Smartare än en analytiker

“Warren Buffett in a box”, så var visionen för kapitalförvaltaren FIM, med rötterna i Finland, när man tog beslutet att starta Nordens första renodlade fond baserad på artificiell intelligens (ai).

– Vi hade närt tanken länge, det kändes närmast som ett tjänstefel att inte utforska detta, säger Johan Wahlman, vd för FIM i Sverige.

Fonden, FIM Artificial Intelligence, tillämpa­r maskininlärning och så kallad deep learning, där datorer genom algoritmer lär sig tolka och förstå data på egen hand. FIM samarbetar med den tyska kapitalförvaltaren Acatis, som har byggt upp en databas bestående av 50 000 aktier med finansiella data från 1986. Utifrån databasen har man valt ut 4 000 bolag med tillräckligt marknadsvärde (över 1 miljard euro) och likviditet. Maskinen går igenom cirka 700 olika finansiella faktorer per bolag, till exempel p/e-tal och omsättningstillväxt, och sätter sedan ihop en riskavvägd portfölj på 50 bolag. Omallokering sker en gång per halvår och senaste gången, i juni, bytte datorn ut 70 procent av innehavet.

– Det tar maskinen några dagar att gå igenom 4 000 bolags finansiella data, det kan jämföras med en duktig analytiker som kanske hinner ta sig igenom 2 000 bolag under hela sin karriär, säger Johan Wahlman.

Fonden lanserades i slutet av 2017 och målsättningen är att på fem års sikt överträffa MSCI World index avkastning med 3 procent årligen. Hittills har dock datorversionen av ”Warren Buffett” varit en aning trögstartad, avkastningen ligger i år 4 procent under MSCI World index.

Johan Wahlman är noga med att påpeka att det långt ifrån är en slutversion av fondförvaltning baserad på artificiell intelligens. Processen kan bli effektivare, i dag finns flera arbetskraftskrävande moment, framför allt i att ”tvätta” indata. Modellen kan också vidgas på olika sätt. Till exempel tas i dag inte in underliggande data som makrostatistik eller nyheter om bolagen.

– Det här kommer att utvecklas, ett exempel kan vara att få in nyanserna i hur en vd uttrycker sig i årsredovisningens vd-ord eller i en presentation, säger Johan Wahlman.

Men om ai-baserade fonder fortfarande befinner sig i sin linda i Norden har utvecklingen kommit betydligt längre i New York och London. Enligt en undersökning använder drygt hälften av hedgefonderna i USA artificiell intelligens i någon form i investeringsprocessen. Flera av de största, högst avkastande och snabbast växande hedgefonderna baseras helt eller delvis på artificiell intelligens och maskininlärning. Exempel på fonder är Renaissance Technologies, Man Group och Two Sigma, där modellerna inte bara hanterar finansiell information från bolagen och handelsrelaterade data, utan också mer underliggande information, till exempel trender i efterfrågan på de analyserade bolagens marknader.

Two Sigmas sammanlagda fondvärde är över 50 miljarder dollar och det förvaltade kapitalet har ökat kraftigt de senaste åren. Kunderna är huvudsakligen institutioner och bolaget har i dag runt 1 500 anställda, majoriteten inom yrken som matematiker, programmerare, systemutvecklare och data­vetenskapspecialister. En av Two Sigmas grundare, John Siegel, förklarar i en debattartikel i Wall Street Journal fondens investeringsfilosofi: ”Det mest effektiva sättet att hantera svåra problem, som att prognostisera tillgångspriser eller optimera portföljer, är enligt min mening detsamma som för alla andra ovanligt komplicerade utmaningar: Använd vetenskapliga metoder (…) tillgången till stora datamängder och spetsteknologi förstärker bara kraften i ett vetenskapligt förhållningssätt.” Siegel menar att man på så sätt undviker skadlig kognitiv och känslomässig bias i samband med investeringsbeslut.

Artificiell intelligens påverkar också allt fler delar inom kapitalförvaltning. Fondbolaget Arabesque – med kontor i London, Singapore och Frankfurt – har utvecklat en teknologisk plattform, S-Ray, som med hjälp av big data och maskininlärning utvärderar 7 000 av världens största börsnoterade bolag ur ett hållbarhetsperspektiv (ESG-faktorer). Datan används i den egna förvaltningen men säljs också externt, bland andra använder Första AP-fonden tjänsten. S-Ray processar ungefär 150 miljoner datapunkter dagligen, bland annat 50 000 nyhetskällor på drygt 20 olika språk.

– Det gör att vi tidigt får signaler när något är på väg att hända, vi har bland annat kunnat undvika stora skandaler som Volkswagens utsläppsfusk, Facebook och Toshiba, säger Maria Mähl, partner på Arabesque, till Affärsvärlden.

Arabesques största fond Systematic – som överträffat sitt jämförelseindex (MSCI AC World Index) med cirka 10 procent sedan start 2014 och är tillgänglig för svenska småsparare – använder S-Ray i ett första steg i investeringsprocessen. Maria Mähl säger att bortsorteringen av aktier som inte klarar hållbarhetskraven är värdedrivande, eftersom bolag med hög ranking på mätbara hållbarhetsfaktorer också presterar bättre börsvärdesmässigt. I ett nästa steg görs, också genom maskininlärning, en fundamental finansiell analys av de bolag som klarar hållbarhetstestet för att välja ut de 100 aktier som ska ge bäst riskbalanserad avkastning.

– Arabesques Systematic har en portfölj­optimeringsmetod där 1 600 signaler per aktie och marknadens momentum analyseras för att bestämma aktiens styrka.

Systematic har också en cashallokeringsmekanism, som gör att fonden kan gå upp och ned i andel likvida medel utifrån hur datorn tolkar signaler om allmänna trender på aktiemarknaden. I takt med att oron på aktiemarknaden under hösten har ökat, har andelen likvida medel i fonden stigit från 5 procent till drygt 35 procent.

Nästa år lanserar Arabesque en ny artificiell intelligens-motor och Maria Mähl säger att det långsiktiga målet är att nå så långt som möjligt inom artificiell generell intelligens.

– Generell ai är vad många människor tänker på när man säger ”artificiell intelligens”, det vill säga datorer som närmar sig mänsklig form av intelligens.

Hur står sig då ai-baserade fonder hittills prestationsmässigt i jämförelse med den mänskligt styrda varianten? Frågan är av flera skäl svår att besvara. Utbudet av renodlade ai-fonder är fortfarande begränsat och de fonder som finns har i flera fall kort historik. Dessutom redovisas heller inte avkastningen offentligt hos flera av de större amerikanska hedgefonder som tillämpar ai-förvaltning.

Det enda tillgängliga indexet för ai-fonder är Eurekahedges globala AI Hedge Fund Index, som består av 14 fonder. I år har ai-fonderna inte rosat marknaden. Fram till och med november 2018 har Eurekahedges ai-index backat sju av elva månader och totalavkastningen mellan januari och november ligger på minus 5,07 procent. Men sedan start i januari 2011 har ai-index stigit med 93 ­procent medan det breda hedgefondindexet (drygt 2 600 fonder) under samma period endast har avkastat 37 procent. Köper man den lätt haltande jämförelsen är slutsatsen given: Maskin är smartare än människa.

Ai lönar sig

Grundarna till Two Sigma, en av fonderna som kommit längst inom artificiell intelligens och big data, har blivit rikligt belönade för sin strategi. John Overdeck, matematiker och statistiker från Stanford University, och David Siegel, filosofie doktor i datavetenskap från MIT, är enligt Forbes goda för 5,5 miljarder dollar vardera och hamnade 2018 på delad 118:e plats på Forbes lista över USA:s 400 rikaste.