig vara bristfällig. Missen kostade 900 miljoner kronor. Nu har Gambro dock installerat ett nytt system som ska minska risken för en ny, liknande fadäs.

Dialysmarknaden växer och för Gambros del är den inte särskilt konjunkturkänslig. Patienterna får den vård de behöver, oavsett vilket ekonomiskt klimat som råder. Däremot påverkas lönsamheten i hög utsträckning av i vilken omfattning och på vilket sätt som skattepengarna inom vården används. Bidragssystemets utformning i USA är alltså en avgörande parameter för lönsamheten i branschen. Prognosen för nästa år är att bidragen ökar med ett par procent, vilket väntas stimulera Gambros dialysvård.

Dessutom är Gambro beroende av andra omständigheter som är svåra för bolaget att påverka och som därmed gäckar lönsamheten och skapar svängningar i aktiekursen. En sådan omständighet är priset på det amerikanska bioteknikföretaget Amgens dialyspreparat Epogen, vilket Gambro på grund av bidragssystemet är tvunget att använda i dialysvården i USA. Årets prishöjning på Epogen drabbar dock inte Gambro som har ett avtal med Amgen som löper till årets slut. En prishöjning på en procent ökar annars Gambros kostnad med drygt 20 miljoner kronor. Nu planerar Amgen att ersätta Epogen med ett annat preparat, Aranesp. Det är inte klart vilken prisstrategi Amgen har för detta medel. Amgens prissättning kommer alltså att fortsätta att skapa osäkerhet kring Gambros lönsamhet.

Huvudkontoret ligger fel

Ett annat problem som blir alltmer uppenbart i Gambro är att huvudkontoret ligger på fel plats. Nu sitter företagsledningen i Stockholm medan den största delen av intäkterna – och också problemen – kommer från USA.

Samtidigt som Gambro genomgår stora förändringar med uppenbara lönsamhetsproblem har Gambros två huvudkonkurrenter, amerikanska Baxter och tyska Fresenius, presenterat relativt starka rapporter i höst. Men Baxter kommer antagligen att få betala dyrt för de dödsfall som drabbat patienter som använt bolagets filter vid dialys. Hur omfattande kostnaden blir och vilka effekter händelserna får på bolagets försäljning är ännu omöjligt att säga. Osäkerheten kring bolaget är dock gigantisk, vilket förmodligen kommer att gynna båda Fresenius och Gambro. I niomånadersrapporten spår Baxter trots dialystragedin en försäljningsökning på 15 till 17 procent i kombination med en tvåsiffrig vinsttillväxt nästa år.

Fresenius redovisade samtidigt en omsättningsökning på 15 procent till 3,59 miljarder dollar under årets nio första månader. Rörelseresultatet ökade med 4 procent till 485 miljoner dollar. För nästa år tror bolaget på en tillväxt på 5-9 procent och ett förbättrat nettoresultat.

Det är en klass bättre än Gambro som går med förlust i år. Men kan Gambro bara öka lönsamheten i klinikerna och samtidigt återerövra de marknadsandelar som Fresenius tagit på dialysprodukter kan nästa år bli Gambros. I synnerhet om Mellstig fortsätter sin friska satsning inom blodkomponenter.