Slutet nära för fria pensionsvalet

Vi ska inte ha skurkar som skor sig på våra pensionärer, de ska bort och det kommer vi att tillgodose med det här systemet”. Det var Pensionsgruppens ordförande, socialminister Annika Strandhälls (S) tydliga budskap på en presskonferens i slutet av juni förra sommaren.

Till höger om sig på scenen hade hon Pensionsmyndighetens avgående chefsjurist Mikael Westberg som fått i uppdrag att utreda en större reformering av Premiepensionssystemet – den del av det allmänna pensionssystemet som placeras i fonder.

Till vänster om Annika Strandhäll stod finansmarknadsminister Per Bolund (MP):

– Det är uppenbart att vi behöver göra något för att rätta till de problem som varit, och det ganska snabbt, fyllde han i.

Vad Per Bolund menade med de problem som varit rådde det inga tvivel om: Allra-skandalen som enligt Pensionsmyndighetens beräkningar kostat pensionsspararna en miljard kronor och det som i affärspressen döpts till ”Falcon Funds-härvan”.

Många i fondbranschen höll också med om att reglerna för Premiepensionssystemet måste skärpas. Men politikernas regeliver har också skördat offer – sidoskador för att använda militär terminologi – och nu växer kritiken från branschen.

– Vi ser en omstöpning av hela fondmarknaden på grund av några få bolag som myndigheterna hade kunnat stoppa om inte myndighetsutövningen fallerat, säger Joacim Olsson, vd för Aktiespararna.

Den första, stora förändringen, som infördes strax efter presskonferensen förra sommaren, var införande av det så kallade 29-punktsprogrammet, ett program som fortfarande pågår. Seriösa fondbolag applåderade det faktum att bland annat telefonförsäljning förbjöds – exempelvis krävs nu ett egenhändigt undertecknande vid fondbyte.

Samtidigt infördes kvantitativa restriktioner: varje enskild fond måste vara minst tre år för att få finnas kvar och varje fond måste ha minst 500 miljoner kronor utanför den statliga premiepensionen.

Syftet med restriktionerna är att bara seriösa fondbolag ska få vara kvar på Premiepensionens fondtorg. 500-miljonersregeln ska rensa ut de renodlade PPM-fonderna.

– När branschen inte är hel och ren och vi (Pensionsmyndigheten reds anm) inte kan välja vilka som ska finnas på Fondtorget, då är 500 miljoner en kvalitetsindikator. Om man inte ens har attraherat 500 miljoner kronor där ute i verkligheten – om ingen därute vill köpa den – varför ska fondtorget göra det? säger Erik Fransson, chef för Pensionsmyndighetens fondtorg.

Men reglerna har nu slagit mot fondförvaltare som få skulle klassa som oseriösa.

– Vi har en fond som heter Nordea Nya tillväxtmarknader. Den levde inte upp till 500-miljonerskravet, förklarar Maria Rengefors, fondchef i Nordea.

När Nordea Nya tillväxtmarknader skulle bli utkastad från Pensionsmyndighetens fondtorg föreslog bankens fondbolag att pensionskapitalet skulle flyttas över till en annan Nordea-fond – Globala tillväxtmarknader. Men Pensionsmyndigheten sa nej.

– De tyckte att fondernas placeringsinriktningar skilde sig för mycket åt. Följden blev att de som valt vår fond istället hamnar i AP7 Såfa – en globalfond som skiljer sig ännu mer från Nordea Nya tillväxtmarknader, säger Maria Rengefors.

Erik Fransson försvarar Pensionsmyndigheten agerande.

– Vi måste behandla alla lika. 500-miljonersregeln finns för att göra det säkrare för spararna.

Även Skagen Fonder, med tjugofem års erfarenhet av aktiv fondförvaltning, drabbas av 500-miljonersregeln.

– En fond ligger på gränsen och när det gäller den har vi valt att inte återansöka, förklarar Per Wennberg, vd för Skagen Fonder i Sverige.

Spiltan Fonder, som sedan starten 2002 överträffat index med samtliga sina aktivt förvaltade fonder, har i sin tur träffats av treårsregeln. För en vecka sedan meddelade fondbolaget att Spiltan Globalfond Investmentbolag blir tre år först i oktober i år och att Pensionsmyndigheten därför kommer att avregistrera fonden: Andelsägare i fonden har i dag fått ett brev från Pensionsmyndigheten om att deras andelar kommer att säljas den 10 september och bli överflyttade till 7e AP-fondens Såfa, skriver fondbolaget i ett pressmeddelande.

– Vårt förslag var att sätta köpstopp för fonden till och med oktober, säger fondbolagets ordförande och en av grundarna Per H. Börjesson.

Men det gick inte myndigheten med på. Därför ska andelar om 500 miljoner, vilket motsvarade 25 procent av fondens kapital, säljas och flyttas över till AP7 Såfa där sparare som inte själva gör ett fondval hamnar.

– Det är ju bara några veckor kvar… Det känns så onödigt. Om spararna hittar tillbaka till oss så blir det fyra transaktioner som kostar pengar. Först ska vi sälja andelar, sedan ska AP7 köpa, sedan ska AP7 sälja och slutligen ska vi köpa, säger Spiltan Fonders vd Erik Brändström som också är en av grundarna.

– Spararna som aktivt valt oss blir upprörda och undrar varför myndigheterna ska klampa in i deras val.

Aktiespararnas vd Joacim Olsson hävdar att de kvantitativa kriterierna som skulle göra att skumraskaktörerna inte fick tillträde till Premiepensionssystemet har slagit fel.

– De har satts så att de också drabbar en mängd mindre, innovativa fondbolag.

Olsson har kunnat följa utvecklingen på nära håll. Aktiespararna hade ett fondbolag, Aktieinvest Fonder AB, som såldes till Cicero i november förra året. Det rörde sig om cirka tre miljarder fördelade på indexfonden Aktiespararna Topp Sverige som funnits sedan 1999 och indexfonden Aktiespararna Direktavkastning som lanserades 2016. Den ena fonden riskerade att träffas av 500-miljonersregeln och den andra av treårsegeln.

– Vi gjorde bedömningen att riskerna med anledning av de nya regleringarna var för stora och därför valde vi att sälja, säger Joacim Olsson.

I Aktiespararnas styrelse sitter också Erik Lidén. Han drev för inte så länge sedan fondbolaget Insiderfonder med, som mest, nio fonder.

– Nästan hela kapitalet kom från PPM så jag jobbade merparten av förra året för att hitta bolag som vi kunde köpa upp för att lösa 500-miljonersproblematiken på det sättet.

Under sensommaren förra året stod det klart att det inte skulle lyckas. Erik Lidén valde då att sälja. Samtliga fem fonder, varav fyra fanns inom PPM, slogs samman med en globalfond förvaltad av East Capital.

– Flera regeländringar – som förbudet mot telefonförsäljning – är jättebra. Men de här kvantitativa förändringarna är genomkorkade. Har du inte 500 miljoner kronor utanför systemet så är du guilty by association – du har en produkt som du lurat på PPM-spararna.

Det så kallade 29-punktsprogrammet har alltså redan satt ett djupt avtryck i fondbranschen – och detta utan att det ens är fullt genomfört. Programmet med de nya reglerna innebär att fonderna får ansöka om medlemskap i Pensionsmyndighetens fondtorg på nytt. Processen väntas leda till att antalet fonder minskar från drygt 800 till drygt 500. Men hittills har bara cirka 160 fonder godkänts, ett 60-tal har fått avslag eller avskrivits och flera hundra ansökningar återstår för myndigheten att gå igenom.

Samtidigt ska Pensionsmyndighetens avgående chefsjurist Mikael Westberg, som fått i uppdrag att utreda steg två i reformeringen av Premiepensionssystemet, presentera sin utredning senast den 1 november 2019. Ambitionen är att steg två – ett upphandlat fondtorg – ska vara på plats redan under 2020.

Risken är alltså att Pensionsmyndigheten inte ens hinner gå igenom alla ansökningar som är en följd av steg ett innan steg två – det upphandlade fondtorget – ska genomföras.

– Vi har inte sagt att de 29 punkterna ska utvärderas först och att vi sedan ska överväga om vi ska gå vidare med ett upphandlat Fondtorg. Utan vi är överens om att de 29 punkterna införs och att nästa steg är ett upphandlat fondtorg. Detaljerna kring utformningen, och hur övergången från 29-punktssystemet till det upphandlade fondtorget ska se ut, ska utredningen presentera, säger Fredrik Lundh Sammeli (S), ordförande i justitieutskottet och medlem i Pensionsgruppen.

Men ett upphandlat fondtorg är det sista fondbolagsbranschen vill se. Fredrik Nordström, vd på Fondbolagens förening, är en av kritikerna tillika en av de tillfrågade experterna i utredningen.

– Alla detaljer är inte kända eftersom utredningen inte är presenterad, men eftersom den är hårt styrd kan vi gissa oss till en del. Exempelvis att vinnarna blir stora fonder som följer index. Det kommer antagligen att vara utländska indexförvaltare som Blackrock och Vanguard. De svenska storbankerna är väldigt små i jämförelse med de stora, globala aktörerna.

Fredrik Nordström tror att mycket fokus kommer att ligga på pris, det vill säga fondavgiften.

– Det missgynnar duktiga, aktiva förvaltare. Några som är väldigt aktiva begränsar till och med kapitalintaget, och om avgifterna blir för låga blir det helt enkelt inte lönsamt att bedriva verksamhet inom premiepensionssystemet.

Göran Espelund, ordförande i Lannebo fonder som bedriver aktiv förvaltning, varnar också för ett upphandlat system.

– Säg att du investerat i en aktivt förvaltad fond som har en svacka och myndigheten får för sig att byta ut den. Då kommer man att kliva ur fonden på botten fastän det egentligen är då man borde kliva in i den. Den typen av effekter får man i ett upphandlat system.

Ett annat problem som såväl Espelund som Fredrik Nordström förutspår är stora kapitalflöden i samband med att fonderna handlas upp.

– Som jag ser det måste myndigheten bestämma sig för en upphandlingsperiod på kanske tre, fem eller sju år. Det innebär att en fond som är inne i systemet riskerar att kickas ut vid en ny upphandling och ersättas av någon som presterat bättre. Plötsligt kanske en fond förlorar hälften av det förvaltade kapitalet, och det drabbar fondens kvarvarande andelsägare, säger Nordström.

Stora momentana kapitalflyttar blir särskilt svåra att hantera för aktiva förvaltare som sitter med mindre likvida innehav.

– Det innebär i praktiken att det framför allt är index- och indexnära förvaltare som har möjlighet att hantera stora kapitalbelopp när stocken flyttas efter en upphandling, säger Fredrik Nordström.

Oavsett vilken typ av fondbolag som ett system med hård prispress och periodvis stora kapitalflöden skulle gynna, står det klart att många fonder som nu befinner sig i systemet kommer att kastas ut.

En konsekvens av dessa åtgärder är att antalet fonder kommer minska avsevärt, skriver Pensionsgruppen i pressmeddelandet från juni förra året.

Och då blir frågan: Hur många – och vilka – får vara kvar? Vad blir upphandlingskriterierna för den myndighet som ska ansvara för premiepensionen?

Enligt Erik Fransson, chef för Pensionsmyndighetens fondtorg, kommer urvalskriterierna att kunna sammanfattas med kvalitet och pris. I kvalitet ryms såväl historisk avkastning som analys av människorna bakom fonden, människor, fondens organisation, processer, hur de tar sina investeringsbeslut, med mera.

Men Fredrik Nordström tycker att Pensionsmyndigheten resonerar naivt.

– Det är naivt att tro att en myndighet på ett rättssäkert sätt ska sitta och göra subjektiva bedömningar av personer och förvaltningsteam för att avgöra vem som kommer ha bäst avkastning de kommande tre, fem eller tio åren.

Ett fondbolag som har en av de mest populära fonderna i premiepensionssystemet är Didner & Gerge. Fonden som placerar sig på fondtorgets topplista är Didner & Gerge Aktiefond, en Sverigefond där premiepensionsspararna sitter på 58 procent av den totala fondförmögenheten om totalt 37,9 miljarder kronor.

Fondbolaget är en respekterad aktiv förvaltare, men om Pensionsmyndigheten exempelvis skulle gå tillbaka och mäta avkastningen för favoritfonden de tre senaste åren är det inte alls säkert att den skulle väljas in i det nya fondtorget. Under den perioden har fonden nämligen gått betydligt sämre än index.

Överlag ligger en hel del av Didner & Gerges ägg i premiepensionens korg – närmare bestämt 46 procent av fondbolagets totala, förvaltade kapital. Men eftersom avgifterna är så kraftigt rabatterade står premiepensionskapitalet för en relativt sett mindre andel, 24 procent, av nettointäkterna.

– Det rör sig om 24 procent av nettointäkterna och vi kommer att klara oss hur som helst. Men jag tycker man måste lyfta blicken. Blir det ett upphandlat system kommer det att finnas mindre att välja på, och finns det mindre att välja på försvinner incitamenten att göra egna val efter hand, säger Adam Gerge, en av fondbolagets grundare.

– Tänk dig att du som sparare läser om en fond, gillar investeringsmodellen och aktieinnehaven. Sedan visar det sig att den fonden inte vann den senaste upphandlingen – den kan inte väljas. Och nu har du kanske bara två fonder i den aktuella nischen att välja på. Min bedömning är att vi står vid ett vägskäl – ett upphandlat system leder i förlängningen till nedläggning.

Även Fredrik Nordström på Fondbolagens förening anser att det fria valet är på väg att urholkas. Han menar att hela direktivet går ut på att fler ska hamna i AP7 Såfa.

– Numera kallar man AP7 för förvalet. Och i direktivet säger man att AP7 är utgångspunkten. Jag tycket det är tydligt att man knuffar spararna åt det hållet. Pensionskapitalet som ska ta vägen någonstans när fonder inte kommer in på fondtorget hamnar i AP7. Så är det nu. Hur kommer det att bli när fonder åker ut ur systemet i samband med upphandling? Kommer kapitalet att föras till en ny fond som handlas upp men som spararna inte valt, kommer kapitalet att hamna i AP7?

Två månader innan utredaren ska presentera sitt förslag om upphandlat fondtorg står det klart att motståndet från fondbranschen är massivt. Även större aktörer med svenska mått mätt– som Nordea Fonder – är negativa.

– Om man går tillbaka i historien var ett av syftena med PPM att öka konkurrensen på den svenska fondmarknaden. Nu känns det som att vi går åt motsatt håll. Och ifall det blir ett upphandlat fondtorg, då är inte ens Nordea en stor aktör. Då är det de riktigt stora spelarna som kanske Blackrock och Vanguard som kan komma in och vara intressanta, säger Maria Rengefors och tillägger:

– Jag skulle önska att man kunde avvakta och se vad konsekvenserna blir av den förändring man redan gjort.

Men att utvärdera 29-punktsprogrammet innan det upphandlade fondtorget sjösätts verkar inte ligga i korten.

– Nu har politikerna bestämt att de vill ha ett upphandlat fondtorg. Det är en genomförandeutredning och det här systemet ska sjösättas, säger fondtorgets chef Erik Fransson.

4 frågor till Erik Fransson, chef för Pensionsmyndighetens fondtorg

Måste det inte bli så att den historiska avkastningen under en viss tidsperiod blir väldigt viktig?

– Det är klart man tittar på historisk avkastning, men det är inte alltid så att den som har varit bäst historiskt har varit det för att de varit bra förvaltare. Det är lite mer komplicerat än så, det går inte att investera i historisk avkastning. Det som behöver bedömas är förvaltarnas förmåga att leverera en bra förvaltning även i framtiden. Man får titta mycket på vilka människor som förvaltar fonden, hur de jobbar ihop. Är de duktiga, arbetar de på ett sätt som är förutsägbart? Man försöker hitta de förvaltare vars fonder går bra för att förvaltarna är duktiga och skapar ett mervärde, inte de förvaltare vars fonder går bra för att de har tur eller att deras förvaltningsstil för tillfället passar marknadsklimatet.

Men hur ska myndigheten kunna bestämma vilka som genererat bra avkastning tack vare skicklighet och vilka som bara haft tur?

– Det handlar om att bedöma människor, och det handlar om att bedöma deras organisation, deras processer, hur de gör, vad de tittar på. Hur de kommer fram till sina beslut. Det är en kvalitativ analys som behöver göras.

Måste det ändå inte finnas ett mått av subjektivitet i den bedömningen? Och hur rimmar det med att myndigheten måste ha klara spelregler som gör det möjligt att överklaga ett beslut?

– När man utvärderar och jämför förvaltare så gör man det på ett strukturerat sätt, oavsett om man jobbar i det privata näringslivet eller i en myndighet. Utvärderingskriterierna är tydliga för de som gör detta på ett strukturerat sätt och för en myndighet handlar det om att även vara transparent utåt vilka de är och hur fonderna och förvaltarna uppfyller dessa utvärderingskriterier. Nu har politikerna bestämt att de vill ha ett upphandlat fondtorg. Det är bra för säkerheten på fondtorget, fondernas genomsnittliga avkastningsnivå och pensionernas framtida storlek. Det är en genomförandeutredning och det här systemet är planerat att sjösättas

Du är positiv till ett fondtorg tillika expert i utredningen som ska presenteras. Samtidigt skulle ett fondtorg innebära makt för myndigheten. Du skulle sitta och välja ut fonder som skulle få förvalta fondtorgets totalt sett 730 miljarder.

– När man jobbar på en myndighet så handlar det inte om makt. Det handlar om ansvar att på ett korrekt sätt tillämpa de lagar och regler som finns. Hur arbetet ska utföras är inte bestämt, organisationen för detta arbete kommer att föreslås i utredningen och presenteras under november månad.

Reformering av premiepensionen

Premiepensionen är ett tvångssparande. Varje år avsätts 2,5 procent av lönen. Spararen kan placera pengarna själv i fonderna på Pensionsmyndighetens fondtorg eller låter dem ligga kvar i det statliga förvalet AP7 Såfa.

Steg 1:

Juni 2018 sades samtliga avtal upp med de fondbolag som hade fonder inom premiepensionen på grund av förändrad lagstiftning. 28 december 2018 gick ansökningstiden för det nya fondtorget ut. De nya kraven är bland annat:

500 miljoner kronor i kapital utanför premiepensionen.

3 års verksamhetshistorik för fondförvaltare.

3 års avkastningshistorik på fondnivå.

Steg 2:

Dagens öppna fondtorg med fri anslutning ska ersättas av ett upphandlat fondtorg. En ny myndighet ska välja ut de fonder som ska få vara med. Utredarens förslag ska presenteras senast 1 november 2019.

Antalet fonder väntas blir betydligt färre än de drygt 800 fonder som fanns som mest. Hur många det blir ska inte regleras utan blir en uppgift för den nya myndigheten att bestämma. Faktorer som ska vägas in är reell valfrihet, kostnadseffektiva fonder, efterfrågan och möjligheten att säkra kvaliteten.