Robotarnas kamp om spararnas pengar – vem överlever?

Att flera startups tagit sikte på erbjudanden om sparande till låg kostnad är ingen överraskning. De traditionella bankernas fondavgifter har länge ansetts höga med en snittkostnad i Europa på 1,7% av sparkapitalet, enligt ESMA (0,43% för ETF:s), och i Sverige runt 1,2–1,3%.

Kostnaden hos fondrobotföretag som Opti, Lysa och Fundler ligger oftare runt 0,5%. Hittills har de gemensamt lockat ett antal hundratusen kunder med de låga avgifterna och extremt diversifierade portföljer, men kanske framför allt enkelhet.

Stora avgiftsskillnader

Internationellt kallas den här typen av finansaktörer för ”robo advisors”. Det allra första företaget, Betterment, startades 2010 i USA, och bara några år senare hakade svenska entreprenörer på. Bredvid de tre som nämnts finns även mindre spelare som BetterWealth, samt storbanker och handelsplattformar som skapat liknande produkter, däribland Avanzas Auto och Nordeas Nora.

Ursprunget till den typ av plattformar som de digitala fondföretagen använder sig av, var robotar som automatiserade investeringar i enskilda aktier. I den smalare genren finns idag bland andra Sigmastocks (med fokus på långsiktig riskspridning), MetaTrader4 (fokus på teknisk analys för aktiv trading) och eToro CopyTrading (som ägnar sig åt social trading, där man ”härmar” lyckade investerares portföljer). Fondrobotar tar ett bredare grepp, med siktet inställt på passiva småsparare.

Kurragömma med siffror

Enligt Ann Grevelius, styrelseordförande och en av grundarna till Opti, har företaget haft uppåt en halv miljon nedladdningar av sin app och att man ”stadigt närmar sig 100 000 betalande kunder”. Mängden kapital under förvaltning vill hon dock inte uppge.

Ann GreveliusArtikel

Bankprofilen som blev entreprenör: ”Förvånade många – allra mest mig själv”

Lysa är mer transparenta och säger sig ha cirka 110 000 betalande kunder, med runt 20 miljarder kronor under förvaltning. Det inkluderar en tillväxt på 2 miljarder kronor under 2022 då många fondförvaltare tappade volym. Å andra sidan har flera personer som Afv pratat med ställt frågan om inte en stor del av Lysas kapital utgörs av “Perssons miljarder”, med hänsyftning på att H&M-familjen och andra finansiellt starka ägare skulle stå för stora delar av insättningarna, snarare än att de skulle bestå i en uppsjö av småsparares pengar.

Med anledning av spekulationerna om stora insättare säger Bo Becker, styrelseledamot i Lysa, att man på grund av banksekretessen inte kan kommentera enskilda personers innehav, men att “ingen insättare hos Lysa har mer än 5% av det förvaltade kapitalet”.

Liksom Opti har Lysa nämligen samlat en namnkunnig grupp ägare bakom sig, bland dem Christer Gardell och Karl-Johan Persson, men även före detta finansministern Anders Borg och Trustly-grundaren Carl Wilsson. Sedan en kapitalrunda i juni 2022 finns även H&M-familjens investmentbolag Ramsbury Invest och SEB med på tåget. Nicklas Storåkers, tidigare VD för både Avanza och PriceRunner, storsatsade 150 miljoner kronor av rundans totala 350 miljoner kronor.

Hittills förefaller Lysa mer lönsamma än Opti. 2020 redovisar Lysa intäkter på 11,2 Mkr och för nästkommande år 24,6 Mkr. Under de sju första månaderna ifjol hade man dragit in 25,4 Mkr. Med totala kostnader av drygt 150 Mkr från start fram till september 2022, enligt årsredovisningarna.

Lysa nära break-even

En källa med insyn säger att Lysa kan nå break-even inom ramen för de pengar man tagit in idag, men att man fortfarande vill satsa framåt, främst geografiskt. Företaget har redan gjort insteg i Danmark och Finland och trevar sig fram i Tyskland där den största konkurrenten är Scalable Capital, med över 110 miljarder kronor under förvaltning och 600 000 kunder.

Vem som står bäst rustad för framtiden, Opti eller Lysa, förblir en öppen fråga, men för närvarande är Lysas organisation i alla händelser större än Optis. Att få de digitala plattformarna att fungera mot den globala värdepappersmarknaden kräver både juridiska och tekniska muskler, något som Lysa säger sig säkra upp med att hälften av de runt 60 anställda är utvecklare, medan Opti har 16 anställda varav även där runt hälften jobbar på tech-sidan.

Lysa är också noga med att man inte ser Opti som huvudkonkurrent. Bo Becker säger att företaget “sannolikt förvaltar mer än samtliga svenska robo advisors tillsammans”, och att ledningen följer en strategi som utgår ifrån att man konkurrerar med alla som förvaltar pengar i Sverige: banker, försäkringsbolag och traditionella fondförvaltare.

Småvilt i rävsaxen?

Bredvid Lysa och Opti är Fundler den tredje mest kända robotaktören i Sverige. Enligt källor i branschen har de dock ett kapitalproblem i annalkande vilket stärks av den senaste årsredovisningen där man ser att bolaget använt 89 Mkr mellan 2020 och 2021, med intäkter på bara 0,3 respektive 1 Mkr.  Även de mindre spelarna Better Wealth och Sigmastocks förmodas kämpa med kapitalanskaffning mot bakgrund av lång väg till lönsamhet. Liksom Lysa och Opti har dock Sigmastocks ett antal starka namn i ägarlistan som mycket väl skulle kunna kliva in med finansiering, bland annat Stena, Anders Wall och Chalmers. På Fundlers ägarlista syns Per Westerberg, tidigare talman och ordförande för Aktiespararna.

Enligt Ann Grevelius känner sig storbankerna inte hotade av robotaktörerna eftersom den traditionella branschen är “trögrörlig”. En viss hjälp har de också fått av det tuffa läget på kapitalmarknaden sannolikt kommer att tunna ut leden av uppstickare snabbare än om vi fortfarande hade skrivit år 2021.

Ett helt annat potentiellt hot mot storbankernas fondaffär, och även mot den framväxande fondrobotbranschen skulle kunna komma ifrån de riktiga jättarna: globala indexfondförvaltare, störst av dem amerikanska Vanguard och Blackrock, som redan säljer diversifierade produkter till ett lågt pris via bland annat Avanza. Det råder olika meningar om huruvida de skulle kunna kliva in och skapa produkter som skulle kunna konkurrera direkt på robo advisory-marknaden. Vissa hävdar att det är en möjlighet, medan andra pekar på att inträdeshindren i form av tillstånd är höga i Sverige, och att marknaden är för liten för att vara intressant. Bara 2,2% av Europas fondkapital ligger i svenskregistrerade fonder, vilka står för 80% av investerat fondkapital i landet, enligt Fondbolagens förening.

Läs också intervjun med Ann Grevelius: Bankprofilen som blev entreprenör: “Förvånade många – allra mest mig själv”