Slutet för ett svagt börsår

Efter terrorattacken mot USA vände, något paradoxalt, såväl den amerikanska som den svenska aktiemarknaden upp. Händelsen som först fick aktiemarknaden att tappa luften blev också den sista urblåsningen innan uppgångsfasen tog vid.

Den uppgångsfasen kan tillfälligt komma att brytas under december, trots att börstrenden för tillfället är stark.

Tar hem vinster

Risken för vinsthemtagningar är uppenbar efter de senaste månadernas snabba uppgång. Många är de investerare som våndats över fallande aktiekurser sedan den breda börsnedgången inleddes den 6 mars 2000. När aktiekursen nu stiger är varken förtroendet för aktiemarknaden eller toleransen för mindre nedgångar tillräckligt stor för att investerarna ska stanna kvar. Det riskerar att leda till stora svängningar i marknaden.

Att handelsvolymerna dessutom dämpas i takt med att investerarna stänger sina böcker för året riskerar att skrämma många som kanske tror att kraften i uppgången är på väg att ebba ut. De allra flesta väntar nog till nästa år innan man vågar sig på nya stora risktagningar. Passivitet riskerar därför att prägla julmånaden.

Dessutom kan december komma att tyngas av vinstvarningar i spåren av den svaga ekonomiska utvecklingen i USA och Europa. Den amerikanska biltillverkaren Ford verkar redan vara nära ett sådant besked enligt Financial Times.

Några undantag kan vara decemberaktier i branscher som av tradition brukar gå bra. De kan lyfta inte minst av skatteskäl. Hit hör fastighetsaktier, som Kungsleden, Castellum och Capona, liksom konsumtionsaktier som Clas Ohlson och Mekonomen.

Svaga Sandvik

Börsbolagens negativa framtidsutsikter som presenterades i niomånadersrapporterna bör också vara ett hinder för en alltför snabb börsuppgång. Sandviks svaga orderingång under tredje kvartalet är en snabb indikator som bör skrämma de flesta verkstadsanalytiker för vad som stunda skall i de kommande verkstadsrapporterna.

Ett annat orosmoln i veckan var ABB. Bolaget står inför stora interna rockader och vd Jörgen Centerman har problem med att få de anställda att gå i takt.

Frågan om ABB:s framtid aktualiseras av den brutala strukturomvandling som påbörjats i brittiska konkurrenten Invensys, som omsätter motsvarande 100 miljarder kronor men som samtidigt släpar på skulder på 50 miljarder. Även Invensys försökte jazza upp sig under slutet av 1990-talet, bland annat genom att köpa holländska affärssystemtillverkaren Baan. Tidigare i år sparkades den visionäre vd:n Allan Yurko. Nu ska Invensys, där de olika enheterna har än färre gemensamma nämnare än i ABB, krympa sig till lönsamhet. Affärsområdena för batteriteknik och flödeskontroll ska säljas. Ytterligare försäljningar, som av hela industriautomationsrörelsen, väntas också, vilket har fått aktiemarknaden att värdera upp bolaget rejält.

Förmodligen behövs en likartad beslutsamhet för att återställa förtroendet i ABB.

I december riskerar vi också att få se mycket svag konjunkturstatistik som bekräftar den svaga konjunkturutvecklingen i båda USA och Europa under hösten. Europa har inte tagit över rollen som tillväxtmotorn. Inte heller den amerikanska ekonomin har visat några tydliga tecken på att den här konjunkturnedgången skulle vara på väg att ta slut.

Börsen har backat med 18 procent i år och Affärsvärlden tror inte att börsen slutar över den nivån. 2001 kommer därför att bli det andra året i följd som Affärsvärldens generalindex backar.

Den negativa trenden kommer troligtvis inte att hålla i sig in i nästa år. På något halvårs sikt tror Affärsvärlden på en uppgång från dagens nivåer på cirka 25 procent. Så även om december blir avvaktande finns det mycket som talar för en börsuppgång nästa år.